Dagbarnvårdare, familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner

Dagbarnvårdare i familjedaghem

Kostnadsersättning som betalas ut till dagbarnvårdare av en kommun ska inte tas upp till beskattning till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten (11 kap. 48 § IL). Dagbarnvårdaren får därför inte göra avdrag för utgifter som täcks av sådana ersättningar (12 kap. 3 § tredje stycket 2 IL).

Skatteverket anser att sådan kostnadsersättning är skattefri även för en dagbarnvårdare som är anställd av en privat arbetsgivare som bedriver barnomsorgsverksamhet. Detta gäller bara under förutsättning att arbetsgivaren får kommunal barnomsorgspeng och tillämpar samma regler för beräkning av kostnadsersättningen som gäller för kommunalt anställda. Detta medför att dagbarnvårdaren inte heller i detta fall får göra avdrag för de utgifter som ersättningen ska täcka.

Privat anställda dagbarnvårdare som inte kan få skattefri kostnadsersättning enligt ovan får avdrag med visade faktiska kostnader. Om dagbarnvårdaren har fått kostnadsersättning ska avdrag medges med motsvarande belopp, men högst med beloppen i SKV A 2022:26 om inte dagbarnvårdaren kan visa att kostnaderna har varit högre på grund av särskilda förhållanden.

Vilka kostnader ska täckas av den skattefria ersättningen?

En kostnadsersättning som betalas ut av en kommun ska täcka familjedaghemmets kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt mindre förbrukningsartiklar som diskmedel, tvättmedel och skurmedel, toalettpapper och hushållspapper samt tvål. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska ersättningen även täcka kostnader för el och vatten. HFD uttalade att det ligger i sakens natur att mathållning, städning, tvättning och andra nödvändiga sysslor i samband med omsorg om dagbarn förutsätter förbrukning av el och vatten (RÅ 2001 ref. 78).

Kostnader som inte täcks av den skattefria ersättningen

Om en dagbarnvårdare i sin verksamhet har haft kostnader som inte täcks av den skattefria ersättningen kan avdrag ändå i vissa fall komma ifråga. Avdrag medges enligt huvudregeln i 12 kap. 1 § IL för utgifter för att förvärva och behålla inkomster.

Det bör i dessa fall räcka att dagbarnvårdaren styrker vilka merkostnader som denne har haft på grund av särskilda förhållanden, och som den skattefria omkostnadsersättningen inte är avsedd att täcka. Skatteverket bör dock kontrollera att kommunen inte har betalat ut extra ersättning för merkostnader.

Särskilda förhållanden

En dagbarnvårdare kan få större avdrag än vad som betalats ut i omkostnadsersättning om kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre. Vad som menas med särskilda förhållanden har inte angetts närmare i lagtext eller förarbeten. Detta innebär att en bedömning får göras i det enskilda fallet.

De särskilda förhållandena bör dock gälla sådana kostnader som omkostnadsersättningen inte är avsedd att täcka. Som exempel kan nämnas att ett barn behöver specialkost på grund av allergi, diabetes eller liknande. Även mycket långa vistelsetider per dag, mer än nio timmar, kan ses som ett särskilt förhållande om det kan antas att ytterligare ett mål mat måste serveras.

Lekrum

Avdrag för ett särskilt inrett lekrum för dagbarnen medges i regel inte. I likhet med vad som gäller för avdrag för arbetsrum är praxis mycket restriktiv.

I ett mål har en dagbarnvårdare vägrats avdrag för kostnaden för ett lekrum för barnen i den egna bostaden. Rummet användes enbart för denna verksamhet. Dagbarnvårdaren hade dock inte visat att hon på grund av sin tjänst skulle ha behov av ett särskilt rum för barnen. Inte heller ansågs rummet ha blivit avskilt på ett sådant sätt att det inte längre ingick i bostadsutrymmena eller var inrett så att det inte kunde användas för bostadsändamål (RÅ 1979 1:41).

Tanken vid barntillsyn i familjedaghem är att barnet ska vistas i en hemmiljö. Att inreda ett särskilt lekrum kan därför inte anses påkallat av arbetsuppgiften (RÅ 1981 Aa 144).

