Exempel på beskattnings- och avgiftskonsekvenser

Förutsättningarna för exemplen

Nedan beskrivna exempel utgår från följande förutsättningar. En tillgång (exv. en lagervara) köps in för näringsverksamhetens mervärdesskattepliktiga verksamhet. Inköpspriset är 300, exklusive mervärdesskatt om 75. Tillgången tas sedan ut ur näringsverksamheten, utan att någon ersättning lämnas, vid en tidpunkt då marknadsvärdet vid en försäljning av tillgången uppgår till 500, inklusive mervärdesskatt om 100. Tillgången är per definition en tillgång i näringsverksamheten.

Enskild näringsverksamhet

Vid inköpet för näringsverksamheten bokförs 300 som lageranskaffning, eller som underlag för värdeminskningsavdrag. Vid uttaget ska ett belopp motsvarande marknadsvärdet om 500, exklusive den mervärdesskatt som utgår enligt ML, tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Hur påverkas mervärdesskatten?

Uttagsbeskattningsreglerna vad gäller mervärdesskatt avser i princip att återföra det belopp till beskattning som tidigare medgetts avdrag för vid inköpet av tillgången. Läs om beskattningsunderlag vid uttag.

I detta fall kommer mervärdesskatt att återläggas med 75. Nettobeskattningen vid inkomstbeskattningen blir då 125 (500 - 75 - 300), under förutsättning att inköpet och uttaget görs under samma beskattningsår. Mervärdesskatten vid uttaget kommer då att motsvara den ingående mervärdesskatt som tidigare har dragits av. Mervärdesskatt ska inte tas ut med 100, vilket hade varit fallet om tillgången hade sålts.

Blandad användning av tillgång

När en inköpt tillgång är avsedd att användas såväl i näringsverksamheten som privat, har man rätt till avdrag för den mervärdesskatt som betalats för inköpet, även på den del som är avsedd att nyttjas privat. Om man inte yrkar avdrag för den privata delen av mervärdesskatten vid mervärdesskatteredovisningen, blir uttagsbeskattning mervärdesskattemässigt inte aktuellt.

Egenavgifter

Nettobeloppet kommer också att påverka underlaget för egenavgifter (aktiv näringsverksamhet) eller underlaget för särskild löneskatt (passiv näringsverksamhet).

Tillgång inköpt för privat bruk

Om tillgången ska anses vara inköpt för näringsidkarens eller för någon annans privata bruk, så räknas detta inte som ett inköp av en näringstillgång. Därmed finns ingen rätt till avdrag för inköpskostnaden om 300 (16 kap. 1 § IL och 9 kap. 2 § IL) och inte heller någon avdragsrätt för mervärdesskatten om 75 (13 kap. 6 § ML). Något belopp att uttagsbeskatta finns då inte, vare sig inkomstskattemässigt eller mervärdesskattemässigt.

Tillgången tas ut för en anställds räkning

Beskattnings- och avgiftskonsekvenserna blir likadana som för en anställd i ett aktiebolag eller ekonomisk förening nedan.

Aktiebolag eller ekonomisk förening

Samma förutsättningar som för enskild näringsverksamhet gäller, Förutsättningarna för exempel.

Tillgången tas ut för en anställds räkning

Någon uttagsbeskattning görs inte vid inkomstbeskattningen. Man får utgå från att en kompensation endast har lämnats i form av arbete till ett värde som motsvarar tillgångens värde. Någon annan form av ersättning har inte lämnats av den anställde. Ett byte har alltså skett mellan arbetsinsats och tillgången. Det innebär att en intäkt ska tas upp motsvarande marknadsvärdet, minskat med uttagsbeskattad mervärdesskatt, d.v.s. 500-75 (se 15 kap. 6 IL). Avdrag medges vid inkomstbeskattningen för ett belopp motsvarande marknadsvärdet inklusive mervärdesskatt så som utgiven förmån med 500.

