Vad beskattas som delägarrätter?

Definition av delägarrätt

Regler om avyttring av delägarrätter och fordringsrätter finns i 48 kap. inkomstskattelagen. Vad som avses med delägarrätt framgår av 48 kap. 2 § första stycket IL. Med delägarrätt avses:

• aktier – ägarandelar i aktiebolag av olika slag som stamaktier, preferensaktier, A- och B-aktier etc. Svenskt depåbevis (SDB) anses som en särskild förvaltningsform för utländska värdepapper och bör normalt behandlas som det underliggande värdepappret.
• rätt på grund av teckning av aktie – t.ex. interimsbevis, som är ett bevis som utfärdas då en aktie tecknats och betalats men innan aktien registrerats. Interimsbevis kallas ibland för betald tecknad aktie (BTA).
• teckningsrätter – aktieägarens företrädesrätt till teckning av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler.
• fondaktierätter – ger aktieägare rätt att delta i fondemission.
• andelar i värdepappersfonder och specialfonder – som delägarrätter räknas andelar i aktiefonder, andelar i räntefonder och andelar i andra värdepappersfonder och specialfonder som placerar i andra tillgångar än delägarrätter.
• andelar i ekonomiska föreningar m.m.
• annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.

Tillgångar som beskattas som delägarrätter

Bestämmelserna om delägarrätter tillämpas också på andra tillgångar vars värde är beroende av värdet på en aktie eller annat liknande värdepapper (48 kap. 2 § andra stycket IL).

• Vinstandelsbevis i svenska kronor – skuldebrev vars ränta är helt eller delvis beroende av vinsten i det utgivande bolaget eller av utdelningen till aktieägarna. Ett vinstandelsbevis kan även vara konvertibelt.
• Kapitalandelsbevis i svenska kronor – skuldebrev som avser lån där det belopp som bolaget ska betala tillbaka är beroende av utdelningen till aktieägarna eller av bolagets resultat eller finansiella ställning.
• Konvertibel i svenska kronor – skuldebrev som på vissa villkor kan bytas mot aktier i bolaget. Det kan vara både ett vanligt skuldebrev och ett vinstandelsbevis.
• Inlösenrätt som avser aktier – en rätt som vissa bolag delar ut till aktieägarna vid ett inlösenförfarande. Ett visst antal inlösenrätter ger aktieägaren rätt att lösa in en aktie för ett visst bestämt pris.
• Säljrätt som avser aktier – en rättighet som aktieägaren kan få i samband med att ett bolag erbjuder sig att återköpa aktier.
• Option vars underliggande tillgångar är aktier eller aktieindex – en rätt att köpa eller sälja aktier eller andra tillgångar som beskattas som delägarrätter, eller rätt till kontantavräkning knuten till värdet på delägarrätt eller aktieindex. Standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier och aktieindex hör hit.
• Teckningsoption – en rätt att på vissa villkor teckna aktier i ett aktiebolag. Reglerna avser både rätt att teckna aktier i det egna bolaget och rätt att teckna aktier i annat bolag (inköpsrätter) och både fristående optioner och sådana som utgetts tillsammans med skuldebrev i optionslån. Skuldebrev som emitteras tillsammans med option beskattas enligt reglerna för fordringar om det inte är konvertibelt eller liknande.
• Termin vars underliggande tillgångar är aktier eller aktieindex - avtal om överlåtelse av aktier eller andra tillgångar som behandlas som delägarrätter med leverans och betalning vid en viss framtida tidpunkt, alternativt kontantavräkning som är knuten till värdet på delägarrätt, aktieindex eller liknande. Hit hör aktieterminer och aktieindexterminer.

Både svenska och utländska värdepapper av ovannämnda slag ska som huvudregel kapitalvinstbeskattas enligt reglerna för delägarrätter. Vissa värdepapper, t.ex. konvertibler, ska dock beskattas som utländska fordringsrätter om de är utgivna i utländsk valuta. Andelar i handelsbolag kapitalvinstbeskattas enligt reglerna i 50 och 51 kap. IL.