I ett annat mål blev utgången densamma. En kommunalt anställd dagbarnvårdare i ett familjedaghem hade hyrt en lägenhet där barnomsorgen bedrevs på grund av att maken hade skiftarbete och behövde vara ostörd under dagtid. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att lägenheten hade hyrts på grund av dagbarnvårdarens egna familjeförhållanden och inte på grund av något krav kopplat till att ta hand om barnen i familjedaghemmet. Hyreskostnaden var en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill. För att avdrag för ett ytterligare utrymme utöver familjebostaden skulle medges, krävs att barntillsynen inte skulle ha kunnat utövas på ett godtagbart sätt om inte det ytterligare utrymmet hade hyrts (RÅ 1991 ref. 35).

Leksaker och lekmaterial

Ersättning för leksaker och lekmaterial ingår inte i omkostnadsersättningen. I regel tillhandahåller arbetsgivaren lekmaterial till familjedaghemmet och några kostnader uppstår då inte för dagbarnvårdaren. Om arbetsgivaren betalar ut särskild ersättning för lekmaterial får dagbarnvårdaren avdrag med motsvarande belopp utan att någon särskild utredning behöver lämnas. Detta förutsätter att det kan antas att ersättningen har beräknats med hänsyn till vad som skäligen kan anses normalt gå åt för att täcka kostnaderna för lekmaterial. Större avdrag medges då endast om kostnaderna har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se ovan).

Om arbetsgivaren varken tillhandahåller lekmaterial eller betalar kostnadsersättning får dagbarnvårdaren avdrag med de faktiska kostnaderna.

Tvillingvagn och barnstol

I ett mål fick en kommunalt anställd dagbarnvårdare i ett familjedaghem avdrag för inköp av en tvillingvagn och en barnstol. Dagbarnvårdaren hade två dagbarn i sådan ålder att barnvagn och barnstol krävdes för deras vård. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att den tvillingvagn och barnstol som dagbarnvårdaren hade köpt var nödvändiga hjälpmedel i hennes tjänst som dagbarnvårdare.

Den kostnadsersättning som hon fick från kommunen var inte avsedd att täcka kostnaderna för dessa inköp. Dagbarnvårdaren fick därför avdrag för kostnaderna (RÅ 1980 1:48).

Både dag- och nattvistelse

Ett barn kan vistas hos dagbarnvårdaren både under dagen och natten under ett och samma dygn. Dagbarnvårdaren får då omkostnadsersättning både för dagvistelsen och för natten. Den skattefria ersättningen avser då både dagvistelsen och vistelsen på natten. Avdrag bör i sådana fall bara medges om dagbarnvårdaren kan visa att kostnaden har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se ovan).

Resor

Kostnader för att använda egen bil för att ta sig till livsmedelsaffären bör i regel inte ses som en avdragsgill merkostnad. Det får anses som troligt att inköp för den egna familjen sker samtidigt som inköp till dagbarnvården. Någon merkostnad uppstår därmed inte.

Likaså bör bilresor eller andra utgifter för resor med dagbarnen i regel inte ses som en avdragsgill merkostnad. I ett mål kom HFD fram till att omkostnadsersättningen visserligen inte har varit avsedd att täcka kostnader för bilresor med dagbarn, men dagbarnvårdaren vägrades avdrag för bilresorna eftersom hon inte hade visat att kostnaderna varit nödvändiga för att fullgöra tjänsten (RÅ 1981 Aa 144). Om det däremot framgår av anställningsavtalet mellan kommunen och dagbarnvårdaren att utflykter ska företas med dagbarnen, bör dagbarnvårdarens kostnader för detta vara avdragsgilla motsvarande visade faktiska kostnader.

Flerfamiljsystem

När det gäller omkostnadsersättningar till en ”värdfamilj” i så kallade flerfamiljsystem eller familjedaggrupper bör 25 procent av ersättningen betraktas som hyresersättning om inte annat visas. Hyresersättningen är i regel en skattepliktig intäkt av kapital, läs även om avdrag för de kostnader som uppstår i samband med uthyrningen. Resterande del ses då som ersättning för gjorda utlägg för mat och förbrukningsartiklar.

