Redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration på grund av särskilda skäl m.m.

1 Sammanfattning

Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 skattebetalningslagen (1997:483), sBL, får framför allt anses föreligga i de fall det finns ett påtagligt intresse för Skatteverket att få en tidigare kontroll av att skattskyldighet för mervärdesskatt verkligen föreligger och att mervärdesskatt redovisas och betalas på rätt sätt, dvs. i enlighet med såväl mervärdesskattelagens (1994:200), ML, som sBL:s bestämmelser. I det följande anges även några exempel då sådana särskilda skäl kan anses föreligga.

I det fall Skatteverket beslutat att mervärdesskatt ska redovisas i skattedeklaration i stället för självdeklaration ska redovisningsperioden fr.o.m. den 1 januari 2008 normalt vara tre kalendermånader enligt 10 kap. 14 a § sBL. Skatteverket har möjlighet att fatta beslut om att redovisning ska ske varje månad.

Vid bedömning av huruvida mervärdesskatt ska redovisas i självdeklaration enligt bestämmelsen i 10 kap. 31 § sBL är det den skattskyldige som har bevisbördan för att beskattningsunderlaget uppgår till högst en miljon kr.

Denna skrivelse ersätter fr.o.m. den 1 januari 2008 Skatteverkets skrivelse 2005-11-25, dnr 131 624795- 05/111. skrivelsen från 2005 är därmed inte längre gällande.

2 Bakgrund och frågeställning

Skatteverket har i en skrivelse 2005-11-25, dnr 131 624795-05/111, redogjort för sin bedömning av i vilka fall det föreligger särskilda skäl för att mervärdesskatt som annars ska redovisas i självdeklaration ska redovisas i skattedeklaration.

Från och med den 1 januari 2008 ska den som har ett beskattningsunderlag som uppgår till högst 40 miljoner kr redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration för en redovisningsperiod om tre kalendermånader i stället för som tidigare gällde; en kalendermånad. Med anledning härav har följande frågor uppkommit:

• vad mån är Skatteverkets ställningstagande i ovannämnda skrivelse fortfarande tillämpligt, dvs. i vilka fall kan det anses föreligga särskilda skäl för redovisning i skattedeklaration i stället för i självdeklaration?
• n redovisningsperiod blir i sådant fall tillämplig?
• d gäller vid beräkning av den i 10 kap. 31 § sBL angivna beloppsgränsen?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Lagtext

Av 10 kap. 31 § första stycket sBL framgår att den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kr och som är skyldig att lämna själv deklaration och som inte är handelsbolag eller grupphuvudman i en mervärdesskattegrupp, ska redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen, om Skatteverket inte beslutat annat enligt 11 §.

Enligt 10 kap. 11 § sBL ska Skatteverket besluta att mervärdesskatt som annars ska redovisas i en självdeklaration, enligt bestämmelserna i 31 § första stycket, ska redovisas i en skattedeklaration om den skattskyldige begär det eller om det finns särskilda skäl. Beslutet ska gälla hela beskattningsår och, i de fall det är den skattskyldige som begär beslutet, minst två på varandra följande beskattningsår.

I 10 kap. 14 a § sBL anges att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara tre kalendermånader för den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kr.

Av 10 kap. 14 b § sBL framgår att Skatteverket ska besluta om att redovisningsperioden ska vara en månad i stället för tre om det finns särskilda skäl.

Av 3 kap. 3 § sBL framgår att om ett förhållande som har tagits upp i en anmälan om registrering har ändrats, ska den som gjort anmälan underrätta Skatteverket om ändringen. Om inte något hindrar det ska underrättelsen lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade.

I 4 kap. 1 § sBL stadgas att preliminär skatt för en skattskyldig ska betalas för inkomståret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret.

I 19 kap. 13 §ML stadgas att den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 11 eller 12 § ML och som enligt 10 kap. 31 § första stycket sBL ska redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, ändå ska redovisa i skattedeklaration om det inte finns särskilda skäl mot det. Den som omfattas av beslut som meddelats enligt 10 kap. 9 § ML, dvs. uppbyggnadsskede, ska alltid redovisa mervärdesskatten i skattedeklaration.

