OBS: Detta är utgåva 2024.3. Visa senaste utgåvan.

När man har gjort en avsättning till en periodiseringsfond ska den återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningsåret. Det finns vissa särskilda situationer som gör att den som gjort avsättningen omedelbart måste återföra den.

Nytt: 2024-02-05

I årsutgåva 2024 har sidan kompletterats med ett exempel. Under rubriken Frivillig återföring eller återföring enligt sexårsfristen finns nu ett exempel när återföring senast ska ske efter ändrat räkenskapsår.

Frivillig återföring eller återföring enligt sexårsfristen

En avsättning till en periodiserings­fond kan på frivillig grund återföras helt eller delvis inom en sexårsperiod. Om ingen återföring har gjorts tidigare ska fonden i sin helhet återföras senast det sjätte beskattnings­året efter det beskattnings­år då avdraget gjordes. Om återföringen görs först vid sjätte beskattnings­året ska den beskattas på samma sätt som vid en frivillig återföring av fonden (30 kap. 7 § första stycket IL).

Samma rätt eller skyldighet till återföring gäller även när en obegränsat skattskyldig persons närings­verksamhet inte längre ska beskattas i Sverige på grund av skatteavtal med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES). Obegränsat skattskyldiga fysiska personer och svenska juridiska personer är skattskyldiga för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (3 kap. 8 § IL och 6 kap. 4 § IL). Det finns därför inget hinder enligt intern rätt mot att successivt återföra periodiserings­fonderna till beskattning även om en sådan person har upphört att ha hemvist i Sverige enligt skatteavtal. Beskattnings­rätten förloras inte heller vid tillämpning av artikeln om rörelse­inkomst i skatteavtal (jfr artikel 7 i OECD:s modellavtal). När en inkomst som uppkommit före ett hemvistbyte har legat till grund för en avsättning till periodiserings­fond innebär återföringen i realiteten att tidigare års vinster tas upp till beskattning och Sverige behåller därför beskattningsrätten även efter hemvistbytet (prop. 2009/10:39 s. 35 och RÅ 2008 ref. 30).

Även i fall då en obegränsat skattskyldig näringsidkare blir begränsat skattskyldig kan det finnas rätt till frivillig återföring eller återföring enligt sexårsfristen. Det är när en näringsidkare som övergår till att vara begränsat skattskyldig, fortsätter att vara skattskyldig i inkomstslaget näringsverksamhet exempelvis p.g.a. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Näringsverksamheten medför skattskyldighet här och periodiseringsfonderna kan successivt tas upp till beskattning här.

Begränsat skattskyldiga personer som upphör att bedriva skattepliktig näringsverksamhet här kan också omfattas av frivillig återföring eller återföring enligt sexårsfristen. Det gäller fall då skattskyldigheten upphör på grund av att en begränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person för över en näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller att en juridisk person för över sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat.

Se nedan om Omedelbar återföring.

Exempel: återföring efter ändrat räkenskapsår

För aktiebolag motsvarar beskattningsåret bolagets räkenskapsår (1 kap. 15 § IL).

Ett aktiebolag har kalenderår som räkenskapsår.

Bolaget har beskattningsåret 2017-01-01—2017-12-31 gjort en avsättning till periodiseringsfond med 100 000 kr. 

År 2022 ändrar aktiebolaget sitt räkenskapsår från kalenderår till brutet räkenskapsår, vilket resulterar i att räkenskapsåret/beskattningsåret förlängs till 2022-01-01—2023-06-30.

Återföring av periodiseringsfonden ska ske senast i inkomstdeklarationen för beskattningsår 2023-07-01—2024-06-30, som i detta fall är det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.

Turordning vid återföring

När avdrag för en avsättning till en periodiserings­fond återförs, ska det tidigast gjorda avdraget alltid återföras först. Det blir därför möjligt att ha högst sex periodiserings­fonder i en närings­verksamhet samtidigt (30 kap. 7 § andra stycket IL).

Övergångsvisa återförings­bestämmelser för juridiska personer

Med anledning av att den statliga skatten för juridiska personer sänks i två steg, först från 22 procent till 21,4 procent och sen till 20,6 procent, har en särskild övergångs­bestämmelse om återföring av periodiseringsfond införts för juridiska personer. Syftet med övergångs­bestämmelsen är att uppnå samma effektiva skattebelastning för avdrag respektive återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Bestämmelserna innebär vid en tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ IL att en återföring av ett avdrag ska göras så här:

  • För avsättning som har gjorts vid ett beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 ska en återföring göras med 103 procent, om återföringen görs vid ett beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent om återföringen görs vid ett beskattningsår som börjar efter 31 december 2020.
  • För avsättning till periodiseringsfond som gjorts vid ett beskattningsår som börjat efter den 31 december 2018 men före 1 januari 2021 ska en återföring göras med 104 procent, om återföringen görs vid ett beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Se punkt 5 av ikraftträdande- och övergångs­bestämmelserna till SFS 2018:1206.

