Bibehållen uppehållsrätt

Bibehållen uppehållsrätt för EES-medborgare

En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare behåller enligt 3 a kap. 5 a § UtlL sin uppehållsrätt som arbetstagare i följande tre situationer

• om arbetstagaren drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall
• om arbetstagaren inleder en yrkesutbildning
• om arbetstagaren har blivit ofrivilligt arbetslös och anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

En EES-medborgare som har uppehållsrätt som egenföretagare kan behålla sin uppehållsrätt på samma sätt som en arbetstagare: vid tillfällig arbetsoförmåga och yrkesutbildning enligt 3 a kap. 5 a § första stycket UtlL och vid ofrivillig arbetslöshet enligt praxis från EU-domstolen (C-442/16, Gusa).

Vilka krav som måste vara uppfyllda för att uppehållsrätten ska bibehållas beskrivs närmare under respektive rubrik nedan.

Vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall

Uppehållsrätten behålls under den tid personen inte kan arbeta eller utöva ekonomisk verksamhet. Arbetsoförmågan måste vara tillfällig (3 a kap. 5 a § första stycket 1 UtlL).

Vid yrkesutbildning

En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egenföretagare behåller sin uppehållsrätt om personen i stället inleder en yrkesutbildning. Bibehållen uppehållsrätt kräver som huvudregel att utbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. Undantag från detta krav gäller dock i de fall EES-medborgaren inleder yrkesutbildningen efter att ha blivit ofrivilligt arbetslös (3 a kap. 5 a § första stycket 2 och andra stycket UtlL).

Vid ofrivillig arbetslöshet

En EES-medborgare som blir ofrivilligt arbetslös och som anmäler sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen behåller sin uppehållsrätt som arbetstagare så länge personen är arbetssökande, under förutsättning att den tidigare anställningen har varat mer än ett år. Den som blir ofrivilligt arbetslös efter att ha haft en tidsbegränsad anställning på kortare tid än ett år eller som blir arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning behåller sin uppehållsrätt som arbetstagare i sex månader från anställningens upphörande (3 a kap. 5 a § tredje stycket UtlL).

Motsvarande gäller den som varit egenföretagare och anmält sig som arbetssökande (C-442/16, Gusa, punkterna 45 och 46).

Skatteverkets uppfattning är att en person, utöver att vara anmäld som arbetssökande, måste följa Arbetsförmedlingens krav på bl.a. rapportering av sökta arbeten och aktivitetsrapporter för att personen ska anses ha behållit sin uppehållsrätt om arbetstagare eller egenföretagare vid ofrivillig arbetslöshet (se t.ex. KRNG 2017-01-10, mål nr 4792-16). Om personen inte har följt Arbetsförmedlingens krav kan hen eventuellt ändå ha uppehållsrätt som arbetssökande.

Vid föräldraledighet

En EES-medborgare som har primär uppehållsrätt i Sverige och utnyttjar sin rätt till föräldraledighet kan behålla sin uppehållsrätt om vissa förutsättningar är uppfyllda. Det rättliga stödet för detta är flera olika domar från EU-domstolen, vilka redogörs för under rubrikerna nedan.

Arbetstagare och egenföretagare

EU-domstolen har slagit fast att en person som upphör med att arbeta och som inte står till arbetsmarknadens förfogande på grund av graviditet, förlossning och tid därefter för återhämtning, i princip inte förlorar sin ställning som arbetstagare. EU-domstolen anförde dock i sammanhanget att en förutsättning är att personen återgår till sitt arbete eller hittar en annan anställning inom skälig tid efter förlossningen, och att samtliga omständigheter i det enskilda fallet och de inhemska reglerna för föräldraledighet ska beaktas. EU-domstolen konstaterade att en annan lösning än denna skulle få till följd att en kvinnlig unionsmedborgare skulle avskräckas från att utöva sin rätt till fri rörlighet om hon – för det fall hon var gravid i den mottagande medlemsstaten och av denna anledning lämnade sin anställning, även om så endast för en kortare period – skulle riskera att förlora sin ställning som arbetstagare i denna stat (C-507/12, Saint Prix, punkterna 40- 44). EU-domstolen har tillämpat samma synsätt på egenföretagare (C-544/18).

Enligt Skatteverkets bedömning ska detta synsätt tillämpas på alla föräldralediga personer i Sverige, oavsett kön och oavsett om personen har fött ett barn eller inte. Den nationella lagstiftning som ska beaktas vid bedömningen av om personen behållit sin uppehållsrätt som arbetstagare eller egenföretagare är enligt Skatteverkets mening föräldraledighetslagen (1995:584). Således ska en arbetstagare eller en egenföretagare typiskt sett anses behålla sin ställning som arbetstagare eller egenföretagare om hen är föräldraledig i enlighet med reglerna i föräldraledighetslagen. Detta under förutsättning att personen, inom skälig tid efter barnets födelse, återupptar arbetet eller verksamheten som egenföretagare, hittar en annan anställning eller inleder en annan verksamhet som egenföretagare (jfr C-507/12, Saint Prix p. 47 och C-544/18 p. 41).

Studerande

Enligt Skatteverkets uppfattning behåller en person, som har uppehållsrätt som studerande men som blir föräldraledig, normalt sin ställning som studerande om personen är föräldraledig i enlighet med reglerna i föräldraledighetslagen (1995:584). Detta under förutsättning att personen har för avsikt att återuppta sina studier inom skälig tid efter barnets födelse (jfr C-507/12, Saint Prix p. 47 och C-544/18 p. 41).