Om det finns ett anställnings- eller uppdragsförhållande mellan ”värdfamiljen” och kommunen bör Skatteverket göra en bedömning av om omkostnadsersättningen kan ses som ett utflöde av tjänsten. I ett sådant fall bör ersättningen betraktas som intäkt av tjänst, och avdrag medges med visade faktiska kostnader.

Vård i familjehem

Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden i en kommun tar emot barn för vård och fostran, eller vuxna för vård och omvårdnad, och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap. 2 § SoF).

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ger ut rekommendationer: Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m., cirkulär 23:50 för år 2024.

Ett familjehem kan till skillnad mot ett HVB-hem inte bedrivas yrkesmässigt. Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har bedömt vara lämpliga för ett visst barn. Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Familjehemsförälderns uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till en annan fysisk eller juridisk person. Uppdraget att vara familjehem grundar sig på den plan som har upprättats för barnet. För att parterna – socialnämnden respektive familjehemmet – ska veta vad som gäller i olika avseenden finns ett skriftligt avtal som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska det framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, försäkringar m.m. Motsvarande gäller för avtal mellan konsulentföretag och familjehem.

Ett konsulentföretag är ett företag som socialnämnden i en kommun har slutit avtal med och som har till uppgift att föreslå familjehem till socialnämnden samt att ge stöd och handledning till familjehem. Från och med den 15 april 2017 krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för sådan verksamhet.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättning betalas ut av kommunen för att täcka de merkostnader som uppstår när någon tar emot en person i hemmet. Omkostnadsersättning kan också betalas ut av ett konsulentföretag, då gäller motsvarande som gäller när en kommun betalar ut omkostnadsersättning.

Omkostnadsersättningen består dels av schablonmässigt beräknade grundkostnader för livsuppehälle och bostad, dels av individuellt beräknade tilläggskostnader.

Skatteverket anser att både utbetalaren av ersättning och familjehemmet normalt bör beräkna omkostnadsersättningen respektive avdraget för kostnaderna enligt de schabloner som SKR årligen publicerar i sitt cirkulär. Detta gäller oavsett om utbetalaren är en kommun eller ett konsulentföretag (Skatteverkets ställningstagande Omkostnadsersättning till familjehem – vilket underlag krävs?).

Grundkostnader enligt SKR:s rekommenderade schabloner godtas i sin helhet som kostnadsersättning. Detta innebär att utbetalaren inte ska betala arbetsgivaravgifter eller göra skatteavdrag på beloppet. Familjehemsföräldern som är mottagare av ersättningen ska ta upp beloppet som en skattepliktig inkomst och medges samtidigt avdrag med motsvarande belopp.

Som högsta omkostnadsersättning per år för olika åldersgrupper anges i SKR:s cirkulär 23:50 följande belopp uttryckt i procent av prisbasbeloppet:

Åldersgrupp	Grundkostnad (schablon)	Tilläggskostnad (högsta individuella inkl. grundkostnad)
0–12 år	110 %	155 %
13–19 år	125 %	175 %
Vuxna	125 %	175 %

I det högsta omkostnadsbeloppet per år ingår även barnbidrag alternativt studiebidrag. Kommunen eller konsulentföretaget ska därför räkna bort barnbidraget alternativt studiebidraget från omkostnadsersättningen innan den betalas ut.

Grundkostnader

I grundkostnaden ingår kostnader för livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, tv, telefon och normalt slitage.

I grundkostnaden ingår ersättning för boende i befintlig bostad vilket innebär att placeringen inte medför någon högre bostadskostnad eller högre hyra. Ersättningen ska täcka kostnaderna för ökad förbrukning av el, vatten och normalt slitage. Det kan finnas fall där familjehemmet behöver byta till en större och dyrare bostad eller göra en ombyggnad av bostaden. I de fall kan ersättningen höjas med den merkostnad som uppkommer. Motsvarande gäller om familjehemmet behöver köpa en större bil, då kan ersättningen höjas för den merkostnad som uppkommer. Det behöver i de fallen finnas ett underlag som visar och motiverar den höjda ersättningen. Att exempelvis en familj byter bil varje år är inte en sådan merkostnad som avses.

