Inkomst av näringsverksamhet för handelsbolag

Näringsverksamhet i svenska handelsbolag och EEIG

Ett handelsbolag är civilrättsligt en självständig juridisk person. I skattehänseende behandlas kommanditbolag och övriga handelsbolag i huvudsak lika. Det är delägarna som beskattas för sin respektive andel av inkomsten (5 kap. 1 och 3 §§ IL ).

En delägare beskattas för resultatet som inkomst av näringsverksamhet oavsett om andelen i vinsten tagits ut eller inte och oavsett om tillgodoräknandet benämns lön, utdelning eller sker i form av varuuttag. För delägare som är en juridisk person hänförs all inkomst från handelsbolag till inkomstslaget näringsverksamhet.

Hos ett svenskt handelsbolag eller ett EEIG (europeisk ekonomisk intressegruppering) så räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § IL (13 kap. 2 § IL jämfört med 13 kap. 4 § IL och 5 kap. 2 § IL).

Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet i 13 kap. 1 § IL är uttömmande för det fall den juridiska personen bedriver näringsverksamhet. Även andra verksamheter som per definition inte är näringsverksamhet, t.ex. lotterivinster och kapitalförvaltning eller verksamhet hos t.ex. stiftelser och ideella föreningar, ska ändå beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 13 kap. 2 § IL.

Läs mer om de skatterättsliga bestämmelserna för handelsbolag och EEIG.

En i utlandet delägarbeskattad juridisk person

En obegränsat skattskyldig delägare är skattskyldig för sin andel av den i utlandet delägarbeskattade juridiska personens alla inkomster (5 kap. 2 a § IL).

Här kan du läsa mer om hur en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och dess delägare beskattas.

Näringsfastigheter och näringsbostadsrätter

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet (13 kap. 1 § tredje stycket IL).

Prövningen av om ett småhus utgör näringsfastighet eller privatbostad eller om en bostadsrätt utgör privat- eller näringsbostadsrätt utgår ifrån respektive ägares andel av fastigheten eller bostadsrätten. En juridisk person eller ett svenskt handelsbolag kan dock inte inneha en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt (2 kap. 8 § IL). Ett innehav av en fastighet eller en ägarlägenhet klassificeras därmed som en näringsfastighet hos handelsbolaget och ett innehav av en bostadsrätt klassificeras som en näringsbostadsrätt hos handelsbolaget.

För delägare i ett handelsbolag som är fysisk person eller dödsbo hänförs kapitalvinst vid avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter till inkomstslaget kapital 13 kap. 4 § andra stycket IL). Observera att detta inte gäller om fastigheten eller bostadsrätten utgör en lagertillgång i handelsbolaget (jfr 25 kap. 3 § IL).

Värdepappersrörelse och förvaltning av värdepapper

Avgränsningen mellan värdepappersrörelse (för egen räkning) och värdepappersförvaltning får betydelse för den skattemässiga behandlingen i en juridisk person. Uppfyller handelsbolaget kriterierna för värdepappersrörelse så blir lagerreglerna tillämpliga.

Bedriver handelsbolaget värdepappersförvaltning blir kapitalreglerna i 44 och 48 kap. IL tillämpliga även om inkomsten som sådan hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet. I likhet med aktiebolag beräknas kapitalvinst vid ej yrkesmässig avyttring av andelar m.m. enligt de regler som gäller i inkomstslaget kapital.

Ett handelsbolag med fysiska personer som delägare kan inte bedriva värdepappersrörelse för egen räkning (RÅ 1981 ref. 1:4).

Andelar i handelsbolag som ägs av juridiska personer

Försäljning av andelar i handels eller kommanditbolag i bolagssektorn är i vissa fall undantagna från beskattning i enlighet med reglerna i 25 a kap. IL. Här hittar du en mer utförlig beskrivning av skatterättsliga bestämmelser som gäller för överlåtelser av sådana andelar som ägs av handelsbolag.

Sådana överlåtelser kan dock i vissa fall komma att medföra beskattning i näringsverksamhet i enlighet med skalbolagsreglerna.

Andelar i svenska handelsbolag som ägs av fysiska personer

Kapitalvinsten för fysiska personer vid försäljning av andel i handelsbolag ska i vissa fall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Beskattning kan komma att ske om handelsbolaget som du överlåter är ett skalbolag och under förutsättning att någon av undantagsbestämmelserna inte är tillämpliga, de s.k. skalbolagsreglerna (49 a kap. IL).

Om skalbolagsreglerna inte är tillämpliga kan beskattning i vissa fall komma att ske i näringsverksamhet. Denna regel är en stoppregel för att motverka att arbetsinkomster i handelsbolag omvandlas till kapitalvinster på andelar (51 kap. IL).

Förbjudna lån

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person beskattas i inkomstslaget tjänst för s.k. förbjudet lån från ett aktiebolag till ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person (11 kap. 45 § IL och 13 kap. 4 § IL).

Juridiska personer (förutom aktiebolag) som är delägare i ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för s.k. förbjudet lån till handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person från aktiebolag (15 kap. 3 § IL och 13 kap. 4 § IL).

Hobby för ägarens räkning

För verksamheter som typiskt sett huvudsakligen bedrivs för att tillfredsställa ägarens personliga intressen bör vinstsyftet vara tydligt manifesterat för att en näringsverksamhet ska anses föreligga. Det kan t.ex. röra sig om utgifter för ridhästar, veteranbilar, olika slag av tävlingsbilar eller foto för att tillgodose ägarens personliga intresse. Omständigheterna kan undantagsvis vara sådana att ett handels- eller kommanditbolag bedriver ”hobbyverksamhet” för handelsbolagets ägares eller denne närståendes räkning (jfr RÅ 1987 not. 243, KRNS 1997-11-27, mål nr 7374-1994, KRNG 2000-08-31, mål nr 543-1998, KRNG 2003-02-28, mål nr 2996−2998-2000, KRSU 2013-01-23, mål nr 1658-11 och KRNS 2014-11-07, mål nr 7786-7788-13). Handelsbolagets utgifter för ”hobbyverksamheten” ska i sådana fall anses vara en privat levnadskostnad för handelsbolagets ägare. Om handelsbolaget bekostar handelsbolagsdelägarens privata utgifter, t.ex. dennes ”hobbyverksamhet”, kan uttagsbeskattning aktualiseras (jfr KRNS 2014-11-07, mål nr 7786-7788-13).

Inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar som ett handelsbolag anskaffar för delägarens personliga bruk kan komma att räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller även kapitalvinster och kapitalförluster på sådana tillgångar (se 13 kap. 2 § IL jämfört med 13 kap. 4 § första stycket IL). Förmånsbeskattning (uttagsbeskattning av delägarna) kan därmed komma att baseras på ett privat utnyttjande eller en dispositionsrätt till sådana tillgångar (jfr KRNS 2014-11-07, mål nr 7786-7788-13). Här kan du läsa mer om i vilka situationer som uttagsbeskattning kan aktualiseras.