En definition av skenföretag (s.k. missing trader) finns i kommissionens förordning (EG) nr 1925/2004. I artikel 2.1 anges att ett skenföretag är "en näringsidkare som är registrerad till mervärdesskatt och som, potentiellt i bedräglig avsikt, förvärvar eller ger sken av att förvärva varor eller tjänster utan att betala mervärdesskatt och levererar dessa varor eller tillhandahåller dessa tjänster med mervärdesskatt inräknad i fakturapriset, men som inte betalar in mervärdesskatten till den berörda statliga myndigheten".

3.2 Förarbeten

I prop. 1996/97:100 s. 568 anges att särskilda skäl kan t.ex. vara att beslut om frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal har fattats enligt bestämmelserna i 9 kap. ML.

Förarbetena till ovan angivna bestämmelser i sBL och de äldre motsvarande bestämmelserna i ML, bl.a. prop. 1989/90:111 s. 134, prop. 1993/94:99 s. 244 och s. 254,prop. 1994/95:202 s. 88 och prop. 1995/96:19 s. 19, ger i övrigt ingen närmare vägledning för vad som kan åberopas som särskilda skäl för att besluta att redovisning ska ske i skattedeklaration i stället för självdeklaration.

I prop. 2007/08:25 s. 73 anges att särskilda skäl enligt 10 kap. 11 § sBL föreligger i de fall Skatteverket av kontrollskäl vill att den skattskyldige ska redovisa mervärdesskatten oftare.

Vidare framgår att efter ett införande av reglerna kommer ett företag som huvudregel att redovisa kvartalsvis om Skatteverket av kontrollskäl beslutar att mervärdesskatt som annars ska redovisas i en självdeklaration ska redovisas i en skattedeklaration (10 kap. 11 § sBL). Verket kan genom ytterligare beslut tvinga företaget att ha en redovisningsperiod om en kalendermånad. Ett sådant system har ansetts fördelaktigt både för Skatteverket och för företagen, eftersom redovisningens frekvens kan anpassas till olika grader av kontrollbehov.

3.3 Rättspraxis

Kammarrätten i stockholm fann i domar 2003-09-29, mål nr 5317-2001, 5318-2001 och 5319-2001, att särskilda skäl för redovisning i skattedeklaration som regel ska anses föreligga vid frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokal.

Kammarrätten i stockholm fann i beslut 2002-04-19, mål nr 2263-2002, avseende betalningssäkring att ett bolag inte hade rätt att redovisa mervärdesskatt i självdeklarationen, eftersom det vid skattemyndighetens utredning framkommit skäl att beräkna omsättningen till över en miljon kr. Myndighetens utredning visade att den utgående skatten för januari-december 2001 och januari 2002 kunde beräknas till 1 675 000 kr respektive 450 000 kr. Beskattningsunderlagen uppgår då, förutsatt att skattesatsen är 25 %, till 6 700 000kr respektive 1 800 000 kr.

Kammarrätten i stockholm fann i dom 2005-05-18, mål nr 4260-03, att det förelåg särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatten i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL. Bolaget har för inkomståren 1999-2001 haft en omsättning som klart överstigit den för redovisning i självdeklaration lagstadgade gränsen om en miljon kr. Dessutom har bolaget konsekvent i lämnade preliminära självdeklarationer angivit att det kommande verksamhetsåret beräknas gå med förlust. Kammarrätten konstaterade därför att Skatteverket haft fog för sitt beslut om att redovisning ska ske i skattedeklaration.

LR i skåne län fann i dom 2004-08-31, mål nr 7555-04, att sådana särskilda skäl som anges i 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL förelåg och konstaterade att Skatteverket därför haft fog för sitt beslut att bolaget ska redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration. Verkets beslut om redovisning i skattedeklaration hade grundats på att bolaget underlåtit att lämna in registreringsanmälan och inkomstdeklarationen för taxeringsår 2003 i tid samt på att bolagets revisor varken kunnat tillstyrka eller avstyrka att bolagets resultaträkning eller balansräkning fastställs.

