Folkbokföring vid uppehållstillstånd kortare än ett år

1 Sammanfattning

En utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas här i Sverige kan folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt vid tidpunkten för anmälan (4 § FOL). Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande av den 5 juni 2017 (mål nr 3113-16) klargjort att det inte är en nödvändig förutsättning för folkbokföring av en utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas här, att tillståndet har en giltighetstid om minst ett år.

Med ledning av HFD:s dom anser Skatteverket att en person med uppehållstillstånd som arbetstagare, studerande, doktorand, gästforskare eller motsvarande kan folkbokföras om det utifrån personens avsikt med vistelsen och med hänsyn till personens anställnings- eller studieförhållanden och övriga omständigheter kan antas att personens vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år. Detta även om personens uppehållstillstånd är giltigt kortare tid än ett år.

Skatteverket anser att en familjemedlem till en person med uppehållstillstånd som arbetstagare, studerande, doktorand, gästforskare eller motsvarande kan folkbokföras – om det utifrån familjemedlemmens avsikt med vistelsen, och med hänsyn till anknytningspersonens arbets- eller studieförhållanden och övriga omständigheter – kan antas att familjemedlemmens vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år. Detta även om familjemedlemmens uppehållstillstånd är giltigt kortare tid än ett år.

Skatteverket anser även att en liknande bedömning ska göras för personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 6 eller 7 § i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

För att en person med ett uppehållstillstånd med kortare giltighetstid än ett år ska kunna folkbokföras, krävs att det finns andra omständigheter som gör det antagligt att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år. Om det inte finns några omständigheter som gör att det kan antas att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år, ska personen inte folkbokföras.

Detta ställningstagande ska tillämpas framåtsyftande på beslut som meddelas från och med den 7 juli 2017 och som innebär en prövning enligt 3 och 4 §§ FOL för den som har uppehållstillstånd. Redan beslutade ärenden ska inte omprövas. Den som tidigare har fått avslag på en anmälan om inflyttning kan återkomma med en ny anmälan som då prövas utifrån ny praxis.

Detta ställningstagande ska inte tillämpas på ärenden om flyttning till Sverige för EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716).

2 Frågeställning

Kan en person som har beviljats uppehållstillstånd för kortare tid än ett år ändå antas komma att vistas i landet i minst ett år och därmed bli folkbokförd?

3 Gällande rätt m.m.

Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Det framgår av 3 § första stycket folkbokföringslagen (1991:481), FOL.

En utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får som huvudregel folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt (4 § första stycket FOL).

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande den 5 juni 2017 klargjort att det inte är en nödvändig förutsättning för folkbokföring av en utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas här, att tillståndet har en giltighetstid om minst ett år (mål nr 3113-16). Målet gällde en maka till en redan folkbokförd doktorand med uppehållstillstånd. HFD drog i målet slutsatsen att det kunde antas att makan skulle komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år, trots att hennes uppehållstillstånd endast var giltigt i nio månader. I avgörandet vägde HFD in att hennes avsikt var att bosätta sig i Sverige med sin make, att maken redan var folkbokförd i Sverige och att maken hade en anställning som doktorand som innebar att han kunde antas komma att stanna i landet i minst ett år framöver. Mot denna bakgrund – och då något annat inte hade framkommit – konstaterade HFD att det vid tidpunkten för makans anmälan kunde antas att hon skulle komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Hon skulle därför folkbokföras enligt sin anmälan.

4 Bedömning

HFD:s avgörande i mål nr 3113-16 får konsekvenser för Skatteverkets bedömning även av andra ärenden än sådana som gäller familjemedlemmar till doktorander. Nedan redovisas först Skatteverkets bedömning av frågan om vilken betydelse ett uppehållstillstånds giltighetstid har vid prövningen av om en person kan folkbokföras. Därefter exemplifieras vissa situationer (4.1 – 4.3) där en person kan folkbokföras trots att uppehållstillståndet är giltigt kortare tid än ett år.

En utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas här i Sverige kan folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt vid tidpunkten för anmälan (4 § FOL). Uppehållstillståndets längd är fortsatt en omständighet som ska vägas in i bedömningen av varaktigheten av en persons vistelse i landet. Uppehållstillståndets giltighetstid har alltså även fortsättningsvis betydelse för bedömningen, men är inte ensamt avgörande. Giltighetstiden för uppehållstillståndet får i stället ses som en av flera relevanta omständigheter som har betydelse för Skatteverkets prövning.

Detta innebär att en person under vissa förutsättningar kan antas komma att tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år, trots att personens uppehållstillstånd är kortare än ett år. För att en person med ett uppehållstillstånd med kortare giltighetstid än ett år ska kunna folkbokföras, krävs att det finns andra omständigheter som gör det antagligt att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år. Exempel på omständigheter som kan vara av betydelse för bedömningen är på vilken grund personen har fått uppehållstillstånd. Om detta inte framgår av andra handlingar kan det vara nödvändigt för sökanden att visa upp beslutet om uppehållstillstånd. Även personens anställnings- eller studieförhållanden och motsvarande kan påverka bedömningen. Om personen har fått uppehållstillstånd på anknytning till en annan person med uppehållstillstånd (anknytningsperson) kan anknytningspersonens situation – t.ex. dennes anställnings- eller studieförhållanden – påverka bedömningen. Bedömningen av anknytningspersonens antagliga vistelse i landet har alltså betydelse när en anslutande familjemedlems antagliga vistelse ska bedömas. Skatteverket kan därför behöva kontrollera uppgifter och handlingar i anknytningspersonens inflyttningsanmälan.

Om det inte finns några omständigheter som gör att det kan antas att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år, ska personen inte folkbokföras. Det kan exempelvis gälla säsongsarbetare eller andra arbetstagare som endast ska vistas i landet en kortare tid och har ett uppehållstillstånd som är kortare än ett år. Det kan exempelvis också gälla personer som har beviljats ett uppehållstillstånd på kortare tid än ett år på grund av att personen inte har kunnat avvisas eller utvisas med anledning av ett tillfälligt verkställighetshinder.

Detta ställningstagande ska tillämpas framåtsyftande på beslut som meddelas från och med den 7 juli 2017 och som innebär en prövning enligt 3 och 4 §§ FOL för den som har uppehållstillstånd. Redan beslutade ärenden ska inte omprövas. Den som tidigare har fått avslag på en anmälan om inflyttning kan återkomma med en ny anmälan som då prövas utifrån ny praxis.

Detta ställningstagande tillämpas endast på ärenden om flyttning till Sverige för personer med uppehållstillstånd. I ärenden för en person med uppehållsrätt gör Skatteverket i dag en prövning om de förhållanden som ligger till grund för uppehållsrätten har en sådan varaktighet att det kan antas att personen kommer att vistas i landet i minst ett år (se prop. 2012/13:120 sid. 41). Detta ställningstagande ska därför inte tillämpas på ärenden om flyttning till Sverige för EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716).

4.1 Personer med uppehållstillstånd som arbetstagare, studerande, doktorand, gästforskare eller motsvarande

Om en person har fått ett uppehållstillstånd som arbetstagare, studerande, doktorand, gästforskare eller motsvarande med en giltighetstid kortare än ett år, bedöms situationen enligt följande. Om det utifrån personens avsikt med vistelsen och med hänsyn till personens anställnings- eller studieförhållanden och övriga omständigheter kan antas att personens vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år kan personen folkbokföras. Detta även om personens uppehållstillstånd är giltigt kortare tid än ett år. I bedömningen får bl.a. vägas in hur varaktig personens pågående anställning alternativt studie- eller forskningsverksamhet i landet är.

Om anställningen, studierna, forskningen eller motsvarande beräknas att pågå under minst ett år från och med tidpunkten för personens inflyttning till Sverige, talar det för ett antagande att vistelsen för personen kommer att uppgå till minst ett år.

4.2 Familjemedlem till en person med uppehållstillstånd som arbetstagare, studerande, doktorand, gästforskare eller motsvarande

Skatteverket bedömer att en familjemedlem till en person med uppehållstillstånd som arbetstagare, studerande, doktorand, gästforskare eller motsvarande kan folkbokföras om det – utifrån familjemedlemmens avsikt med vistelsen, och med hänsyn till anknytningspersonens arbets- eller studieförhållanden och övriga omständigheter – kan antas att familjemedlemmens vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år. Detta även om familjemedlemmens uppehållstillstånd är giltigt kortare tid än ett år.

I bedömningen får bl.a. vägas in hur varaktig anknytningspersonens pågående anställning alternativt studie- eller forskningsverksamhet i landet är. Om anställningen, studierna, forskningen eller motsvarande beräknas att pågå under minst ett år från och med tidpunkten för familjemedlemmens inflyttning till Sverige, talar det för ett antagande att vistelsen även för familjemedlemmen kommer att uppgå till minst ett år.

4.3 Personer med uppehållstillstånd p.g.a. anknytning enligt 6 eller 7 § i tillfälliga lagen

I lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen) finns bestämmelser om uppehållstillstånd, som ska tillämpas framför utlänningslagen i den utsträckning som lagens bestämmelser avviker från utlänningslagen (1 §). Uppehållstillstånd på grund av anknytning regleras i lagens 6-10 §§.

Ett uppehållstillstånd för en flykting är i regel giltigt i tre år (5 § andra stycket tillfälliga lagen). Ett uppehållstillstånd för en alternativt skyddsbehövande är i regel giltigt i 13 månader (5 § tredje stycket tillfälliga lagen). En familjemedlem som beviljas uppehållstillstånd på anknytning till en flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller för samma tid som uppehållstillståndet för flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande (8 § tillfälliga lagen). Det innebär att familjemedlemmens uppehållstillstånd upphör att gälla samma dag som anknytningspersonens tillstånd. Beroende på när familjemedlemmen ansöker om och beviljas uppehållstillstånd, kan det uppstå situationer när familjemedlemmens tillstånd inte har en giltighetstid på minst ett år.

En förutsättning för att en person enligt den tillfälliga lagen ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en flykting, är att flyktingen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd (6 § första stycket tillfälliga lagen). Motsvarande förutsättning gäller i huvudsak även för att en person ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till en alternativt skyddsbehövande (7 § andra stycket tillfälliga lagen).

Mot denna bakgrund gör Skatteverket följande bedömning. Eftersom en förutsättning i dessa anknytningssituationer är att flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande bedöms ha välgrundade förutsättningar att beviljas ett permanent uppehållstillstånd, kan det antas att flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande kommer att visats i landet under minst ett år. Det kan på samma sätt antas att även en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd på anknytning till denna person kommer att vistas i landet under minst ett år. Om det inte framkommer några omständigheter som tyder på motsatsen kan familjemedlemmen folkbokföras. Detta även om familjemedlemmens uppehållstillstånd är giltigt kortare tid än ett år.