Avdrag för insättning på skogskonto och skogsskadekonto

Vem får göra avdrag för insättning på ett skogskonto eller ett skogsskadekonto?

Möjligheten att få avdrag för insättning på ett skogskonto eller ett skogsskadekonto gäller endast enskilda näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (21 kap. 21 § IL). Juridiska personer, frånsett dödsbon, samt delägare i handelsbolag kan inte få avdrag. Rätten till avdrag för en insättning är inte direkt kopplad till själva innehavet av en skogsfastighet, utan till intäkten från brukandet av en skogsfastighet.

Rättsfall: avdragsrätten är beroende av den skattskyldigas skogsintäkt

En skattskyldig ägde en jordbruksfastighet tillsammans med sin hustru, men brukade själv hela fastigheten och redovisade alla intäkter och kostnader. Han medgavs avdrag för insättning på skogskonto beräknat med hänsyn till hela skogsintäkten på fastigheten (RÅ 1988 ref. 72).

Vad avses med skogsbruk?

Med skogsbruk avses att den skattskyldiga utnyttjar skogen på sin egen eller på en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Som skogsbruk räknas också när man avverkar skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldiga har förbehållit sig i samband med en fastighetsöverlåtelse eller fastighetsbildning. Avyttras en sådan förbehållen avverkningsrätt räknas även det som skogsbruk (21 kap. 22 § IL).

Avverkning på annans mark på grund av en för det ändamålet särskild förvärvad avverkningsrätt eller en avyttring av sådan rättighet räknas inte som skogsbruk. Intäkten från en sådan avverkningsrätt berättigar därför inte till avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto.

Vad godtas som ett skogskonto eller skogsskadekonto?

Som skogskonto eller skogsskadekonto godtas bara konton hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige där räntan tillgodoräknas minst en gång per år (21 kap. 35 § IL).

När får man göra avdrag för insättning på ett skogsskadekonto?

För att ha rätt till avdrag för insättning på ett skogsskadekonto ska enligt 21 kap. 23 § IL följande förutsättningar vara uppfyllda

• stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har skadat skogen (skogsskada)
• skogsskadan medför att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas tidigare än vad som annars skulle varit fallet
• den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

Skogsskada – liknande händelse

Med liknande händelse avses varje form av händelse som medför att stora skador på skogen uppstår t.ex. torka, svampangrepp, översvämning, skador genom industriutsläpp. Skadan behöver inte ha karaktären av naturkatastrof för att anses som ”liknande händelse”.

Tredjedel av skogsinnehavet

Bedömningen om mer än en tredjedel av skogsinnehavet bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet ska i princip grundas på en uppskattning av avkastningsvärdet av den växande skogen före och efter skadan (avverkningsvärdet plus eventuellt mervärde). Avgörande är därför om värdeskillnaden, d.v.s. värdet av den skog som bör avverkas i förtid, överstiger hälften av värdet av den kvarstående skogen (prop. 1981/82:182 s. 24).

I normalfallet bör den skattskyldigas rotnetto av den skadade skogen plus eventuellt utgående försäkringsersättning kunna anses motsvara värdet av den skog som bör avverkas i förtid. Detta värde ska jämföras med den kvarstående skogens avkastningsvärde, bedömt med utgångspunkt i allmänt använda värderingsnormer. Vid osäkerhet kan det virkesförråd som fastställts vid fastighetstaxeringen och skogsbruksvärdet kunna tjäna till ledning.

Det bör i normalfallet räcka med en överslagsmässig bedömning av värdeförhållandena. Detta kan exempelvis ske genom en utredning gjord av någon som är kunnig inom skogsfastigheter och dess brukande.

Det bör uppmärksammas att den aktuella fastigheten tillsammans med andra fastigheter och andra verksamhetsgrenar utgör en näringsverksamhet. Det är skadan på det totala skogsinnehavet i en näringsverksamhet som avgör rätten till avdrag.

Huvudsaklig del

Den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter ska hänföra sig till avverkningar som skett för tidigt på grund av skogsskadan. Med huvudsaklig del anses att omkring 75 % av skogsintäkterna ska hänföra sig till intäkter från sådan avverkning (prop. 1981/82:182 s. 24).