3.4 Övrigt

Bedrägerier med mervärdesskatt vid internationell handel är ett växande problem i sverige och inom EU. Kommissionen har i rapport av den 16 april 2004 till Rådet och Europaparlamentet om administrativt samarbete i kampen mot momsbedrägerier, KOM(2004) 260 slutlig (www.ec.europa.eu/taxation customs/taxation/vat/control anti-fraud/reports/index en.htm), framhållit oro över det stora antalet bedrägerier med skenföretag. Kommissionen rekommenderar medlemsländerna att bl.a. förbättra kontrollverksamheten genom att vidta åtgärder för att förhindra att skenföretag överhuvudtaget kommer in i mervärdesskattesystemet. Kommissionen framför också vikten av att på ett så tidigt stadium som möjligt spåra potentiella skenföretag bland de företag som redan är registrerade till mervärdesskatt (se avsnitt 6.1 i ovannämnda rapport).

I rapport av den 23 november 2007 till rådet "Communication from the commission to the council concerning some key elements contributing to the establishment of the VAT anti-fraud strategy within the EU", COM(2007) 758 final (www.ec.europa.eu/taxation customs/taxation/index en.htm) har kommissionen återigen påpekat vikten av att få information i tid för att effektivt kunna bekämpa bedrägerier på mervärdesskatteområdet (se avsnitten 3.1 och 3.2). Kommissionen framför än en gång vikten av en väl fungerande registrerings- och avregistreringskontroll, så att endast den som faktiskt bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet är registrerad till mervärdesskatt (se avsnitt 3.3).

4 Skatteverkets bedömning

4.1 Särskilda skäl för redovisning i skattedeklaration och tillämplig redovisningsperiod

Ett beslut om redovisning i skattedeklaration med stöd av bestämmelsen om särskilda skäl i 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL innebär inte att näringsidkaren fråntas någon rättighet avseende vare sig skattskyldigheten eller registreringen till mervärdesskatt. Ur ett företagarperspektiv kan det i vissa fall vara en fördel att redovisa i skattedeklaration eftersom avdragsrätten för ingående skatt kan utövas direkt utan den fördröjning som redovisning i självdeklaration innebär. Denna tidigareläggning av avdragsrättens inträde kan således anses kompensera för det merarbete som det innebär att redovisa mervärdesskatten månatligen. Redovisning av skatten i självdeklarationen är inte avsedd att medföra någon skattekredit för den skattskyldige. Mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklarationen ska ingå i den debiterade preliminära skatten och betalas månatligen.

Som framgår ovan i avsnitt 3.2 så anges i prop. 2007/08:25 s. 73 att särskilda skäl enligt 10 kap. 11 § sBL föreligger i de fall Skatteverket av kontrollskäl vill att den skattskyldige ska redovisa mervärdesskatten oftare. I prop. 1996/97:100 s. 568 anges att särskilda skäl kan vara t.ex. frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal. Förarbetena ger därutöver ingen närmare vägledning för vad som kan åberopas av Skatteverket som särskilda skäl för att på eget initiativ besluta att redovisning ska ske i skattedeklaration i de fall beskattningsunderlagen beräknas uppgå till högst en miljon kr för beskattningsåret.

Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL får framför allt anses föreligga i de fall det finns ett påtagligt intresse för Skatteverket att få en tidigare kontroll av att skattskyldighet för mervärdesskatt verkligen föreligger och att mervärdesskatt redovisas och betalas på rätt sätt, dvs. i enlighet med såväl ML:s som sBL:s bestämmelser. Genom att mervärdesskatt redovisas i skattedeklaration ges Skatteverket en möjlighet att förhållandevis snabbt korrigera uppkomna fel och oegentligheter. Redovisning i skattedeklaration kan också förebygga, särskilt i expanderande företag med höga mervärden, uppkomst av skatteskulder som inte kan betalas och därmed leder till obestånd för företagaren.

