Koncernbidrag mellan systerföretag

Villkor som måste vara uppfyllda

För att systerföretag, d.v.s. dotterföretag som är direktägda av samma moderföretag, ska kunna lämna koncernbidrag till varandra med avdragsrätt krävs det att de krav som anges i 35 kap. 3 § 1–5 IL är uppfyllda (35 kap. 4 § IL). Vad dessa punkter innebär beskrivs närmare på sidan om koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag. När koncernbidrag lämnas mellan två systerföretag ska dessutom någon av följande förutsättningar vara uppfyllda:

1. det gemensamma moderföretaget är ett investmentföretag,
2. det dotterföretag som lämnar koncernbidraget kan lämna skattefri utdelning till det gemensamma moderföretaget under beskattningsåret, eller
3. det dotterföretag som tar emot koncernbidraget kan inte lämna skattefri utdelning till det gemensamma moderföretaget under beskattningsåret.

Syftet är att förhindra kringgåenden

Regeln hindrar en koncern från att kringgå att utdelning i vissa fall ska beskattas hos mottagaren genom att ge koncernbidrag mellan systerföretag. Ett moderföretag som äger flera dotterföretag kan vara skattskyldigt för utdelning från det ena av dotterföretagen men inte från de andra dotterföretagen. Om koncernbidrag hade fått ges från ett dotterföretag där utdelningen är skattepliktig för moderföretaget till ett dotterföretag vars utdelning till moderföretaget är skattefri, hade det varit möjligt att kringgå reglerna. Se exemplet nedan.

Exempel: koncernbidrag mellan systerföretag

I koncern X med moderföretaget MB och de helägda dotterföretagen DB1 och DB2 kan MB ta emot skattefri utdelning från DB2, medan utdelning från DB1 är skattepliktig. För beskattningsåret tre redovisar vardera dotterföretag en skattepliktig vinst om 100. MB redovisar varken vinst eller förlust för beskattningsåret. Dotterföretagens vinst delas ut till moderföretaget. Det totala skattemässiga resultatet på koncernnivå uppgår då till 279,4 (mottagen utdelning efter skatt för MB om 79,4 samt resultaten av verksamheterna i DB1 och DB2 om 100 vardera). Beräkningen utgår från en statlig inkomstskatt för juridiska personer om 20,6 procent.

Om villkoren i 35 kap. 4 § IL inte hade funnits hade DB1 i stället kunnat lämna koncernbidrag till DB2, som i sin tur hade lämnat skattefri utdelning till MB. Det totala skattemässiga resultatet på koncernnivå skulle då endast uppgå till 200 (MB 0, DB1 0 och DB2 200).