Exempel: avsättning beskattningsår 2018 och återföring 2024

Ett AB har gjort avsättning till en periodiseringsfond om 100 000 för beskattningsåret 2018 och återför fonden under beskattningsåret 2024. Återföring 2024 kommer då att ske med 100 000 i räkenskaperna och ökar det bokföringsmässiga resultatet med 100 000. Därtill ska AB som skattemässig justering på Inkomstdeklaration 2 lägga till 6 000 (100 000 x 106 % - 100 000).

Omedelbar återföring

Det finns några situationer då en periodiserings­fond omedelbart måste återföras till beskattning, även om tidsfristen på sex år inte löpt ut. De situationerna listas nedan under respektive företagsform.

Juridiska personer

En juridisk person ska återföra sina periodiserings­fonder enligt 30 kap. 8 § IL om någon av följande situationer inträffar:

  1. den upphör att bedriva närings­verksamhet
  2. den beskattas enbart i Sverige som delägare i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva närings­verksamhet eller andelen avyttras eller övergår till ny ägare på annat sätt
  3. skattskyldigheten för närings­verksamheten upphör
  4. närings­verksamheten ska inte längre beskattas i Sverige på grund av skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  5. den upplöses genom fusion eller fission utan att fonden har övertagits
  6. det beslutas att den juridiska personen ska träda i likvidation
  7. den försätts i konkurs.

Omedelbar återföring enligt punkt 4 ska inte göras om endast vissa inkomster undantas från beskattning (prop. 1994/95:91 s. 52).

Återföring för begränsat skattskyldig

Om en utländsk juridisk persons fasta driftställe i Sverige läggs ned, eller upphör att vara ett fast driftställe enligt definitionen i IL eller skatteavtal, är huvudprincipen att periodiseringsfonderna omedelbart ska återföras. Men periodiseringsfonderna behöver inte återföras omedelbart om skattskyldigheten upphör på grund av att en utländsk juridisk person för över en näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES (30 kap. 8 § andra stycket IL, prop. 2019/20:20 s. 45).

Bestämmelsen om undantag från omedelbar återföring av periodiseringsfonder i 30 kap. 8 § andra stycket IL har utvidgats så att den även omfattar den situationen att skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör på grund av att en juridisk person för över sitt registrerade säte i Sverige till en stat inom EES. Bestämmelsen blir exempelvis tillämplig när skattskyldigheten upphör i samband med att ett aktiebolag genomför det nya bolagsrättsliga förfarandet gränsöverskridande ombildning, dvs. när det bolag som ombildas endast har haft sitt registrerade säte i Sverige men all verksamhet har bedrivits i annan stat inom ESS. Utvidgningen är endast tillämplig på juridiska personer som har möjlighet att flytta ett säte enligt bolagsrättsliga regler dvs. aktiebolag och europabolag (se prop. 2023/24:15 s. 42 f.).

Om överföringen av näringsverksamheten eller det registrerade sätet sker till en stat inom EES som inte är medlem i EU, d.v.s. Norge, Island och Liechtenstein, krävs också att staten har ingått en sådan särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar som avses i 63 kap. 14 § andra stycket SFL. Liechtenstein har inte ingått en sådan överenskommelse och en överföring dit omfattas därför inte av undantaget från omedelbar återföring.

Reglerna innebär att den som är begränsat skattskyldig i Sverige, och uppfyller villkoren, kan välja att återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfond omedelbart eller att återföra det successivt enligt 30 kap. 7 § IL.

Omedelbar återföring kan dock bli aktuell enligt någon av de andra grunderna för sådan återföring. Om näringsverksamheten t.ex. i ett senare led överförs till ett annat företag hemmahörande inom EES, som inte är skattskyldigt för verksamheten i Sverige, upphör näringsverksamheten och återföring ska ske. Omedelbar återföring ska även ske om den skattskyldiga i ett senare led för över hela näringsverksamheten från en stat inom ESS till en stat utanför EES. I ett sådant fall är kravet för successiv återföring inte längre uppfyllt eftersom överföringen inte sker inom EES (prop. 2019/20:20 s. 44).

Särskild uppgift

Med anledning av möjligheten till successiv återföring av periodiseringsfond för begränsat skattskyldig person i vissa situationer har det införts ett särskilt uppgiftslämnande om personen inte är deklarationsskyldig (prop. 2019/20:20 s. 45).