Framtvingad avverkning?

Vid bedömningen av storleken av de framtvingade skogsuttagen bör även avverkning av skog som inte direkt har skadats medräknas under förutsättning att det från skogsvårdssynpunkt eller av avverkningstekniska skäl är motiverat att samtliga avverkningar sker i ett sammanhang. Den omständigheten att skogsintäkten ska hänföra sig till tidigarelagd ”avverkning” får i detta sammanhang tolkas i vid bemärkelse och innefattar t.ex. att skogen förstörts genom brand. Uttrycket innefattar dessutom inte endast redan utförda avverkningar utan också avverkningar som till följd av skadan kommer att göras efter beskattningsårets utgång (prop. 1981/82:182 s. 24).

När avdrag vägras finns möjligheten att i stället göra avdrag för insättning på skogskonto

Om ett avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats får den skattskyldiga i vissa fall istället begära avdrag enligt reglerna för insättning på skogskonto. Detta kan ske i det fall avdrag har nekats på grund av att skadan har bedömts vara av för liten omfattning eller att beskattningsårets skogsintäkter i alltför stor grad kommer från avverkning av oskadad skog. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex månader efter det att ett beslut meddelades som innebär att den skattskyldiga inte har rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto. Längre tid kan dock följa av de allmänna bestämmelserna i skatteförfarandelagen (21 kap. 24 § andra stycket IL).

Rätten till avdrag förutsätter att medlen på skogsskadekontot förs över till ett skogskonto innan en begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommit in till Skatteverket. De medel som satts in på skogsskadekontot anses i sådana fall vara insatta på skogskontot den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes (21 kap. 34 § IL).

Avdrag får inte ske för insättning på både skogskonto och skogsskadekonto

Skogsintäkter för ett visst beskattningsår medför inte rätt till avdrag för insättning på både ett skogskonto och ett skogsskadekonto. Om den skattskyldiga gör avdrag för insättning på ett skogskonto får avdrag inte ske för insättning på ett skogsskadekonto (21 kap. 24 § första stycket IL).

Ett kreditinstitut per beskattningsår

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i fler än ett kreditinstitut. Om detta skett får den skattskyldiga endast göra avdrag för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet (21 kap. 32 § IL). Däremot kan avdrag medges för en eller flera insättningar på samma eller olika kontonummer hos det först anlitade kreditinstitutet.

Sista dag för insättning

Man får bara göra avdrag för insättningar som gjorts på ett skogskonto eller ett skogsskadekonto fram till senast den dag som inkomstdeklaration ska lämnas (21 kap. 33 § IL). Om den skattskyldiga har anstånd med att lämna in deklarationen gäller denna senare tidpunkt som sista dag för insättning på kontot.

Överföring av medel från skogsskadekonto till skogskonto

En skattskyldig har i vissa fall möjlighet att begära avdrag för insättning på ett skogskonto efter att nekats avdrag för insättning på ett skogsskadekonto. Denna möjlighet finns i det fall avdrag har nekats på grund av att skadan har bedömts vara av för liten omfattning eller att beskattningsårets skogsintäkter i alltför stor grad kommer från avverkning av oskadad skog (21 kap. 24 § andra stycket IL).

De medel som satts in på ett skogsskadekonto anses i sådana fall vara insatta på ett skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen senast ska ha satts in beaktas inte (21 kap. 34 § IL).

Hur påverkar avdraget kapitalunderlaget för räntefördelning?

Vid beräkningen av kapitalunderlaget är det endast de medel som fanns på ett skogskonto eller skogsskadekonto vid det föregående beskattningsårets utgång som ska tas upp till halva beloppet (33 kap. 8 och 12 §§ IL). En insättning som sker efter det beskattningsår som avdraget hänför sig till kommer därför inte omfattas av bestämmelsen trots att insättningen var en förutsättning för att få avdraget. Om insättningen sker efter beskattningsårets utgång, kan alltså obeskattade medel i sin helhet under en övergångsperiod räknas in i kapitalunderlaget för räntefördelning.

Kompletterande information

• Kontrolluppgift ska lämnas av kreditinstitutet för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto.