KRNS, mål nr 4353-16; skattelättnader för utländska nyckelpersoner enligt beloppsregeln medgavs de två första åren

Kammarrätten i Stockholms dom den 15 februari 2017, mål nr 4353-16

Sammanfattning

Kammarrätten anser inte att den s.k. beloppsregeln (11 kap. 22 § tredje stycket IL) ger utrymme för tolkningen att lön och annan ersättning ska överstiga två prisbasbelopp per månad under hela anställningen. Skattelättnader ska därför medges för de två första anställningsåren.

Skatteverket överklagar domen och begär prövningstillstånd.

Referat

Målet gäller en ansökan om skattelättnader för utländska nyckelpersoner som grundar sig på beloppsregeln (11 kap. 22 § tredje stycket IL). Enligt beloppsregeln behöver Forskarskattenämnden inte göra en prövning av arbetstagarens kvalifikationer om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Skattelättnader enligt 11 kap. 22 § IL kan bara tillämpas under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige.

Av ansökan till Forskarskattenämnden framgick att lön och annan ersättning skulle överstiga två prisbasbelopp per månad endast under de två första anställningsåren. Det tredje året skulle ersättningsnivån inte vara uppfylld. Forskarskattenämnden avslog därför ansökan. Frågan är då om skattelättnader kan medges även om lön och annan ersättning inte uppgår till nivån under det tredje året av anställningen i Sverige.

Skatteverket anförde att bestämmelsen i beloppsregeln måste tolkas så att den avtalade ersättningen ska överstiga två prisbasbelopp per månad under hela anställningen i Sverige.

Kammarrätten uttalar att det i det ursprungliga förslaget till bestämmelsen fanns ett krav på en viss beloppsnivå under hela anställningstiden. Enligt den föreslagna lydelsen skulle villkoren för skattelättnader anses uppfyllda ”om lön och annan ersättning för arbetet under hela anställningen överstiger två prisbasbelopp per månad” (promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012, Fi 2011/1936, s. 9, 64, 67 och 102). Kammarrätten konstaterar att frågan om ett tidsmässigt krav på ersättning inte behandlades i den efterföljande propositionen (prop. 2011/12:1 s. 242-245). Den antagna lydelsen förslogs utan närmare kommentarer innebärande att villkoren för skattelättnader uppfylls ”om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalender år då arbetet påbörjas” (prop. 2011/12:1 s. 101 och 516 jämförd med Fi2011/1936 s. 9 och 102).

Kammarrätten anser därmed i sitt resonemang att lagtextens utformning inte ger utrymme för Skatteverkets tolkning och att förutsättningarna för att medge skattelättnader enligt beloppsregeln är uppfyllda under de två första anställningsåren.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning utan anser att lön och övriga månatliga ersättningar ska uppgå till nivån varje månad som arbetet i Sverige utförs. Av förarbetena framgår att det är den avtalade ersättningen som måste nå upp till den aktuella nivån varje månad (prop. 2011/12:1 s. 516). Om ersättningen tillfälligt skulle understiga nivån på grund av sjukdom, föräldraledighet eller liknande påverkar detta därför inte skattelättnaden. Skatteverket anser att det handlar om att på ett enklare sätt bedöma om en person är en sådan nyckelperson som avses i 11 kap. 22 § första stycket IL, dvs. utan att behöva pröva arbetstagarens kvalifikationer.

Den föreslagna lydelsen i det ursprungliga förslaget till bestämmelsen var "om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige under hela anställningen överstiger två prisbasbelopp per månad" (i Fi2011/1936). Skatteverket anser att det inte finns något som talar för att förändringen av lagtexten har skett för att lagstiftaren har tyckt något annat. Att det i lagtexten står ”för det kalenderår då arbetet påbörjas” är endast ett sätt att precisera vilket års prisbasbelopp som är relevant för prövningen. Av förarbetena framgår bl.a. att regeringen ansåg att det bör vara det prisbasbelopp som gäller för det år arbetet påbörjas i Sverige som avgör huruvida den aktuella lönenivån uppnås och att lagtexten borde justeras i enlighet därmed (prop. 2011/12:1 s. 244). Om det skulle räcka med att nivån uppnås i början av anställningen hade man inte särskilt behövt reglera att det är startårets prisbasbelopp som avgör om ersättningsnivån är uppfylld.

Skatteverket överklagar domen och begär prövningstillstånd.

Referenser

11 kap. 22 § IL

Fi2011/1936

Prop. 2011/12:1