Enskild näringsverksamhet

En enskild näringsidkare ska återföra sina periodiserings­fonder enligt 30 kap. 9 § IL om någon av följande situationer inträffar:

  1. näringsidkaren upphör att bedriva närings­verksamheten
  2. skattskyldigheten för närings­verksamheten upphör
  3. närings­verksamheten ska inte längre beskattas i Sverige på grund av skatteavtal med en stat utanför EES
  4. näringsidkaren försätts i konkurs.

I punkt 1 menas den närings­verksamhet där man gjort avdrag för avsättningar till periodiserings­fonder. Att en näringsidkare även bedriver andra närings­verksamheter, t.ex. som delägare i ett svenskt handelsbolag, påverkar inte skyldigheten att återföra fonderna i den närings­verksamhet som upphör (prop. 1999/2000:2 s. 370). Även självständig närings­verksamhet utanför EES och närings­verksamhet som bedrivs i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är separata närings­verksamheter för vilka skyldigheten att återföra periodiserings­fonderna bedöms var för sig. När enskild närings­verksamhet bedrivs både inom Sverige och i annat EES-land är det dock fråga om bara en näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL). En nedläggning av en del av en sådan närings­verksamhet, t.ex. verksamheten i det andra EES-landet, innebär därför inte att återföring ska göras enligt punkt 1.

Även för punkterna 2 och 3 bedöms skyldigheten att återföra periodiseringsfonderna för varje näringsverksamhet för sig.

Omedelbar återföring enligt punkt 3 ska inte göras om endast vissa inkomster inom en näringsverksamhet undantas från beskattning (prop. 1994/95:91 s. 52).

Om en obegränsat skattskyldig fysisk person blir begränsat skattskyldig, och tidigare har gjort avsättningar till periodiseringsfonder i en självständig näringsverksamhet utanför EES, så ska fonderna omedelbart återföras enligt punkt 2.

Om en obegränsat skattskyldig fysisk person blir begränsat skattskyldig, och tidigare har gjort avsättningar till periodiseringsfonder i en näringsverksamhet som enbart bedrivs vid ett fast driftställe i ett annat land inom EES, så ska fonderna omedelbart återföras enligt punkt 2.

Återföring för begränsat skattskyldig

Om en begränsat skattskyldig fysisk persons fasta driftställe i Sverige läggs ned, eller upphör att vara ett fast driftställe enligt definitionen i IL eller skatteavtal, är huvudprincipen att periodiseringsfonderna omedelbart ska återföras. Men periodiseringsfonderna behöver inte återföras omedelbart om skattskyldigheten upphör på grund av att en utländsk näringsidkare för över en näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES (30 kap. 9 § andra stycket IL, prop. 2019/20:20 s. 45). Om överföringen sker till en stat inom EES som inte är medlem i EU, d.v.s. Norge, Island och Liechtenstein, krävs också att staten har ingått en sådan särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar som avses i 63 kap. 14 § andra stycket SFL. Liechtenstein har inte ingått en sådan överenskommelse och en överföring dit omfattas därför inte av undantaget från omedelbar återföring.

Reglerna innebär att den som är begränsat skattskyldig i Sverige, och uppfyller villkoren, kan välja att återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfond omedelbart eller att återföra det successivt enligt 30 kap. 7 § IL.

Omedelbar återföring kan dock bli aktuell enligt någon av de andra grunderna för sådan återföring. Om näringsverksamheten t.ex. i ett senare led överförs till ett annat företag hemmahörande inom EES, som inte är skattskyldigt för verksamheten i Sverige, upphör näringsverksamheten och omedelbar återföring ska ske. Omedelbar återföring ska även ske om den skattskyldiga i ett senare led för över hela näringsverksamheten från en stat inom EES till en stat utanför EES. I ett sådant fall är kravet för successiv återföring inte längre uppfyllt eftersom överföringen inte sker inom EES (prop. 2019/20:20 s. 44).

Särskild uppgift

Med anledning av möjligheten till successiv återföring av periodiseringsfond för begränsat skattskyldig person i vissa situationer har det införts ett särskilt uppgiftslämnande om personen inte är deklarationsskyldig (prop. 2019/20:20 s. 45).

