Arv enligt 3:8 ÄB

Om bara en av två avlidna makar efterlämnar arvingar

Om det vid en efterlevande makes eller makas död bara finns arvsberättigade efter en av makarna, ärver dessa allt (3 kap. 8 § ÄB). Bestämmelsen används i praktiken när den sist avlidna maken eller makan saknar arvingar.

Bestämmelsen förutsätter en konkret efterarvsrätt

Det måste finnas en konkret efterarvsrätt för att bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB ska tillämpas. Det innebär att den efterlevande maken eller makan med fri förfoganderätt verkligen ska ha ärvt egendomen efter den först avlidna maken eller makan och att det finns arvsberättigade efter den först avlidna maken eller makan.

Högsta domstolen har slagit fast att de arvsberättigade som kan omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB är de släktingar till den först avlidna maken eller makan som kan vara efterarvingar enligt 3 kap. 2 § ÄB, alltså arvingar i första och andra arvsklasserna. Bestämmelsen gäller både när det finns en legal efterarvsrätt för släktingarna (NJA 1993 s. 145) och när rätten till efterarv endast har föreskrivits i ett testamente (Skatteverkets rättsfallskommentar Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB gäller även när efterarvsrätten föreskrivs i ett testamente). Bestämmelsen gäller alltså inte enbart till förmån för de släktingar till den först avlidna maken eller makan som har en legal rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB, utan även för bröstarvingar (i praktiken särkullbarn) till den först avlidna maken eller makan som har fått rätt till efterarv genom ett testamente. En förutsättning är att testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen (jfr NJA 1993 s. 145).

För att den efterlevande makan eller maken ska ha ärvt egendomen av den först avlidna maken eller makan med fri förfoganderätt förutsätts att den först avlidna makans eller makens efterarvingar inte har uteslutits från arv. Dessa kan uteslutas från arv bland annat på följande sätt.

• Den efterlevande maken eller makan har ärvt den först avlidna med full äganderätt p.g.a. ett testamente.
• Den efterlevande maken eller makan har övertagit den först avlidnas egendom med stöd av den gamla basbeloppsregeln, alltså genom bodelning.
• Den efterlevande maken eller makan har inte ärvt något eftersom den först avlidnas skulder var större än tillgångarna.

Om det inte finns en konkret efterarvsrätt

Om den först avlidna makens eller makans släktingar inte ska ärva den efterlevande ska arvet tillfalla Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden är då dödsbodelägare och ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens eller makans död.

Exempel: när ett särkullbarn fått ut hela sitt arv

Arne avlider och efterlämnar makan Berta samt särkullbarnet Claes som dödsbodelägare. Claes ärver hela Arnes andel av kvarlåtenskapen.

Konkret efterarvsrätt finns inte för särkullbarnet Claes eftersom han som särkullbarn fick hela sitt farsarv vid Arnes död (jfr NJA 2005 s. 400). Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB ska därför inte tillämpas.

När Berta avlider är Allmänna arvsfonden den enda dödsbodelägaren.

Exempel: när efterarvsrätten endast uppstår p.g.a. ett testamente till förmån för en fond

Arne avlider och efterlämnar maken Bertil. Arne saknar barn eller andra släktingar. Arne har upprättat ett testamente med innebörden att hans efterlevande make Bertil ska ärva allt med fri förfoganderätt. Enligt testamentet ska Arnes kvarlåtenskap tillfalla en fond efter Bertils bortgång.

När Bertil avlider så saknar även han barn eller andra släktingar.

Konkret efterarvsrätt finns inte för fonden eftersom den, trots en efterarvsrätt enligt testamentet, inte är en arvsberättigad släkting enligt 3 kap. 2 § ÄB. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB ska därför inte tillämpas.

När Bertil avlider är fonden och Allmänna arvsfonden dödsbodelägare. Fonden är det i egenskap av Arnes universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden i egenskap av Bertils legala arvinge.

Om det finns en konkret efterarvsrätt

När släktingar till den först avlidna maken eller makan har en konkret efterarvsrätt är de delägare i den sist avlidna maken eller makans dödsbo och ska därmed kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Allmänna arvsfonden är då inte dödsbodelägare och ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens eller makans död (Skatteverkets ställningstagande Innebörden av 3 kap. 8 § ärvdabalken).

Exempel: när efterlevande make ärver enligt lag

Aadi avlider och efterlämnar makan Bharati som dödsbodelägare och systern Chandra som legal efterarvinge. Bharati ärver hela kvarlåtenskapen enligt lag.

Konkret efterarvsrätt finns eftersom Bharati ärvde hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och eftersom Chandra är en arvsberättigad släkting enligt 3 kap. 2 § ÄB. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB ska därför tillämpas.

När Bharati avlider är Chandra den enda dödsbodelägaren.

Exempel: konkret efterarvsrätt är inte utesluten p.g.a. ett testamente till förmån för ett syskon

Arne avlider och efterlämnar makan Berta som dödsbodelägare och systern Clara som legal efterarvinge. Makarna har upprättat ett inbördes testamente med innebörden att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt. Enligt testamentet ska hela kvarlåtenskapen tillfalla Arnes syster Clara efter båda makarnas bortgång. Det innebär att Clara är både testamentarisk och legal efterarvinge efter Arne.

Konkret efterarvsrätt finns eftersom Berta ärvde hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och eftersom Clara är en arvsberättigad släkting enligt 3 kap. 2 § ÄB. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB ska därför tillämpas.

När Berta avlider är Clara därför den enda dödsbodelägaren.

Exempel: när efterarvsrätten endast uppstår p.g.a. ett testamente till förmån för ett särkullbarn

Alva avlider och efterlämnar makan Bella och särkullbarnet Claes som dödsbodelägare. Makarna har upprättat ett inbördes testamente med innebörden att den efterlevande makan ärver allt med fri förfoganderätt. Enligt testamentet ska hela kvarlåtenskapen tillfalla Alvas son Claes efter båda makarnas bortgång. Claes är inte legal efterarvinge men däremot testamentarisk efterarvinge efter Alva.

Konkret efterarvsrätt finns eftersom

• Bella ärvde hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt
• Claes rätt till efterarv har föreskrivits i ett testamente
• Claes är en släkting till den först avlidna makan som kan vara efterarvinge enligt 3 kap. 2 § ÄB. Han är ju en arvinge i första arvsklassen (Skatteverkets rättsfallskommentar Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB gäller även när efterarvsrätten föreskrivs i ett testamente).

Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB ska därför tillämpas och när Bella avlider är Claes den enda dödsbodelägaren.

När det är oklart om det finns en konkret efterarvsrätt

Ibland kan både Allmänna arvsfonden och den först avlidna makens eller makans arvingar betraktas som dödsbodelägare. Så kan vara fallet om det är oklart vem som är dödsbodelägare, t.ex. om det krävs en testamentstolkning för att avgöra vem som är dödsbodelägare (Skatteverkets ställningstagande Innebörden av 3 kap. 8 § ärvdabalken). I ett sådant fall kan både Allmänna arvsfonden och den först avlidna makens eller makans arvingar behöva kallas till bouppteckningsförrättningen.