Bibehållen uppehållsrätt för familjemedlemmar till EES-medborgare

För att en familjemedlem ska ha uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare är utgångspunkten att anknytningen till EES-medborgaren med primär uppehållsrätt ska bestå. Det är först när familjemedlemmen har fått permanent uppehållsrätt som detta villkor faller bort (prop. 2005/06:77 s. 46).

En familjemedlem kan dock behålla sin uppehållsrätt trots att anknytningen till EES-personen upphör. Det kan vara:

• Om EES-medborgaren avlider (3 a kap. 5 b och c § UtlL).
• Om EES-medborgaren lämnar landet (3 a kap. 5 c § UtlL).
• Om anknytningen till EES-medborgaren upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller att ett samboförhållande upphör (3 a kap. 5 d § UtlL).

För att familjemedlemmen ska bibehålla uppehållsrätten behöver vissa krav vara uppfyllda. Du kan läsa mer om dessa krav för bibehållen uppehållsrätt under respektive rubrik nedan.

Om EES-medborgaren avlider eller lämnar landet

Familjemedlemmar till en EES-medborgare som avlider eller lämnar landet, kan behålla sin uppehållsrätt om vissa förutsättningar är uppfyllda. Vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda beror på om familjemedlemmen själv är EES-medborgare eller inte.

Familjemedlemmar som är EES-medborgare

Familjemedlemmar som själva är unionsmedborgare har en självständig rätt till vistelse i ett annat EES-land. Deras rätt påverkas därmed inte av om den unionsmedborgare de är beroende av skulle avlida eller lämna landet (KOM (2001) 257 slutlig s. 14). En förutsättning för fortsatt uppehållsrätt är dock att familjemedlemmen därefter självständigt uppfyller kraven i 3 a kap. 3 § UtlL (prop. 2005/06:77 s. 46).

Familjemedlemmar som inte är EES-medborgare

För att en familjemedlem, som inte själv är EES-medborgare, ska behålla sin uppehållsrätt om den person som hen har härlett sin uppehållsrätt från avlider, måste familjemedlemmen vid tidpunkten för dödsfallet ha vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år. Dessutom måste familjemedlemmen enligt 3 a kap. 5 b § UtlL

1. vara arbetstagare eller egen företagare i Sverige
2. ha tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och ha en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
3. vara medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i punkt 1 eller 2.

Barn som studerar i Sverige

Ett barn till en EES-medborgare som studerar i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken hen härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller för den person, oavsett vilket medborgarskap hen har, som har vårdnaden om barnet. Uppehållsrätten för barnet och den kvarvarande vårdnadshavaren kvarstår till dess att barnet har avslutat studierna och ingen av dem behöver uppfylla kraven i 3 a kap. 3 § UtlL (3 a kap. 5 c § UtlL och prop. 2005/06:77 s. 47 f.).

Regeln är tillämplig på barn som går i grundskolan eller i gymnasiet men även på den person som bedriver högre studier vid en erkänd utbildningsanstalt men som ännu inte har fyllt 21 år (prop. 2005/06:77 s. 47 f.)

Skatteverkets uppfattning är att bestämmelsen i 3 a kap. 5 c UtlL är tillämplig när barnet i fråga är EES-medborgare såväl som när barnet är medborgare i ett annat land.

Om ett äktenskap eller samboförhållande upphör

En person som har uppehållsrätt i egenskap av make eller sambo till en EES-medborgare kan behålla till en EES-medborgare kan behålla sin uppehållsrätt vid äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskap eller upphörande av samboskap om vissa förutsättningar är uppfyllda. Vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda beror på om familjemedlemmen själv är EES-medborgare eller inte.

Familjemedlemmar som är EES-medborgare

Äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskap eller upphörande av samboskap påverkar inte rätten att vistas i en annan EES-stat för familjemedlemmar som själva är unionsmedborgare (KOM (2001) 257 slutlig s. 15 f). En förutsättning för fortsatt uppehållsrätt är dock att familjemedlemmen därefter självständigt uppfyller kraven i 3 a kap. 3 § UtlL (prop. 2005/06:77 s. 48).

Familjemedlemmar som inte är EES-medborgare

Om en familjemedlem, som inte själv är EES-medborgare, uppfyller något av kraven i 3 a kap. 5 b § UtlL behåller familjemedlemmen sin uppehållsrätt om anknytningen till den EES-medborgare som hen har härlett sin uppehållsrätt ifrån upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet (3 a kap. 5 d § UtlL). Bestämmelsen ställer alltså motsvarande krav som för bibehållen uppehållsrätt om EES-medborgaren avlider.

Till skillnad från en familjemedlem som är EES-medborgare kan alltså en familjemedlem som inte är EES-medborgare bibehålla sin uppehållsrätt om hen utöver att uppfylla något av kraven i 3 a kap. 5 b § UtlL dessutom uppfyller minst ett av följande fyra krav enligt 3 a kap. 5 d UtlL :

• Äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnaden, ogiltigförklaringen av äktenskapet eller upplösningen av samboförhållandet inleds.
• Vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen.
• Det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet.
• Familjemedlemmen har genom en överenskommelse mellan föräldrarna eller genom ett domstolsbeslut rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige.