OBS: Detta är utgåva 2024.2. Visa senaste utgåvan.

Ackumulerad inkomst är en förvärvsinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo får ett beskattningsår, men som har tjänats in under minst två beskattningsår eller på annat sätt hör till minst två beskattningsår.

Vad menas med ackumulerad inkomst?

Med ackumulerad inkomst menas en förvärvsinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo får ett beskattningsår, men som har tjänats in under minst två beskattningsår eller på annat sätt hör till minst två beskattningsår. Inkomsten hör alltså till minst två år, men ska beskattas vid ett tillfälle. Det är ingenting som hindrar att ett av åren är det år då inkomsten tas upp till beskattning (66 kap. 1§ IL).

Syftet med bestämmelserna om ackumulerad inkomst är att den statliga skatten inte ska beräknas till högre belopp än som skulle ha debiterats om inkomsten hade beskattats löpande under de år som inkomsten hänför sig.

Reglerna om ackumulerad inkomst har störst betydelse för skattskyldiga som tidigare har haft inkomster som understiger skiktgränsen för när man betalar statlig skatt.

När den statliga skatten på den ackumulerade inkomsten ska räknas fram, utgår man från det år som den ackumulerade inkomsten betalades ut. Av förenklingsskäl tillämpas en schablonmetod. Först delas den ackumulerade inkomsten på lika delar på de antal år inkomsten hänför sig till (årsbelopp), dock max 10 år. Sedan beräknas en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst för så många år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till. En eventuell justering av skiktgränsernas förändring kan behöva göras. Skatten räknas sedan fram genom att årsbeloppet läggs till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den framräknade skatten multipliceras sedan med det antal år som den ackumulerade inkomsten delats på. Läs mer om hur skatten räknas ut på ackumulerad inkomst.

Inkomster av tjänst och näringsverksamhet omfattas

En särskild beräkning av den statliga inkomstskatten får göras på ackumulerade inkomster av tjänst och näringsverksamhet. Syftet med detta är att lindra effekten av att den statliga skatten är progressiv.

Eftersom den kommunala inkomstskatten och den statliga skatten på inkomst av kapital är proportionell omfattar bestämmelserna bara den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster.

Inkomsten ska ha tjänats in under minst två år

En inkomst är dock inte en ackumulerad inkomst bara för att den tjänas in under ett beskattningsår och betalas ut först ett senare år. Om t.ex. en inkomst har tjänats in år 1 men kan disponeras först år 2 är det inte fråga om ackumulerad inkomst. Skulle inkomsten däremot ha tjänats in både under år 1 och under någon del av år 2 betraktas den som ackumulerad inkomst.

Både inkomster man fått i efterskott och i förskott omfattas

Inkomsten kan höra till år som ligger före eller efter det aktuella beskattningsåret. Bestämmelserna om ackumulerad inkomst gäller alltså både för en inkomst som man har fått i efterskott och för en som man har fått i förskott, t.ex. en framtida pension som man har bytt ut mot ett engångsbelopp. Pension som betalas ut löpande under året är inte sådan ackumulerad inkomst som avses i 66 kap. 1 § IL.

Vid engångsbelopp och löpande utbetalningar samma år ses enbart engångsbeloppet som ackumulerad inkomst

En person kan under ett år få t.ex. pension både i form av ett engångsbelopp som avser två eller flera år och i form av löpande utbetalningar som avser det året. Ett annat exempel kan vara om en person får ett avgångsvederlag samtidigt som hen får löpande månadslöner under en uppsägningstid. I ett sådant fall ska enbart engångsbeloppet ses som ackumulerad inkomst.

Vid utbetalning vid flera tillfällen räknas varje utbetalning som en ackumulerad inkomst

Reglerna om ackumulerad inkomst är tillämpliga om utbetalningen av den ackumulerade inkomsten delas upp och betalas ut vid t.ex. två tillfällen under två olika år. Varje utbetalning betraktas som en ackumulerad inkomst.

Reglerna kan tillämpas även när en ackumulerad inkomst betalas ut under flera månader under ett och samma år. I de fallen måste nettobeloppet, de sammanlagda utbetalningarna under året, uppgå till minst 50 000 kr.

Vem kan få särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst?

Fysiska personer och dödsbon kan få särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Dödsbon kan dock bara få särskild skatteberäkning för dödsfallsåret och de följande tre åren (66 kap. 1 § IL).

Om inkomster från handelsbolag beskattas hos en fysisk person eller ett dödsbo kan även dessa inkomster omfattas av reglerna om särskild skatteberäkning.

Det krävs en begäran om särskild skatteberäkning

Den som vill ha en särskild skatteberäkning på den ackumulerade inkomsten måste själv begära att Skatteverket ska göra en sådan skatteberäkning. Den särskilda skatteberäkningen görs alltså efter ansökan och ska omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Om det uppkommer en ackumulerad inkomst i ett annat inkomstslag får den undantas vid skatteberäkningen.

Om den ackumulerade inkomsten avser inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet (66 kap. 2 § IL).

Spärregler

För att man ska kunna göra särskild skatteberäkning måste följande förutsättningar vara uppfyllda enligt 66 kap. 4 § IL:

  • den inkomst som ska ligga till grund för skatteberäkningen uppgår till minst 50 000 kr
  • den beskattningsbara förvärvsinkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten överstiger skiktgränsen med minst 50 000 kr.

För beskattningsåret 2024 är skiktgränsen 598 500  kr. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ska alltså uppgå till minst 648 500 kr för att särskild skatteberäkning ska kunna komma i fråga.

Om den särskilda skatteberäkningen ska omfatta flera ackumulerade inkomster ska det sammanlagda beloppet av dem vara minst 50 000 kr.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar