Är det en vara eller en tjänst?

Vid bedömning av den beskattningsbara transaktionen och platsen för denna behöver man avgöra om det som säljs är en vara eller en tjänst.

Med vara förstås materiella tillgångar (5 kap 3 § ML). El, gas, värme, kyla och liknande likställs med materiella tillgångar (5 kap. 7 § ML). Allt som inte är varor ska ses som tjänster (5 kap. 26 § ML). I normalfallet är det inte några problem att avgöra om det är en vara eller en tjänst. Det kan dock uppstå situationer där det kan vara svårt att avgöra om det ska ses som en vara eller en tjänst.

När en vara tillhandahålls tillsammans med installation eller montering av varan (en tjänst) kan tillhandahållandet bedömas som antingen en vara eller en tjänst. Läs mer om avgränsning mot tjänst vid monteringsleverans.

Vid elektronisk handel kan en beställning resultera antingen i en leverans på elektronisk väg (online) d.v.s. med hjälp av tråd, radio, optiska eller andra elektroniska medel, eller en leverans på icke elektronisk väg (offline), d.v.s. på traditionellt sätt, t.ex. personligen, med post, eller med något distributionsföretag. Om leveransen sker online så är det alltid fråga om en tjänst. Det kan exempelvis vara fråga om att en köpare får åtkomst till webbplatser, program, spel, bilder, databaser, filmer eller musik, eller får rätt att ladda ned sådana produkter via ett elektroniskt nät. Om leveransen inte sker elektroniskt utan en fysisk vara, i form av exempelvis en cd- eller dvd-skiva, levereras till köparen så är det fråga om en vara. Det spelar då ingen roll att beställningen sker via ett elektroniskt nätverk (se artikel 7 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011 samt bilaga I till den).

Om det är fråga om ett skräddarsytt dataprogram som utvecklas på beställning av en användare efter specifika krav från denne så utgör detta ett tillhandahållande av en tjänst. Detta gäller oavsett hur programmet levereras.