Aktier och andelar i privatbostadsföretag beskattas enligt reglerna för bostadsrätter, medan aktier och andelar i oäkta bostadsföretag beskattas enligt reglerna för delägarrätter.

För aktier i fåmansföretag finns särskilda bestämmelser.

Liknande konstruktioner

Värdepapper som till sin konstruktion eller sitt verkningssätt liknar ovannämnda värdepapper beskattas också som delägarrätter. Detta gäller både de som liknar delägarrätter (48 kap. 2 § första stycket IL) och de som liknar övriga värdepapper som vid beskattningen ska behandlas som delägarrätter (48 kap. 2 § andra stycket IL).

Av betydelse vid bedömningen om ett värdepapper ska behandlas som en delägarrätt är om avkastningen eller värdet direkt eller indirekt beror på det utgivande företagets ekonomiska utveckling.

Ett exempel är en marknadsobligation där ett aktieindex väger tyngre än andra index som styr värdeutvecklingen på obligationen. En sådan marknadsobligation beskattas som en delägarrätt.

Vid skattereformen 1990 anfördes följande i prop. 1989/90:110 s. 722.

”Slutligen sägs att även andra finansiella instrument än de som räknats upp omfattas av aktievinstreglerna om instrumentet till sin konstruktion eller verkningssätt liknar de uppräknade. Detta innebär en presumtion för att ett nykonstruerat instrument ska beskattas som aktierna om det eller något underliggande instrument är hänförligt till denna kategori. Vid bedömning av om ett instrument ska anses vara liknande till sin konstruktion eller verkningssätt kan t.ex. vägas in om det i sina olika beståndsdelar är identiskt med några av de uppräknade instrumenten. Det ligger i sakens natur att stora krav på förutsebarhet måste upprätthållas vid den typ av analogitolkning som påbjuds genom detta stadgande.”

Som exempel kan nämnas följande.

• Aktieindexobligationer – en obligation, som vanligtvis löper utan räntebetalningar. I stället får långivaren en avkastning som bestäms av ett aktieindex av visst slag. Avkastningen blir beroende av hur utvecklingen av dess index utvecklar sig. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en obligation utgiven i svenska kronor, där avkastningen är beroende av ett aktieindex, ska behandlas som en delägarrätt (RÅ 1994 ref. 26).
• Omvända konvertibler - fordringar med en hög, fast avkastning, som betalas ut antingen löpande eller vid löptidens slut. De löper normalt under ett till tre år. Om en viss aktie, vissa aktier eller visst aktieindex sjunkit, görs återbetalningen i dessa aktier eller i ett kontantbelopp som motsvarar minskningen i värde på den underliggande tillgången eller aktieindexet. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en omvänd konvertibel är ett aktierelaterat värdepapper som ska beskattas enligt reglerna för delägarrätter (RÅ 2001 ref. 21).
• Aktiekorgsbevis – en på förhand bestämd sammansättning av en korg med aktier i olika bolag. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en s.k. aktiekorg är ett aktierelaterat instrument (RÅ 2000 not 8).
• Swapavtal – ett swapavtal innebär ofta byte av betalningsströmmar mellan två parter. Ett swapavtal kan ses som delägarrätt om avtalet avser aktier eller andra tillgångar som behandlas som delägarrätter.
• Andelar i kontraktsrättsliga fonder där det finns en formell ägare till fondens tillgångar. Skatterättsnämnden har funnit att andelar i sådana fonder ska behandlas som delägarrätter (SRN 2006-11-13). Skatteverket delade den bedömningen och överklagade inte förhandsbeskedet. Förhandsbeskedet gällde en trustfond men samma sak gäller för andelsägare i andra fonder där det finns en formell ägare till fondens tillgångar (se Skatteverkets ställningstagande Vem är utdelningsberättigad och skattskyldig för kupongskatt när det gäller utländska kontraktsrättsliga fonder? avsnitt 4.3).