Tilläggskostnader

Barnets individuella behov kan medföra att det finns kostnader som tillkommer utöver grundkostnaden. Exempel på sådana tilläggskostnader kan enligt SKR:s rekommendationer vara barnomsorgsavgift och skolbarnomsorgsavgift, kostnader för umgängesresor till föräldrar eller andra närstående, specialkost, glasögon eller linser, kostsamma fritidsaktiviteter, semesterresor samt kostnader för färdtjänst. När det gäller tilläggskostnader ska det finnas ett underlag hos utbetalaren, kommunen eller konsulentföretaget, som visar vilka tilläggskostnader, utöver grundkostnaden, familjehemmet har för att täcka barnets individuella behov. Så länge som tilläggskostnaden ryms inom SKR:s rekommendationer, och det klart framgår av underlaget hur tilläggskostnaden har beräknats för att täcka barnets individuella behov, behöver kostnaderna inte styrkas med kvitton.

I undantagsfall kan det förekomma att ersättning betalas ut med belopp som överstiger SKR:s beloppsramar för antingen grundkostnader eller tilläggskostnader. Även i dessa fall ska det finnas ett godtagbart underlag som visar att ersättningen motsvarar de kostnader som kan beräknas uppstå på grund av barnets eller den vuxnas individuella behov. Det är alltså endast sådana ersättningar som motsvarar kostnader i uppdraget som skatte- och avgiftsmässigt får behandlas som kostnadsersättning.

Kostnader för extra utrustning m.m.

I vissa speciella fall kan kommunen eller konsulentföretag betala ut omkostnadsersättning för personlig utrustning för barnet, utöver grund- och tilläggskostnader. I dessa fall finns inga schabloner. Exempel på sådan utrustning är cykel, moped, mobiltelefon, surfplatta eller dator. Det ska vara fråga om utrustning som barnet behöver och som tillhör barnet vid en eventuell flytt från familjehemmet. För att en ersättning för extra utrustning som en kommun betalar ut ska behandlas som en omkostnadsersättning ska det finnas ett beslut hos kommunens socialnämnd. Hos konsulentföretaget ska det finnas ett underlag som visar att omkostnadsersättningen avser extra utrustning som barnet behöver och som också tillhör barnet. I dessa fall ska kostnaden styrkas med kvitto.

Avdrag när en kommun eller ett konsulentföretag betalar ut omkostnadsersättning

En omkostnadsersättning är i grunden skattepliktig för familjehemsföräldern (11 kap. 1 § IL).

SKR:s årliga cirkulär är vägledande när det gäller omkostnadsersättning som en kommun eller ett konsulentföretag betalar ut direkt till familjehemsföräldern.

Avdrag när en kommun betalar ut omkostnadsersättning

Om en kommun betalar ut omkostnadsersättning motsvarande grund- och tilläggskostnad enligt SKR:s rekommendationer, får familjehemsföräldern avdrag med motsvarande belopp. Detsamma gäller omkostnadsersättning för extra utrustning eller för oförutsedda händelser utöver grund- och tilläggskostnad som kommunen har betalat ut och där det finns beslut från kommunens socialnämnd.

I undantagsfall kan det förekomma att ersättning betalas ut med belopp som överstiger de av SKR fastställda beloppsramarna för antingen grundkostnader eller tilläggskostnader. Även i dessa fall ska det finnas ett godtagbart underlag som visar att ersättningen motsvarar de kostnader som kan beräknas uppstå på grund av barnets eller den vuxnas individuella behov. Det är alltså endast sådana omkostnadsersättningar som motsvarar kostnader i uppdraget som avdrag kan medges.

Avdrag kan även medges för motsvarande belopp som socialnämnden har beslutat om för större bostad eller bil.

Ersättningen omfattas av avdragsbegränsningen om 5 000 kr.

Familjehemsföräldern kan inte få avdrag för andra kostnader än sådana som kommunen har ersatt.