I det fall Skatteverket på grund av särskilda skäl (10 kap. 11 § första stycket 2 sBL) beslutar att mervärdesskatt ska redovisas i skattedeklaration i stället för självdeklaration ska bedömning av tillämplig redovisningsperiod ske utifrån bestämmelserna i 10 kap. 14-14 b §§ sBL.

Enligt 10 kap. 14 a § sBL ska den som har ett beskattningsunderlag som uppgår till högst 40 miljoner kr redovisa mervärdesskatt för en redovisningsperiod om tre kalendermånader. I det här fallet är det fråga om företag som har ett beskattningsunderlag som uppgår till högst en miljon kr, vilket innebär att den i 14 a § angivna bestämmelsen blir tillämplig. Ett företag kommer således som huvudregel att redovisa mervärdesskatt för en redovisningsperiod om tre kalendermånader om Skatteverket av kontrollskäl beslutar att mervärdesskatt som annars ska redovisas i självdeklaration ska redovisas i skattedeklaration. (Jfr prop. 2007/08:25 s. 73.)

Skatteverket kan, med stöd av 10 kap. 14 b § första stycket 2 sBL, besluta att redovisningsperioden på grund av särskilda skäl i stället ska vara en kalendermånad. Vad som i dessa sammanhang avses med särskilda skäl framgår av skrivelse 2007-12-20, dnr 131 746687- 07/111.

I det följande anges några exempel då sådana särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration kan anses föreligga samt vilken redovisningsperiod som kan bli aktuell.

Frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal

Skatteverket anser att särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL föreligger om beslut om frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal har fattats enligt bestämmelserna i 9 kap. ML.

Ett grundläggande skäl till varför redovisning ska ske löpande i skattedeklaration är att den frivilliga skattskyldigheten för uthyrning av verksamhetslokal utgör ett avsteg från huvudregeln att uthyrning av fastighet enligt 3 kap. 2 § ML är en tjänst som undantas från skatteplikt och att skattskyldighet medges först efter särskild ansökan för viss lokal eller anläggning. Till detta kommer de strikta krav som kringgärdar förutsättningarna för att överhuvudtaget beviljas frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. ML samt det komplexa regelverk som i övrigt omgärdar den frivilliga skattskyldigheten, vilket särskilt är fallet vid överlåtelse av fastighet eller skattskyldighetens upphörande.

Skatteverkets beslut om redovisning i skattedeklaration på grund av särskilda skäl innebär att mervärdesskatten fr.o.m. den 1 januari 2008 som huvudregel ska redovisas för en redovisningsperiod om tre kalendermånader. En redovisningsperiod om tre kalendermånader kan således användas vid frivillig skattskyldighet om förutsättningarna för det i övrigt är uppfyllda.

Summan av beskattningsunderlagen och värde av försäljning till annat EG-land samt export överstiger en miljon kr

Skatteverket anser att särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL kan föreligga om summan av beskattningsunderlagen enligt 10 kap. 31 § sBL och värde av försäljning till land utanför Sverige överstiger en miljon kr. Allt under förutsättning att skattskyldighet hade förelegat om försäljningen skett till köpare i Sverige.

Med beskattningsunderlag avses sådan omsättning som medför skattskyldighet enligt ML. Vid beräkning av beskattningsunderlaget kan således bortses från export och omsättning som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. ML. (Prop. 1993/94:99 s. 244.)

Bestämmelsen i 10 kap. 31 § sBL är avsedd att vara en lättnadsregel för små företag vars beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, per år uppgår till högst en miljon kr. Med beaktande av vad kommissionen framfört i sin rapport, KOM(2004) 260 slutlig, om kontrollbehovet vid gemenskapsintern handel finns det enligt Skatteverkets mening ingen anledning att i detta sammanhang göra skillnad på försäljningar som görs till köpare inom landet och sådana som görs till köpare utom landet. Till det underlag som räknas fram enligt 10 kap. 31 § sBL ska alltså, med stöd av bestämmelsen om särskilda skäl i 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL, läggas export och gemenskapsintern försäljning i den mån dessa hade föranlett skattskyldighet i de fall försäljningen hade gjorts till köpare i Sverige.

