Entreprenörens skyldigheter

Vem bedriver byggverksamhet?

Det är entreprenörer och i vissa fall leverantörer eller byggherren själv som bedriver byggverksamheten på byggarbetsplatsen (se vidare prop. 2014/15:6 s 15 f.). I denna text används ordet entreprenör för den som enligt skatteförfarandelagen bedriver byggverksamhet.

Definitionen av byggverksamhet innebär att den som bygger i egen regi har både byggherrens skyldigheter och entreprenörens skyldigheter. Till exempel ska ett byggföretag vars egen personal deltar i själva byggandet av en kontorsbyggnad på företagets fastighet anses som både byggherre och entreprenör. En sådan byggherre ska tillhandahålla utrustning för personalliggare men också föra sin personalliggare. Detsamma gäller t.ex. för en jordbrukare som med egen personal bygger en ekonomibyggnad på sin jordbruksfastighet.

Skyldigheterna

De skyldigheter som kan bli aktuella för en entreprenör är följande:

• föra en elektronisk personalliggare
• hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren på byggarbetsplatsen
• bevara uppgifterna i personalliggaren.

Föra personalliggare

En entreprenör på en byggarbetsplats där byggherren har tillhandahållit utrustning för elektronisk personalliggare enligt 39 kap. 11 b § SFL ska föra en elektronisk personalliggare. I personalliggaren ska entreprenören dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten (39 kap. 11 a § första stycket SFL).

Personer som under kortare tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel ska inte antecknas i personalliggaren (39 kap. 11 a § andra stycket SFL). Uttrycket kortare tid kan enligt Skatteverket inte avse arbete som tar större delen av en arbetsdag att utföra. Att det ska vara fråga om personer som bara lastar eller lossar tydliggör vidare att en person som lossar t.ex. material och sedan även vidtar ytterligare åtgärder i form av t.ex. montering av materialet inte är undantagen registreringsplikten (prop. 2014/15:6 s. 50).

Aktivt medverka till att verksamma kan registrera och registrerar arbetspass

Skatteverket har tagit fram ett ställningstagande som förtydligar en entreprenörs skyldigheter som avser att föra personalliggare på en byggarbetsplats. På den här sidan sammanfattas Skatteverkets uppfattning i de olika frågorna, men i ställningstagandet finns även några exempel som belyser hur Skatteverket anser att reglerna ska tolkas.

En entreprenör ska som en del av skyldigheten att föra personalliggare aktivt medverka till att personer som är verksamma i näringsverksamheten kan registrera och faktiskt registrerar sin närvaro i personalliggaren. Även om det är byggherren som har ansvaret för att det finns utrustning för personalliggare på byggarbetsplatsen, så har också entreprenören ett visst ansvar som avser utrustningen. Entreprenören ska exempelvis stå för sådana elektroniska kort för registrering som behövs, men som byggherren inte kan skaffa.

Det kan inträffa att en entreprenör som ska börja bedriva verksamhet på en byggarbetsplats då inte hittar någon utrustning för personalliggare. Entreprenören ska i en sådan situation vidta nödvändiga åtgärder för att ta reda på var utrustningen finns.

Om byggherren tidigare har tillhandahållit utrustning men denna utrustning saknas eller inte fungerar ska entreprenören, om det inte redan är gjort, upplysa byggherren om felet.

En entreprenör kan hamna i en situation där skyldigheten att föra personalliggare inte anses fullgjord, trots att underlåtenheten beror på förhållanden som entreprenören inte har kunnat råda över. Att inte fullgöra en skyldighet som avser personalliggare utgör grund för kontrollavgift. Det finns dock regler om befrielse från kontrollavgift.

Inga undantag för enskilda näringsidkare, fåmansföretag eller företag som huvudsakligen bedriver annan verksamhet

När det gäller entreprenörens skyldighet att föra elektronisk personalliggare på en byggarbetsplats finns inte några undantag som motsvarar de som gäller för den som bedriver restaurang-, fordonsservice-, livsmedels- och tobaksgrossist-, kropps- och skönhetsvårds- eller tvätteriverksamhet. För dessa verksamheter finns vissa undantag för enskilda näringsidkare och fåmansföretag och för de som bedriver huvudsakligen annan verksamhet. Se även prop. 2014/15:6 s. 59. Det är den faktiskt bedrivna verksamheten på platsen som är avgörande för om ett företag ska föra personalliggare eller inte.

Uppgifter som ska föras in i personalliggaren

En personalliggare på en byggarbetsplats ska innehålla följande uppgifter:

1. näringsidkarens (entreprenörens) namn och personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer
2. namn och personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer för personer som är verksamma i näringsverksamheten, samt
3. tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas.

Uppgifterna i punkt 2 och 3 ska avse varje verksamhetsdag och ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas (9 kap. 5 § första och andra stycket SFF).

I Skatteverkets föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:6) finns ytterligare regler om bl.a. en personalliggares form, dess innehåll och hur den ska föras.

Föreskrifterna innehåller också några bestämmelser som bara avser elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser:

• Personalliggare i byggverksamhet ska föras elektroniskt (9 §).
• Det särskilda identifikationsnummer som en byggarbetsplats ska tilldelas ska framgå av personalliggaren (10 §).
• De föreskrivna uppgifterna för personalliggaren ska kunna föras in i liggaren och det även i efterhand (11 §).
• Datum och tidpunkt då en uppgift har förts in ska framgå av personalliggaren (12 §).
• Vid ett kontrollbesök ska det gå att se vilka uppgifter som har förts in inom ett visst tidsintervall (13 §).
• En samlad personalliggare ska vara utformad så att det går att se uppgifter som avser en viss person eller vissa personer som bedriver byggverksamhet på byggarbetsplatsen (14 §).

Skatteverket har även föreskrivit att andra uppgifter än de obligatoriska får finnas i en personalliggare om detta inte försvårar Skatteverkets kontroll (5 § SKVFS 2015:6). Frågan om vilka andra uppgifter eller mängden uppgifter som kan försvåra kontrollen kan inte besvaras generellt utan får enligt Skatteverket bedömas i det enskilda fallet.

Ändring i en personalliggare får inte göras genom att en uppgift utplånas eller på annat sätt görs oläslig utan ska göras genom tillägg. Av ett tillägg ska det framgå vad som har lagts till, vem som har gjort tillägget och när. Vid komplettering genom införande av uppgift ska framgå vem som gjort kompletteringen och när den gjorts (6 § SKVFS 2015:6). Uppgifterna om de verksammas arbetspass ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas (9 kap. 5 § andra stycket SFF). En person kan ha flera arbetspass under en verksamhetsdag. Uppgift om varje arbetspass ska då antecknas.

Det är inte godtagbart att föra in uppgifterna i förväg eller först vid dagens slut.

Vem ska anses verksam i näringsverksamheten?

Regeringen beskriver i propositionen vem som ska anses verksam i näringsverksamheten:

Dokumentationsskyldigheten ska omfatta samtliga verksamma i näringsverksamheten. Med verksamma i näringsverksamheten avses främst personer som utför arbete för den som bedriver byggverksamhet som t.ex. anställda eller inhyrda arbetstagare. Begreppet verksam ska, liksom enligt nu gällande bestämmelser, omfatta alla personer som på grund av någon form av överenskommelse mellan den som bedriver verksamheten och den verksamma personen deltar i bedrivandet (jfr prop. 2005/06:169 s. 126). Det saknas skäl, oaktat vad Byggherrarna framfört, att göra någon annan bedömning gällande byggbranschen. Även t.ex. praktikanter och anvisade arbetstagare från Arbetsförmedlingen ska registreras (prop.2014/15:6 s. 49).

Med uttrycket ”i näringsverksamheten” i 39 kap. 11 a § SFL avses enligt Skatteverket här en person som på något sätt deltar i entreprenörens byggverksamhet på byggarbetsplatsen.

Hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren

En entreprenör ska hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren på byggarbetsplatsen (39 kap. 12 § andra stycket SFL). Uttrycket ”personalliggaren” omfattar samtliga uppgifter som ska bevaras.

Byggarbetsplatsens samlade personalliggare består av en personalliggare per entreprenör. Byggherren är skyldig att hålla den samlade personalliggaren tillgänglig för Skatteverket. Entreprenörerna på en byggarbetsplats är skyldiga att hålla sina respektive personalliggare tillgängliga för byggherren. Byggherren ska omedelbart kunna visa uppgifterna i den samlade personalliggaren för Skatteverket. De olika entreprenörernas personalliggare finns elektroniskt i utrustning som byggherren har. Innebörden i praktiken av att en entreprenör ska hålla personalliggaren tillgänglig för byggherren blir därmed att entreprenören inte får ”hindra eller blockera byggherrens möjligheter att ha tillgång till personalliggaren” (prop. 2014/15:6 s. 51 f.).

Bevara uppgifterna i personalliggaren

Entreprenören ska bevara uppgifterna i personalliggaren. I likhet med vad som gäller personalliggare i restaurang-, fordonsservice-, livsmedels- och tobaksgrossist-, kropps- och skönhetsvårds- eller tvätteriverksamhet ska uppgifterna bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret har gått ut (9 kap. 5 § tredje stycket SFF).

Uppgifterna i en personalliggare på en byggarbetsplats registreras elektroniskt. Uppgifterna ska enligt Skatteverket därmed också bevaras i elektronisk form.

Föreläggande

Om entreprenören inte fullgör sin skyldighet att föra personalliggare eller att hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren får verket förelägga entreprenören att göra det (39 kap. 17 § 3 SFL). Föreläggandet får förenas med vite.

Kontrollavgift

Om entreprenören inte fullgör sina skyldigheter som avser personalliggare ska Skatteverket ta ut en kontrollavgift.