Delägare i svenskt handelsbolag

En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska återföra sina periodiserings­fonder enligt 30 kap. 10 § IL om någon av följande situationer inträffar:

  1. handelsbolaget upphör att bedriva närings­verksamheten
  2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på annat sätt
  3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör
  4. närings­verksamheten ska inte längre beskattas i Sverige på grund av skatteavtal med en stat utanför EES
  5. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation
  6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

När det gäller återföring enligt punkt 1 görs bedömningen för varje näringsverksamhet för sig på samma sätt som för enskild näringsverksamhet. Om handelsbolaget har flera verksamheter inom EES samtidigt med verksamhet i Sverige är det fråga om en enda näringsverksamhet (14 kap. 13 § IL). I likhet med enskild närings­verksamhet så ska periodiserings­fond återföras om handelsbolaget upphör att bedriva självständig närings­verksamhet utanför EES.

Med avyttring av andel i handelsbolag menas även inlösen av sådan andel eller att bolaget upplöses (50 kap. 2 § IL).

Återföring för begränsat skattskyldig delägare

En begränsat skattskyldig delägare i ett svenskt handelsbolag ska enligt huvudprincipen omedelbart återföra avsättningar till periodiseringsfond när handelsbolaget inte längre bedriver verksamhet från fast driftställe i Sverige. Men periodiseringsfonderna behöver inte återföras omedelbart när skattskyldigheten upphör på grund av att handelsbolaget för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES (30 kap. 10 § andra stycket IL, prop. 2019/20:20 s. 45). Om överföringen sker till en stat inom EES som inte är medlem i EU, d.v.s. Norge, Island och Liechtenstein, krävs också att staten har ingått en sådan särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar som avses i 63 kap. 14 § andra stycket SFL. Liechtenstein har inte ingått en sådan överenskommelse och en överföring dit omfattas därför inte av undantaget från omedelbar återföring.

Reglerna innebär att en begränsat skattskyldig person som är delägare i ett svenskt handelsbolag, och uppfyller villkoren, kan välja att återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder omedelbart eller återföra det successivt enligt 30 kap. 7 § IL.

Omedelbar återföring kan dock bli aktuell enligt någon av de andra grunderna för sådan återföring. Om handelsbolagets näringsverksamhet t.ex. i ett senare led överförs till ett annat företag hemmahörande inom EES, som inte är skattskyldigt för verksamheten i Sverige, upphör näringsverksamheten och omedelbar återföring ska ske. Omedelbar återföring ska även ske om handelsbolaget i ett senare led för över hela näringsverksamheten från en stat inom ESS till en stat utanför EES. I ett sådant fall är kravet för successiv återföring inte längre uppfyllt eftersom överföringen inte sker inom EES (prop. 2019/20:20 s. 44).

Särskild uppgift

Med anledning av möjligheten till successiv återföring av periodiseringsfond för begränsat skattskyldig person i vissa situationer har det införts ett särskilt uppgiftslämnande om personen inte är deklarationsskyldig (prop. 2019/2020:20 s. 45).

Delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person

Obegränsat skattskyldiga personer som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som är hemmahörande i en stat inom EES kan få göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond och ska då också återföra fonderna enligt samma principer som gäller för delägare i svenska handelsbolag (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare, avsnitt 4.11.1).

Delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster

En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster (s.k. CFC-beskattning), ska återföra sina periodiserings­fonder om skattskyldigheten för inkomsterna upphör, även om tiden i 30 kap. 7 § IL inte löpt ut (30 kap. 10 a § IL).

CFC-beskattning av delägaren görs det år den lågbeskattade utländska juridiska personens nettoinkomst är positiv (39 a kap. 5 § andra stycket IL). Om skattskyldigheten upphör på grund av att ett underskott uppkommit ett år, ska periodiserings­fonderna återföras bara till den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret kan den skattskyldiga begära att avdragen inte återförs. En sådan begäran kan avse hela eller delar av underskottsårets återföringar.

När ett dödsbo skiftas

Att upphöra med att bedriva närings­verksamhet innefattar även fall då ett närings­drivande dödsbo skiftas. Återföringen ska då göras det sista året som dödsboet redovisar inkomst av närings­verksamhet (prop. 1993/94:50 s. 322). Se dock Från en enskild näringsidkare till en annan enskild näringsidkare.

Om en andel i ett dödsbo säljs så finns ingen skyldighet att återföra periodiserings­fonden, detta eftersom ett dödsbo är ett eget skattesubjekt.

Ackumulerad inkomst

Om periodiserings­fonder återförs till beskattning på grund av att en fysisk person som bedriver närings­verksamhet upphör med sin verksamhet, bör inkomsten av återföringen få räknas som ackumulerad inkomst (prop. 1993/94:50 s. 212).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2008 ref. 30 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1] [2]
  • Proposition 1994/95:91 Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor [1]
  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]
  • Proposition 2009/10:39 Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m. [1]
  • Proposition 2019/20:20 Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om utflyttning [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • Proposition 2023/24:15 Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare [1]

Övrigt

  • OECD:s modellavtal [1]