I det här sammanhanget kan nämnas att det i vissa fall, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kan vara lämpligare att åberopa 19 kap. 13 § ML som stöd för redovisning i skattedeklaration. Enligt denna bestämmelse ska den som ansöker om återbetalning på grund av t.ex. gemenskapsintern försäljning eller export redovisa mervärdesskatten i skattedeklaration om inte särskilda skäl talar emot detta. Till skillnad mot bestämmelserna i 10 kap. 11 och 31 §§ sBL är således redovisning i skattedeklaration huvudregeln enligt 19 kap. 13 § ML.

Av förarbetena till 19 kap. 13 § ML framgår inte klart vilka särskilda skäl som kan medföra att redovisning inte ska ske i skattedeklaration. Vid bedömningen om redovisning ska ske i skattedeklaration eller självdeklaration bör en samlad bedömning av omsättningens och den ingående skattens storlek göras. såväl den ingående skatt, som omfattas av avdragsrätt, som den ingående skatt som omfattas av återbetalningsrätt, bör beaktas. Även om omsättningens och den ingående skattens storlek inte i sig gör en redovisning i skattedeklaration befogad, kan kontrollskäl medföra att särskilda skäl inte bör anses föreligga. (Jfr prop. 1993/94:99 s. 254).

Skatteverket anser att det av kontrollskäl inte föreligger sådana särskilda skäl som talar emot redovisning i skattedeklaration i de fall summan av beskattningsunderlagen enligt 10 kap. 31 § sBL och värde av försäljning till land utanför Sverige överstiger en miljon kr. Allt under förutsättning att skattskyldighet hade förelegat om försäljningen skett till köpare i Sverige. Detta innebär att redovisningen alltid ska ske i skattedeklaration i dessa fall, dvs. huvudregeln i 19 kap. 13 § ML ska gälla.

Skatteverkets beslut om redovisning i skattedeklaration på grund av särskilda skäl innebär att mervärdesskatt fr.o.m. den 1 januari 2008 som huvudregel ska redovisas för en redovisningsperiod om tre kalendermånader. Härigenom kommer redovisningsperioderna för redovisning av mervärdesskatt och kvartalsredovisningen att korrespondera.

Företag som är förbundet med ett eller flera andra företag

Skatteverket anser att särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL kan föreligga avseende ett företag som är förbundet med ett eller flera andra företag på så sätt att det föreligger organisatoriska, äganderättsliga eller finansiella band. Vid bedömningen av vad som utgör sådana band kan ledning hämtas från tillämpningen av bestämmelsen i 7 kap. 3 b § 4 ML. Jfr prop. 2007/08:25 s. 128 ff.

Därutöver förutsätts att de andra företagen använder en redovisningsperiod om en eller tre kalendermånader och att det förekommer regelbunden omsättning av mer än ringa omfattning mellan företagen.

Skatteverkets beslut om redovisning i skattedeklaration på grund av särskilda skäl innebär att mervärdesskatten fr.o.m. den 1 januari 2008 ska redovisas för en redovisningsperiod om tre kalendermånader i de fall de andra företagen redovisar på sådant sätt.

I det fall de andra företagen i stället redovisar mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad anser Skatteverket att det för det aktuella företaget även kan föreligga särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad enligt 10 kap. 14 b § första stycket 2 sBL. se skrivelse 2007-12-20, dnr 131 746687- 07/111.

Brister i redovisning eller betalning av skatt i en utsträckning som inte är obetydlig

Skatteverket anser att särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap.11 § första stycket 2 sBL föreligger vid brister i redovisning eller betalning av skatt i en utsträckning som inte är obetydlig.

Skatteverket anser samtidigt att det i de här fallen även föreligger särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad enligt 10 kap. 14 b § första stycket 2 sBL. se skrivelse 2007-12-20, dnr 131 746687-07/111.