Avdrag när ett konsulentföretag betalar ut omkostnadsersättning

Om ett konsulentföretag betalar ut omkostnadsersättning motsvarande grund- och tilläggskostnad enligt SKR:s rekommendationer, får familjehemsföräldern avdrag med motsvarande belopp. För att få avdrag för omkostnadsersättning som konsulentföretaget betalar ut för extra utrustning eller för oförutsedda händelser utöver grund- och tilläggskostnad ska det finnas ett underlag som visar vad omkostnadsersättningen avser och att det är extra utrustning som tillhör barnet. I dessa fall ska kostnaden styrkas med kvitto.

I undantagsfall kan det förekomma att ersättning betalas ut med belopp som överstiger de av SKR fastställda beloppsramarna för antingen grundkostnader eller tilläggskostnader. Även i dessa fall ska det finnas ett godtagbart underlag som visar att ersättningen motsvarar de kostnader som kan beräknas uppstå på grund av barnets eller den vuxnas individuella behov. Det är alltså endast för sådana omkostnadsersättningar som motsvarar kostnader i uppdraget som avdrag kan medges.

Om ett konsulentföretag betalar ut ersättning till familjehemsföräldern för större bostad eller bil, ska det finnas ett underlag som visar behovet av större bostad eller bil och att det är p.g.a. barnets placering som större bostad eller bil har anskaffats.

Ersättningen omfattas av avdragsbegränsningen om 5 000 kr.

Familjehemsföräldern kan inte få avdrag för andra kostnader än sådana som konsulentföretaget har ersatt.

Avdrag när någon annan än en kommun eller ett konsulentföretag betalar ut ersättning

SKR:s cirkulär är inte vägledande vid den skatte- och avgiftsmässiga bedömningen i de fall ersättningen betalas ut till en familjehemsförälder av någon annan än en kommun eller ett konsulentföretag.

Det förekommer till exempel att familjehemsföräldrarna har ett bolag där de anger att familjehemsverksamheten bedrivs. Ett familjehem kan inte bedrivas yrkesmässigt. Om bolaget har gjort avdrag för kostnader som är hänförliga till familjehemmet så har bolaget betalat privata levnadskostnader för familjehemsföräldern. De utgifter som har betalats av bolaget ska därför beskattas som lön hos familjehemsföräldern. Ersättning som bolaget betalar ut till familjehemsföräldern är skattepliktig i sin helhet. Familjehemsföräldern kan få avdrag för de merkostnader som är hänförliga till familjehemsverksamheten. Detta gäller även de utgifter som har betalats av bolaget och som beskattats som lön hos familjehemsföräldrarna.

Kontrakterade jourhem

Med jourhem avses ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Den ekonomiska ersättningen till kontrakterade jourhem betalas i form av arvode och omkostnadsersättning.

Omkostnadsersättning

Enligt SKR:s rekommendationer betalas omkostnadsersättning ut i form av en fast och en rörlig del (SKR:s cirkulär 23:50). Den fasta omkostnadsersättningen betalas ut oavsett om barn är placerade i jourhemmet eller inte, och den övriga delen betalas ut när barn finns placerat i hemmet.

Den fasta omkostnadsersättningen är enligt rekommendationerna 25 procent av prisbasbeloppet per år om hemmet har 1–2 platser, och 50 procent av prisbasbeloppet om hemmet har 3–4 platser och ska täcka utgifter som kan uppstå i samband med detta.

Den rörliga omkostnadsersättningen betalas ut enligt samma grunder som för de traditionella familjehemmen och de utgifter som ska täckas med ersättningen är desamma.

Avdrag

Avdrag för utgifterna för uppdraget bör medges motsvarande den ersättning som jourhemmet får för den rörliga omkostnadsersättningen i enlighet med de regler som redovisats för vård i familjehem.

När det gäller de kostnader som uppstår när inget barn finns placerat i hemmet bör avdrag medges motsvarande fast omkostnadsersättning.

Ersättningen omfattas av avdragsbegränsningen om 5 000 kr.

Vård av eget barn

För vård av eget barn medges inte avdrag från inkomst av tjänst.

Kontaktfamiljer och stödfamiljer

Uppdraget som kontaktfamilj eller stödfamilj innebär att man regelbundet tar emot en person i sitt hem. Den ekonomiska ersättningen till kontaktfamiljer och stödfamiljer betalas i form av arvode och omkostnadsersättning.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättning betalas ut för att täcka de merkostnader som uppstår i samband med uppdraget.

