Husbåt i mervärdesskattehänseende

.

1 Sammanfattning

En husbåt ska i mervärdesskattehänseende anses vara lös egendom om denna inte har fästs vid eller i marken på ett sådant sätt att den inte med lätthet kan flyttas. Skatteverket anser att stadigvarande förtöjning vid kaj och anslutning till el- och va-nätet normalt inte utgör omständigheter som medför att en husbåt ska anses som byggnad eller annan anläggning anbragd i eller ovan jord och därmed tillbehör till hamnfastigheten.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har ställts om husbåt ska anses vara fastighet i mervärdesskattehänseende. Detta har betydelse för eventuell mervärdesbeskattning när husbåten byggs och vid en försäljning.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Allmänt

Med vara förstås enligt 1 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elektrisk kraft.

I 1 kap. 11 § ML anges att med fastighet förstås

1. vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet, dock inte egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör),
2. byggnader, ledningar, stängsel och liknande anläggningar som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör någon annan än ägaren till jorden, och
3. egendom som avses i 2 kap. 2 § jordabalken även om byggnaden tillhör annan än ägaren till jorden eller om egendomen tillförts byggnaden av någon annan än ägaren till byggnaden.

Materiella ting som inte är fastighet är lös egendom.

I artikel 12 punkt 2 i rådets direktiv (2006/112/EG) om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdes-skattedirektivet, anges att med "byggnad" ska avses varje anläggning som anbragts på eller i marken.

Vad som utgör fartyg är inte definierat vare sig i ML eller i mervärdesskattedirektivet.

3.2 Rättspraxis

EG-domstolen har i målet C-315/00, Maierhofer, uttalat att tolkningen av begreppet uthyrning av fastighet, och därmed indirekt vad som utgör fastighet, ska göras utifrån gemenskapsrättsliga begrepp och oberoende av den civilrättsliga tolkningen i en medlemsstat.

I det mål domstolen prövade var det byggnader, som vilade på betongsocklar och som anlagts på en betonggrund som gjutits på marken. Byggnaderna kunde monteras ned när hyresavtalet löpte ut för att senare återuppföras, vilket dock krävde åtta mans arbete under tio dagar. Domstolen uttalade att byggnader som består av konstruktioner som har fästs vid eller i marken och inte är enkla att montera ned eller flytta skall anses utgöra fast egendom. Det är emellertid inte nödvändigt att byggnaderna inte går att skilja från marken och hyresavtalets löptid är inte heller avgörande för bedömningen av om byggnaderna utgör lös eller fast egendom.

I målet C-60/96 Kommissionen mot Frankrike har EG-domstolen förklarat att en medlemsstat inte har rätt att vid mervärdesbeskattningen behandla lös egendom som fastighet så att omsättningen av denna eller en upplåtelse därav undantas från skatteplikt.

Skatterättsnämnden har i förhandsbesked 2003-04-25 ansett att uthyrning av bostäder ombord på fartyg inte omfattas av undantaget i 3 kap. 2 § ML. Uthyrningen ansågs inte hänförlig till upp-låtelse av hyresrätt till fastighet.

De aktuella fartygen låg förtöjda vid kaj på "ett för fartyg normalt sätt", varmed bl.a. får förstås att de var förtöjda med trossar eller motsvarande samt att de var flytande. De skulle vidare vara anslutna till det allmänna elnätet och till kommunalt vatten och avlopp. Fartygen kunde inte förflytta sig för egen maskin men var i sådant funktionellt skick att de kunde bogseras till annan förtöjningsplats.

Regeringsrätten har i en dom 1978-01-30, RÅ 1978 not Aa 3, ansett att tyngre flytbryggor byggda på plats för vilka borttagandet därav uppgavs kräva rivning utgjorde fastighet vid mervärdesbeskattningen.

Regeringsrätten har i en dom 1998-10-16, RÅ 1998 not 196, ansett att bygglovsplikt förelåg för en husbåt, när fråga var om förankring av denna stadigvarande under en längre tid, oavsett om den brukades som bostad eller för demonstration.

4 Skatteverkets bedömning

Bestämmelserna i ML grundas på mervärdesskatte-direktivet och ska därför tolkas på ett sätt som är konformt med detta. Det innebär att vid tolkningen ska särskild hänsyn tas till de principer som finns nedlagda i direktivet och de vägledande domar som EG-domstolen lämnat på området.

I ML liksom i direktivet omfattas fastigheter av varubegreppet. Materiella ting som är varor, men inte fastighet är lös egendom. I direktivet definieras inte begreppet fast egendom uttryckligen, men i målet C-315/00 har EG-domstolen uttalat vad som avses med begreppet. Av domen framgår också att bedömningen ska göras utifrån gemenskapsrättsliga begrepp och att denna inte är beroende av den civilrättsliga tolkningen i en medlemsstat av vad som utgör fast egendom. Enligt domen i målet C-60/96 får vad som enligt EG-rätten utgör lös egendom inte i nationell tillämpning behandlas som fast egendom så att skattepliktiga omsättningar blir undantagna från skatteplikt.

Frågan om en husbåt är att anse som fastighet eller lös egendom får således avgöras med ledning av EG-domstolens uttalande om vad som utgör respektive inte utgör fastighet.

Detta innebär att en husbåt ska anses vara lös egendom om denna inte har fästs vid eller i marken på ett sådant sätt att den inte med lätthet kan flyttas. Skatteverket anser att stadigvarande förtöjning vid kaj och anslutning till el- och va-nätet normalt inte utgör omständigheter som medför att en husbåt ska anses som byggnad eller annan anläggning som anbragts i eller ovan jord och därmed tillbehör till hamnfastigheten. Det saknar också betydelse om bygglov krävs för förtöjning på avsedd plats.

Till grund för bedömningen vid mervärdesbeskattningen ska inte heller läggas vad Skatteverket har uttalat i skrivelser avseende fastighetstaxering och uppskovsavdrag om att husbåt i vissa fall kan betraktas som byggnad respektive ersättningsbostad om husbåten vid fastighetstaxeringen är ett småhus.