Vad är en tilläggsskatterapport?

Regler om tilläggsskatterapport

I artikel 44 minimibeskattningsdirektivet regleras skyldigheten att lämna tilläggsskatterapport. I direktivet benämns dock tilläggsskatterapporten ”deklaration med information om tilläggsskatt”. De nationella reglerna om tilläggsskatterapport finns främst i 33 d kap. SFL. Där anges vilka svenska företag som är rapporteringsskyldiga i Sverige, vilka uppgifter de ska lämna i tilläggsskatterapporten och när rapporten ska lämnas. Där regleras också skyldigheten för svenska företag att lämna anmälan till Skatteverket om bl.a. vilken koncernenhet som lämnar tilläggsskatterapporten. Kompletterande regler om att rapporten och anmälningarna ska lämnas på fastställt formulär finns i 38 kap. 1 § SFL.

Reglerna bygger på OECD:s modellregler och EU:s minimibeskattningsdirektiv

Inom ramen för det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting Project) har OECD och G20 utarbetat ett förslag till modellregler för minimibeskattning. Detta resulterade i GloBE Model Rules. Med anledning av detta har EU tagit fram ett direktiv om minimibeskattning. Båda dokumenten innehåller regler om att årligen lämna tilläggsskatterapport för vissa multinationella företag. Direktivet omfattar även storskaliga nationella koncerner i EU. OECD har tagit fram ett formulär för tilläggsskatterapport, s.k. GloBE Information Return (GIR).

De svenska reglerna genomför minimibeskattningsdirektivet (prop. 2023/24:32 s. 1). Vid tillämpningen av bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt utgör modellreglerna, kommentaren och de administrativa riktlinjerna en viktig källa för tolkning, i den del dessa källor är förenliga med direktivet och unionsrätten (prop. 2023/24:32 s. 128). OECD publicerar vägledning löpande (Guidance) på sin webbplats www.oecd.org.

Vad får uppgifterna i tilläggsskatterapporter användas till?

Informationen i tilläggsskatterapporten ska göra det möjligt för skatteförvaltningarna där koncernenheterna är belägna att bedöma riktigheten i en koncernenhets skyldighet att betala tilläggsskatt (jfr skäl 22 i minimibeskattningsdirektivet). Innehållet i tilläggsskattrapporten kommer att ligga till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning och i förekommande fall beslut om tilläggsskatt (prop. 2023/24:32 s. 378 och 56 a kap. 2 § SFL).

Informationsutbyte av tilläggsskatterapporter

Principerna i modellreglerna och minimibeskattningsdirektivet är att en tilläggsskatterapport ska lämnas årligen. Utgångspunkten är då att varje koncernenhet i en koncern är skyldig att lämna tilläggsskatterapport (33 d kap. 3 § första stycket SFL). Detta gäller dock inte om

• moderföretaget eller en koncernenhet som moderföretaget har utsett har lämnat en tilläggsskatterapport till skattemyndigheten i det land där den hör hemma, och
• det finns ett avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter med det land där enheten som lämnar rapporten hör hemma.

I så fall räcker det att moderföretaget eller den utsedda koncernenheten lämnar tilläggsskatterapport för hela koncernens räkning (33 d kap. 4 § SFL). Tanken är då att övriga berörda länder ska få tilläggsskatterapporten genom automatiskt informationsutbyte.

Några avtal om automatiskt informationsutbyte finns dock ännu inte. De internationella förhandlingarna om hur ett sådant informationsutbyte ska se ut pågår (prop. 2023/24:32 s. 446). Detaljerna och formerna för det automatiska informationsutbytet är därför inte fastslagna ännu. Skatteverket återkommer med mer information när sådan kan lämnas.