SKR har gett ut rekommendationer för den ekonomiska ersättningen till kontaktfamiljer enligt socialtjänstlagen (SoL) (SKR:s cirkulär 23:51) och för kontaktfamiljer och stödfamiljer enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SKR:s cirkulär 23:54). Ersättningen betalas ut efter en individuell bedömning av vilka kostnader som kan uppkomma i samband med uppdraget.

Dygnsomkostnadsersättning ska enligt rekommendationerna betalas ut för en person per år enligt följande:

Åldersgrupp	Grundkostnad (schablon)	Tilläggskostnad (högsta individuella inkl. grundkostnad)
0–12 år	110 %	155 %
13–19 år	125 %	175 %
Vuxna	125 %	175 %

Avdrag

Avdrag för grundkostnaderna för uppdraget bör medges med ett belopp som motsvarar den omkostnadsersättning som kommunen har betalat ut enligt SKR:s rekommendationer till kontaktfamiljer och stödfamiljer. Kostnaderna i de fallen behöver inte visas.

När det gäller tilläggskostnader ska det finnas ett underlag hos utbetalaren, kommunen eller konsulentföretaget, som visar vilka tilläggskostnader, utöver grundkostnaden, familjehemmet har för att täcka barnets individuella behov. Så länge som tilläggskostnaden ryms inom SKR:s rekommendationer, och det klart framgår av underlaget hur tilläggskostnaden har beräknats för att täcka barnets individuella behov, behöver kostnaderna inte styrkas med kvitton.

Avdrag medges inte för andra kostnader än sådan som kommunen har ersatt.

Om omkostnadsersättning betalas ut med belopp som överstiger SKR:s beloppsramar för antingen grundkostnader eller tilläggskostnader ska det finnas ett godtagbart underlag som visar att ersättningen motsvarar de kostnader som kan beräknas uppstå på grund av barnets eller den vuxnas individuella behov.

Ersättningen omfattas av avdragsbegränsningen om 5 000 kr.

Kontaktpersoner

Uppdrag som kontaktperson är till exempel förtroendeuppdrag att träffa den enskilda, att ta en promenad, att fika eller göra andra gemensamma aktiviteter. Kontaktpersoner som är utsedda av kommunens socialnämnd får arvodesersättning och omkostnadsersättning.

Omkostnadsersättning

För kontaktpersoner som är utsedda av kommunens socialnämnd och som grundar sitt uppdrag på SoL eller LSS har SKR utarbetat rekommendationer, cirkulär 23:51 och 23:54. Uppdragets omfattning ska framgå av uppdragsavtalet.

För kontaktpersoner betalas omkostnadsersättning ut med 10 –40 procent av prisbasbeloppet per år. Ersättningen betalas ut efter en individuell prövning av vilka kostnader som kan uppkomma i uppdraget.

Avdrag

Avdrag för kostnaderna för uppdraget bör medges med ett belopp som motsvarar den omkostnadsersättning som kommunen har betalat ut enligt SKR:s rekommendationer till kontaktpersoner. Kostnaderna i de fallen behöver inte visas.

Om omkostnadsersättning betalas ut med belopp som överstiger SKR:s rekommendationer ska det finnas ett godtagbart underlag som visar att ersättningen motsvarar de kostnader som kan beräknas uppstå på grund av den enskildes individuella behov.

Avdrag medges inte för andra kostnader än sådan som kommunen har ersatt.

Ersättningen omfattas av avdragsbegränsningen om 5 000 kr.

Övervakare inom kriminalvården

Den ekonomiska ersättningen till övervakare inom kriminalvården fastställs av Kriminalvården. Uppdraget utförs till övervägande del ideellt, men ett mindre arvode och en mindre omkostnadsersättning betalas ut. Utöver det kan övervakare få ersättning för särskilda kostnader. Kostnadsersättningen ska täcka kostnader för till exempel kaffe, mat, biobiljetter och liknande små utgifter i samband med uppdraget.

Avdrag bör medges med ett belopp som motsvarar den omkostnadsersättning som övervakaren har fått.

Ersättningen omfattas av avdragsbegränsningen om 5 000 kr.