En begränsat skattskyldig fysisk person kan få uppskov med kapitalvinsten vid försäljning av sin bostad om både ursprungs- och ersättningsbostaden finns inom EES. Uppskovsbeloppet är skattepliktigt.
En begränsat skattskyldig fysisk person kan få uppskov med kapitalvinst vid försäljning av sin permanentbostad om kapitalvinsten på privatbostadsfastigheten eller privatbostadsrätten ska beskattas i Sverige. I övrigt gäller samma förutsättningar för att få uppskov som för en obegränsat skattskyldig person.
Den som är ägare av en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp ska lämna särskild uppgift om innehavet om ersättningsbostaden är belägen utomlands och ägaren inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration. (33 kap. 7 § SFL).
Från och med den 1 januari 2021 ska den som har ett uppskovsbelopp på vinst efter bostadsförsäljning inte ta upp en schablonintäkt till beskattning. Lagändringen omfattar även redan beslutade uppskovsbelopp.
Uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras (47 kap. 11 § IL). Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelser, men även när bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning.
När den skattskyldiga avyttrar sin ersättningsbostad ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning (3 kap. 18 § första stycket 11 IL och 47 kap. 11 och 11 a §§ IL). Om ägaren är begränsat skattskyldig i Sverige och ersättningsbostaden är belägen utomlands anser Skatteverket att ägaren är skattskyldig i inkomstslaget kapital för uppskovsbeloppet när hen avyttrar ersättningsbostaden och att svensk beskattningsrätt inte inskränks av skatteavtal.
Om en begränsat skattskyldig avyttrar en utomlands belägen ersättningsbostad med en kapitalförlust och ska återföra ett uppskovsbelopp, ska uppskovsbeloppet reduceras med kapitalförlusten innan uppskovsbeloppet tas upp till beskattning (47 kap. 11 a § IL). För att kapitalförlusten vid avyttringen av ersättningsbostaden ska reducera uppskovsbeloppet krävs dock att kapitalförlusten är verklig enligt reglerna i 44 kap. 23-25 §§ IL (prop. 2006/07:19 s. 58).
Om en ersättningsbostad övergår till någon genom bodelning vid upphörande av samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död anses inte en avyttring ha skett (47 kap. 11 § tredje stycket IL). Uppskovsbeloppet överförs i stället till den som har erhållit bostaden genom bodelning (44 kap. 21 § första stycket IL).
Om en begränsat skattskyldig person har fått en bostad i utlandet genom bodelning och har övertagit ett uppskovsbelopp i samband med denna bodelning, anser Skatteverket att personen kan beskattas för uppskovsbeloppet enligt svensk intern rätt när bostaden avyttras och att svensk beskattningsrätt inte inskränks av skatteavtal.
Om en ersättningsbostad övergår genom arv eller testamente från den avlidna till en make eller sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år anses inte en avyttring ha skett (47 kap. 11 § tredje stycket IL). Uppskovsbeloppet överförs i stället till den som har ärvt ersättningsbostaden (44 kap. 21 § första stycket IL).
Om en begränsat skattskyldig person har fått en bostad i utlandet genom arv eller testamente och har övertagit ett uppskovsbelopp i samband med detta förvärv, anser Skatteverket att personen kan beskattas för uppskovsbeloppet enligt svensk intern rätt när bostaden avyttras och att svensk beskattningsrätt inte inskränks av skatteavtal.
Om en ersättningsbostad övergår genom arv eller testamente till någon annan än den avlidnas make eller sambo eller hemmavarande barn under 18 år anser Skatteverket att övergången utlöser en skyldighet att återföra uppskovsbeloppet till beskattning eftersom övergången ses som en avyttring. Den avlidna ska beskattas för uppskovsbeloppet enligt svensk intern rätt och svensk beskattningsrätt inskränks inte av skatteavtal.
Den som har ett uppskovsbelopp får även frivilligt återföra uppskovsbeloppet, helt eller delvis, utan samband med att hen avyttrar ersättningsbostaden. Återföring av en del av uppskovsbelopp får då inte vara lägre än 20 000 kr per år (47 kap. 9 a § IL).