Tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln för särskilda enheter och koncerner

Samriskföretag och deras dotterföretag

Av 8 kap. 8 § TSL framgår att ett samriskföretag och dess dotterföretag behandlas som koncernenheter i en separat koncern när de tillämpar bestämmelserna om den tillfälliga förenklingsregeln i 8 kap. 3–7 §§ TSL. I dessa fall ska uppgifter om intäkter och vinster hämtas från de kvalificerade finansiella rapporterna för dessa företag.

Anledningen till denna särskilda lösning för tillämpning av förenklingsregeln är att samriskföretag och dess dotterföretag inte ingår i en koncern eftersom de redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Enligt bestämmelserna om tilläggsskatt behandlas dessa enheter som koncernenheter och har en särskild behandling eftersom deras vinst eller förlust och justerade skatter inte sammanblandas med koncernenheterna i den huvudsakliga koncernen. Det skulle vara svårt för en koncern att tillämpa förenklingsregeln på dessa enheter på grund av att deras inkomster, utgifter, tillgångar, skulder och kassaflöden inte konsolideras post för post och inte ingår i koncernens land-för-land-rapport. Därför ska beräkningen av intäkter och vinster för samriskföretag och dess dotterföretag inte baseras på uppgifter i land-för-land-rapporten utan på uppgifter i dess kvalificerade finansiella rapporter. I andra avseenden är kraven desamma vid tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln.

Moderföretag som är delägarbeskattade enheter

Enligt bestämmelserna om tilläggsskatt är delägarbeskattade enheter föremål för en särskild behandling. För en skattetransparent enhet fördelas vinst eller förlust och eventuella justerade skatter enligt de allmänna reglerna om tilläggsskatt till deras ägare eller till ett fast driftställe. Detta gäller dock inte om den delägarbeskattade enheten är moderföretag eftersom en sådan enhets ägare inte är koncernenheter i koncernen. I 7 kap. 12–16 §§ TSL föreskrivs därför en alternativ mekanism som gör det möjligt att minska moderföretagets inkomst med den inkomst som fördelas till dess ägare, förutsatt t.ex. att dessa ägare beskattas med en skattesats på minst 15 procent.

Delägarbeskattade enheter som antingen är moderföretag eller är skyldiga att tillämpa en huvudregel hör hemma i den stat där de bildats. Andra delägarbeskattade enheter är statslösa (1 kap. 14 § TSL). Enligt land-för-land rapporten är en delägarbeskattad enhet en statslös enhet, se Information uppdelad per land på sidan om vad land-förland-rapporten ska innehålla. Förutsatt att inkomsterna inte är hänförliga till ett fast driftställe innebär detta att i land-för-land-rapporten kommer inkomsterna från ett moderföretag anses vara statslösa inkomster men enligt tilläggsskattereglerna ska ett moderföretags inkomster och skatter rapporteras i den stat där moderföretaget bildats. Denna skillnad i behandling mellan land-för-land rapporten och bestämmelserna om tilläggsskatt kommer dock inte att påverka resultatet enligt tilläggsskattereglerna när 7 kap. 12–16 §§ TSL tillämpas på ett moderföretag.

Av denna anledning ställs det särskilda krav för att ett moderföretag som är en delägarbeskattad enhet ska få tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln. Av 8 kap. 9 § tredje stycket TSL framgår att delägarbeskattade enheter bara omfattas av den tillfälliga förenklingsregeln om samtliga ägarintressen i moderföretaget innehas av någon som avses i 7 kap. 12-13 §§ TSL. Genom detta krav kommer de inkomster och skatter som rapporteras i land-för-land-rapporten och som används vid beräkningen av tilläggsskatt inte att skilja sig åt.

Vid tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln i 8 kap. 3–7 §§ TSL för ett moderföretag som är en delägarbeskattad enhet och uppfyller kraven i 8 kap. 9 § tredje stycket TSL ska vinsten före bolagsskatt minskas i den utsträckning som beloppet är hänförligt till en persons ägarintresse i den delägarbeskattade enheten (8 kap. 9 § första stycket TSL).

Med begreppet person i denna bestämmelse avses en innehavare av ett ägarintresse enligt bestämmelserna i 7 kap. 12-13 §§ TSL (8 kap. 9 § andra stycket TSL).

Moderföretag som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

I 7 kap. 66–70 §§ TSL finns bestämmelser för sådana moderföretag som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning. Enligt dessa bestämmelser får koncernen minska moderföretagets inkomster med beloppet för avdragsgilla utdelningar förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, t.ex. att aktieägaren är föremål för skatt på utdelningen till en nominell skattesats på minst 15 procent. I land-för-land-rapporteringen är det däremot vinsten före inkomstskatt som utgör den redovisade vinsten och inte den skattepliktiga inkomsten. Utan några justeringar skulle koncernen förmodligen tvingas göra fullständiga beräkningar av tilläggsskatt för den stat där moderföretaget hör hemma.

Av denna anledning ska vid tillämpning av den tillfälliga förenklingsregeln vinsten före bolagsskatt minskas i den utsträckning som beloppet är utdelat till följd av en ägarandel som innehas av en person. En person är sådan som avses i 7 kap. 67–68 §§ TSL för moderföretag som omfattas av bestämmelser om avdragsgill utdelning (8 kap. 9 § första och andra stycket TSL).

Investeringsenheter som omfattas av valmöjlighet

Som utgångspunkt kan investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter (gemensamt benämnda investeringsenheter) inte tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln under de förutsättningar som framgår av 8 kap. 10 § första stycket TSL. Det gäller när investeringsenheten omfattas av ett val att

• behandlas som en skattetransparent enhet enligt 7 kap. 33 § TSL
• tillämpa en särskild beskattningsmetod enligt 7 kap. 36 § TSL.

Däremot kan andra koncernenheter i staten där investeringsenheten hör hemma och koncernenheter i andra stater där investeringsenhetens ägare hör hemma tillämpa förenklingsregeln. Undantaget från möjligheten att tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln omfattar således endast investeringsenheten. För att undvika dubbelräkning ska investeringsenhetens vinst eller förlust endast beaktas i delägarnas stat i proportion till deras ägarintresse vid tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln.

Motsatsvis får en investeringsenhet tillämpa förenklingsregelnom den inte omfattas av ett val i enlighet med 7 kap. 33 § eller 36 § TSL. Detta gäller under förutsättning att alla ägare till koncernenheten hör hemma i samma stat som investeringsenheten. Då behövs ingen separat beräkning för investeringsenheten och den omfattas av förenklingsregeln under förutsättning att de grundläggande förutsättningarna i 8 kap. 3–5 §§ TSL är uppfyllda (8 kap. 10 § andra stycket TSL).

Koncernenheter som innehas för försäljning

Land-för-land-rapporten omfattar inte koncernenheter som har uteslutits från koncernredovisningen på grund av att de innehas för försäljning. Inkomster och skatter för enheter som innehas för försäljning kommer därför inte att beaktas vid fastställandet av inkomster i staten eller vid tillämpningen av ETR-testet enligt den tillfälliga förenklingsregeln. Av 8 kap. 11 § TSL framgår att om en koncern i en stat kvalificerar sig för den tillfälliga förenklingsregeln ska även koncernenheter som innehas för försäljning omfattas av regeln. Detta gäller trots att de inte tagits med i den kvalificerade finansiella rapporten.