Vid tillämpning av 57 kap. IL kan andra kapitalinkomster än utdelning behandlas som utdelning. I vissa fall kan även kapitalvinst eller ränta ses som utdelning.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 57 kap. IL avses med utdelning främst sådan öppen utdelning av vinstmedel som enligt 18 kap. ABL beslutas av bolagsstämman.
Bestämmelserna kan dock vara tillämpliga även vid beskattning av s.k. förtäckt utdelning som en aktieägare får från bolaget. Förtäckt utdelning kan förekomma bl.a. när en delägare förvärvar egendom till underpris från företaget, eller säljer egendom till överpris till företaget. I de fall inkomst från sådana transaktioner beskattas som inkomst av tjänst, vilket kan ske om inkomsten är ett förtäckt löneuttag, kan beskattning enligt utdelningsregeln inte komma ifråga. När beskattning inte sker som för ett förtäckt löneuttag kan beskattning för utdelning däremot bli aktuellt.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att provision som ett fåmansföretag betalat ut till den enda ägaren, som också var företagsledare, för att ha gått i borgen för bolagets förpliktelser skulle beskattas som utdelning (RÅ 83 1:82).
Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet så kan differentierad utdelning beskattas som inkomst av kapital eller som inkomst av tjänst. Om den andel på vilken utdelning lämnas är kvalificerad så tillämpas bestämmelserna i 57 kap. IL på den del av utdelningen som utgör kapitalinkomst.
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat om principen att vad ett bolag betecknat som utdelning ska behandlas som utdelning även ska upprätthållas vid beskattningen av differentierad utdelning. I målet var situationen sådan att delägarna bedrev olika delar av verksamheten i företaget. Alla aktier i företaget var av samma slag, men enligt ett aktieägaravtal skulle utdelningen variera beroende på lönsamheten i varje aktieägares verksamhetsgren. Det var således fråga om att aktier av samma slag skulle ge olika utdelning beroende på vem som ägde dem. Den del av utdelningen på en aktie som översteg den lägsta utdelningen på någon aktie i företaget ansågs vara ersättning för en arbetsprestation. Den delen av utdelningen skulle därför tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst (RÅ 2000 ref. 56).
Fråga om beskattning av utdelning på preferensaktier har prövats i ett annat mål i Högsta förvaltningsdomstolen. Förutsättningarna i målet var bl. a. att ett aktiebolag avsåg att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie skulle förvärvas av de som arbetade i verksamhetsgrenen, antalet preferensaktier som respektive teammedlem skulle få förvärva skulle komma att variera och utdelningen på aktierna skulle komma att bestämmas utifrån resultatet i respektive verksamhetsgren. Högsta förvaltningsdomstolen fann att utdelningen utgjorde ersättning för en arbetsprestation och skulle därför beskattas i inkomstslaget tjänst (HFD 2019 ref. 52).
I ett annat mål som prövades av Högsta förvaltningsdomstolen var förutsättningarna följande. Aktieägarna i två konsultföretag, A AB och B AB, som bedrev verksamhet inom två skilda regioner beslutade att slå samman verksamheterna. Detta skedde genom att aktieägarna överlät samtliga sina aktier till C AB. I C AB delades aktieägandet upp i A- respektive B-aktier. De tidigare aktieägarna i A AB erhöll A-aktier medan de tidigare aktieägarna i B AB erhöll B-aktier. C AB planerade att lämna olika utdelning på de skilda aktieslagen. Utdelningen på respektive aktieslag skulle komma att baseras på de två regionernas del i C AB:s resultat. Den skulle inte vara kopplad till någon delägares individuella prestation, utan till regionens resultat som helhet, och vara lika för ägare av samma slags aktie. SRN fann att utdelningen inte föranledde någon annan beskattning i inkomstslaget tjänst än den som följer av bestämmelserna i 57 kap. IL. Högsta förvaltningsdomstolen som fastställde SRN:s förhandsbesked angav att det med hänsyn till förutsättningarna i målet inte fanns någon anledning att behandla utdelningen på något annat sätt än vad som följer av 57 kap. IL (RÅ 2007 not. 129). Se även SRN dnr 47-09/D och SRN dnr 78-11/D.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fastställt förhandsbesked prövat frågan om en delägares avstående av utdelning till förmån för den andre delägaren skulle beskattas på annat vis än som utdelning. I ärendet hade delägare A slutat arbeta i bolaget och avsåg sälja sina aktier till den andre delägaren, B. Som en del av ersättningen för sina aktier skulle A få en utdelning. B skulle inte få utdelning. SRN:s bedömning, som HFD instämde i, var att det saknades anledning att beskatta utdelningen på annat sätt än som utdelning. Detta eftersom anledningen till att enbart A skulle få utdelning inte var kopplad till A:s arbetsinsatser (HFD 2020 ref. 1 ). Se även Beskattning av utdelning
I ett liknande förhandsbesked undrade två syskon, som ärvt kvalificerade andelar av närstående, om beskattningskonsekvenser om enbart det ena syskonet skulle få utdelning. Anledningen var att det syskonet ville lämna företaget och överlåta sina andelar. Skatterättsnämnden bedömde i enlighet med HFD 2020 ref. 1 att utdelningen inte skulle beskattas som ersättning för arbetsprestation. Inte heller skulle förfarandet medföra några beskattningskonsekvenser för den delägare som inte skulle få utdelning (SRN dnr 98-19/D).
Utskiftning hanteras huvudsakligen inom kapitalvinstsystemet.
Om det är utbetalning från ett svenskt aktiebolag i samband med minskning av aktiekapitalet eller reservfonden, och minskningen görs utan indragning av aktier, så ska utbetalningen behandlas som utdelning, 42 kap. 17 § IL. Utbetalning från en utländsk juridisk person vid ett motsvarande förfarande behandlas också som utdelning (42 kap. 17 § andra stycket IL).
För delägare som omfattas av reglerna i 57 kap. IL gäller att vinst som uppkommit när man minskat aktiekapitalet genom att dra in aktier behandlas som utdelning (57 kap. 2 § IL).
Det är den vinst som räknats fram enligt kapitalvinstreglerna som ska behandlas som utdelning när man tillämpar bestämmelserna i 57 kap. IL (SRN 1998-02-04).
Som utdelning från en svensk ekonomisk förening räknas vad som utskiftas till en medlem utöver den inbetalda insatsen när föreningen löses upp (42 kap. 19 § IL). Om den utskiftande föreningen är ett fåmansföretag enligt 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 § IL ska även aktier som utskiftas till en medlem när föreningen ombildas till ett aktiebolag behandlas som utdelning (42 kap. 20 § IL).
Vinst vid överlåtelse till ett aktiebolag av bolagets egen aktie behandlas som utdelning om aktien är kvalificerad hos överlåtaren (57 kap. 2 § IL och 5 kap. 3 § ILP).
Ränta eller annan inkomst på sådana delägarrätter och tillgångar som behandlas som delägarrätter, och som enligt 57 kap. 2 § andra stycket IL likställs med andelar, ses som utdelning vid tillämpning av 57 kap. IL.
När en begränsat skattskyldig person får utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag, ett europabolag med säte i Sverige eller andelar i en svensk värdepappersfond eller specialfond beskattas utdelningen med kupongskatt. Vad som avses med utdelning i dessa fall framgår av KupL. Läs mer på sidan Vilka inkomster ska beskattas med kupongskatt?