Härmed avses inte bara brister i redovisning eller betalning av skatt avseende det aktuella företaget utan även i de fall sådana brister föreligger i andra företag som bedrivs eller har bedrivits av företagets företrädare (jfr Handledning för skattebetalning 2006 avsnitt 4.3.2.9).

Vid bedömningen av vad som är betalnings- eller redovisningsbrist i en utsträckning som inte är obetydlig kan ledning hämtas från tillämpningen av bestämmelsen i 4 kap. 13 § 5 sBL. se Handledning för skattebetalning 2006 avsnitt 4.3.2.5. När det gäller redovisning i skattedeklaration på grund av särskilda skäl är det dock inte, såsom framhållits ovan, fråga om ett fråntagande av någon rättighet, vilket är fallet vid återkallelse av F-skattsedel.

Omständigheter som tyder på en förhöjd risk för skatteundandragande

Skatteverket anser att särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL föreligger om den fördjupade utredningen visar att det föreligger sådana omständigheter som tyder på en förhöjd risk för skatteundandragande.

Skatteverket anser samtidigt att det i de här fallen även föreligger särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad enligt 10 kap. 14 b § första stycket 2 sBL. se skrivelse 2007-12-20, dnr 131 746687-07/111.

En indikation på att det kan föreligga en förhöjd risk för skatteundandragande kan t.ex. vara att det är fråga om företag som är verksamma inom kända s.k. riskbranscher (se t.ex. kommissionens rapport KOM(2004) 260 slutlig avsnitten 5.1.2.1 och 6.2.1.4, samt RsV Rapport 2002:2 avsnitt 6.5.3). I de fall utredningen av ett sådant företag visar att det föreligger omständigheter som tyder på en förhöjd risk får det anses särskilt angeläget att kontrollera att mervärdesskatt redovisas och betalas på rätt sätt. För att en kontroll av dessa företag ska bli effektiv måste den kunna ske på ett så tidigt stadium som möjligt. Redovisning i självdeklaration ger därför en alltför lång period under vilken Skatteverket inte har någon möjlighet att kontrollera redovisning och betalning av mervärdesskatt.

Om efterkontrollen visar att det inte föreligger någon förhöjd risk för skatteundandragande ska beslutet om redovisning i skattedeklaration upphävas. Företaget ska i stället redovisa mervärdesskatt i självdeklarationen, allt under förutsättning att bestämmelsen i 10 kap. 31 § sBL är tillämplig. En sådan ändring till redovisning i självdeklaration ska gälla från ett beskattningsårs ingång.

Omständigheter som tyder på att företaget är ett s.k. skenföretag eller företag med anknytning till skenföretag

Skatteverket anser att särskilda skäl för redovisning i skattedeklaration enligt 10 kap. 11 § första stycket 2 sBL föreligger om den fördjupade utredningen visar att det föreligger omständigheter som tyder på att företaget är ett s.k. skenföretag eller företag med anknytning till sådant företag.

Skatteverket anser samtidigt att det i de här fallen även föreligger särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad enligt 10 kap. 14 b § första stycket 2 sBL. se skrivelse 2007-12-20, dnr 131 746687-07/111.

En viktig åtgärd för att uppfylla de åtaganden Sverige har gentemot andra medlemsländer och kommissionen, vad gäller aktivt bekämpande av bedrägerier på mervärdesskatteområdet, är att förhindra att skenföretag (s.k. missing traders) överhuvudtaget kommer in i mervärdesskattessystemet. I de fall de redan är registrerade till mervärdesskatt är det av yttersta vikt att de upptäcks så snabbt som möjligt. Motsvarande gäller i tillämpliga delar även avseende sådana företag som har anknytning till skenföretag och som kan antas vara involverade i mervärdesskattebedrägeri, t.ex. s.k. karusellbedrägeri.