Arbetsgivaravgifter

Företaget ska betala arbetsgivaravgifter på ett underlag om 500 (är det istället fråga om en schablonbeskattad förmån, som vid t.ex. kostförmån, betalas arbetsgivaravgifter på detta underlag). Bolaget får vid inkomstbeskattningen avdrag för arbetsgivaravgifterna som belöper på underlaget. Det kan förekomma att löneförmånen inte redovisats och att förhållandet kommer fram först i samband med Skatteverkets granskning. I normalfallet ska en justering ske det beskattningsår som kostnaden enligt god redovisningssed skulle ha tagits upp, se vidare Ändra bokslut & redovisat resultat i efterhand.

Hur påverkas mervärdesskatten?

Mervärdesskattemässigt har ett uttag skett. Företaget har vid inkomstbeskattningen medgivits avdrag för tillgångens inköpskostnad på 300 exklusive mervärdesskatt. Mervärdesskatteavdrag för ingående mervärdesskatt har gjorts med 75 och företaget ska uttagsbeskattas enligt ML för den utgående mervärdesskatten på 75.

Beloppsmässig sammanfattning – Tillgången tas ut för en anställds räkning

Nedanstående sammanfattning visar de beloppsmässiga konsekvenserna utifrån förutsättningarna i exemplet ovan.

Bolaget:

Arbetsgivaravgifter

+ Arbetsgivaravgifter (på ett underlag om 500)

Mervärdesskatt

+ Uttagsbeskattad moms (75)

Inkomstskatt

+ Intäkt på grund av bytet, motsvarande marknadsvärdet minskat med uttagsbeskattad moms (500-75)

- Avdrag för ersättning för arbete (500)

- Avdrag för påförda arbetsgivaravgifter (på ett underlag om 500)

Anställd:

+ Ersättning för arbete (500)

Tillgången tas ut av en delägare

Om värdet av transaktionen ska anses som förmån eller utdelning får avgöras i det enskilda fallet. För bedömningen har det betydelse om det handlar om en ersättning för arbete.

Förmån

Beskattnings- och avgiftskonsekvenserna blir likadana som för en anställd.

Utdelning

Företaget har medgivits avdrag för tillgångens inköpskostnad på 300 exklusive mervärdesskatt . Företaget uttagsbeskattas vid inkomstbeskattningen för värdet av uttaget exklusive mervärdesskatt som då blir 425 (500-75).

Aktieägaren beskattas för en utdelning på 500.

Hur påverkas mervärdesskatten?

Företaget ska uttagsbeskattas med 75 för den mervärdesskatt som man tidigare fått avdrag för vid inköpet.

Handelsbolag

Beskattningskonsekvenserna vid uttag som görs av delägaren varierar beroende på om delägaren är en fysisk eller en juridisk person. Om tillgången istället tas ut för en anställds räkning (ej delägare) så blir det samma beskattnings- och avgiftskonsekvenser som för en anställd i ett aktiebolag eller ekonomisk förening, se ovan.

Fysisk person som delägare

Om en delägare som är en fysisk person tar ut en tillgång ur handelsbolagets näringsverksamhet, och det rör sig om en sådan tillgång som vid försäljning beskattas i näringsverksamhet, så ska tillgången uttagsbeskattas till marknadsvärde (exklusive mervärdesskatt).

Om det är den delägare som tar ut tillgången som ska beskattas för hela beloppet, eller om beloppet ska fördelas på samtliga delägare, beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Beskattnings- och egenavgiftskonsekvenserna i övrigt är desamma som i en enskild näringsverksamhet.

Justerad anskaffningsutgift

Oavsett om uttagsbeskattning av delägaren ska ske eller inte, ska anskaffningsutgiften på andelen i handelsbolaget justeras med uttaget (50 kap. 5 § andra stycket IL).

Juridisk person som delägare

När överföringar av tillgångar från eller till en delägare som är en juridisk person sker detta vanligen inom en och samma näringsverksamhet (14 kap. 10 § IL). Detta medför inte att en uttagsbeskattning inte kan aktualiseras vid en överföring av en tillgång från handelsbolaget till delägaren (22 kap. 3 § IL).

Notera att ett handelsbolag inte kan vara part i en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL, och att en juridisk persons andel i ett handelsbolag inte längre omfattas av 50 kap. IL, då en sådan andel numera är en näringsbetingad andel (25 kap. 3 § IL).