Det är särskilt angeläget att kontrollera att mervärdesskatt redovisas och betalas på rätt sätt i de fall en fördjupad kontroll avseende ett företag visar att det föreligger omständigheter som tyder på att företaget kan vara ett s.k. skenföretag eller företag med anknytning till skenföretag. För att en sådan kontroll ska bli effektiv måste den kunna ske på ett så tidigt stadium som möjligt. Redovisning av mervärdesskatt i självdeklaration ger en alltför lång period under vilken Skatteverket inte har någon möjlighet att kontrollera redovisning och betalning av mervärdesskatt.

Om efterkontrollen visar att företaget inte är ett s.k. skenföretag eller företag med anknytning till skenföretag ska beslutet om redovisning i skattedeklaration upphävas. Företaget ska i stället redovisa mervärdesskatt i självdeklarationen, allt under förutsättning att bestämmelsen i 10 kap. 31 § sBL är tillämplig. En sådan ändring till redovisning i självdeklaration ska gälla från ett beskattningsårs ingång.

Sannolikt att beskattningsunderlagen kommer att överstiga en miljon kr

Den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen, på angivet sätt, beräknas uppgå till högst en miljon kr ska enligt 10 kap. 31 § sBL redovisa mervärdesskatt i självdeklaration.

Skatteverket anser att det är den skattskyldige som ska visa att beskattningsunderlaget kommer att uppgå till högst en miljon kr.

Användningen av ordet "beräknas" i 10 kap. 31 § sBL konstituerar ingen presumtionsregel av innebörden att den skattskyldiges beräkning av underlaget ska godtas om inte Skatteverket visar annat. Ordet "beräknas" får endast anses ge uttryck för den grad av sannolikhet som krävs för att bestämmelsen om redovisning av mervärdesskatt i självdeklaration ska tillämpas. Bestämmelsen anger inte vem som har ansvaret för att ta fram underlag för en prognos av beskattningsunderlagets omfattning. Praxis inom skatteprocessen är att det är den som har lättast att presentera bevisning som ska ta på sig det ansvaret. Det innebär i det här fallet att det är den skattskyldige som ska kunna presentera fakta om beskattningsunderlaget; fakta som visar att han har rätt att redovisa mervärdesskatt i självdeklaration.

Det är därmed den skattskyldige som bär risken för att bevisningen inte är tillräcklig och har med andra ord bevisbördan för att förutsättningen för redovisning i självdeklaration är uppfylld. Det är således den skattskyldige som ska visa att beskattningsunderlaget kommer att uppgå till högst en miljon kr.

Avseende bevisbörda och begreppet "sannolikt" hänvisas till Handledning för mervärdesskatteförfarandet 2007 avsnitt 7.5.

Bestämmelsen i 10 kap. 31 § sBL är också förenad med en anmälningsskyldighet i de fall de faktiska förhållandena inte överensstämmer med de uppgifter som finns registrerade hos Skatteverket.

Anmälningsskyldigheten i 3 kap. 3 § sBL innebär att så snart förändrade förhållanden av något slag, t.ex. oförutsedd försäljningsuppgång, medför att beskattningsunderlagen kan beräknas överstiga en miljon kr ska detta anmälas till Skatteverket och redovisningen ske i skattedeklaration. Anmälan ska också ske skyndsamt, dvs. inom två veckor från det att ändringen inträffade. Den skattskyldige ska således löpande göra beräkningar och hålla reda på hur stora beskattningsunderlagen är eller kan beräknas bli under året. En skattskyldig som underlåter att lämna en anmälan om att beskattningsunderlaget har överskridit miljongränsen, har brustit i sin anmälningsskyldighet.

Om det av lämnade deklarationer för de närmast föregående två beskattningsåren framgår att miljongränsen klart har överskridits är det rimligt att anta att beskattningsunderlaget för kommande beskattningsår kan komma att överstiga en miljon kr. Skatteverket kan i sådant fall begära att den skattskyldige ska presentera fakta om beskattningsunderlagets omfattning. I det fall den skattskyldige inte kan visa, dvs. göra sannolikt, att beskattningsunderlaget kommer att uppgå till högst en miljon kr, ska redovisning i stället ske i skattedeklaration. Redovisningsperioden torde i dessa fall normalt omfatta tre kalendermånader.