Sidan beskriver vad en gränsöverskridande ombildning är – både utifrån de civilrättsliga och utifrån de skatterättsliga reglerna.
Sedan den 31 januari 2023 gäller nya aktiebolagsrättsliga regler för gränsöverskridande situationer. Reglerna innebär att ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom EES och är en implementering av ändringar i EU-direktivet om vissa aspekter av bolagsrätt (2017/1132).
En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas, överför sitt registrerade säte till en annan stat inom EES och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten (24 a kap. 1 § ABL).
Efter ombildningen får det ombildade bolaget sitt registrerade säte i en annan medlemsstat. Bolaget får även en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten. Tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt till inlösen. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter (24 a kap. 32 § ABL).
Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning om det är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i likvidation (24 a kap. 2 § ABL).
Det bakomliggande EU-direktivet ska vara implementerat i samtliga medlemsstater vilket innebär att det i dessa finns motsvarande regler som möjliggör för juridiska personer där att ombildas till svenska aktiebolag. Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande organ i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolagsverket (24 a kap. 30 § ABL).
En gränsöverskridande ombildning innebär inte någon överlåtelse av tillgångar (prop. 2023/24:15 s. 32). Beskattning kan därför inte utlösas på den grunden. Däremot kan en gränsöverskridande ombildning ha betydelse för skattskyldigheten för en näringsverksamhet.
Om ett svenskt aktiebolag flyttar sitt registrerade säte till en annan stat inom EES blir bolaget begränsat skattskyldig i Sverige. En gränsöverskridande ombildning kan därför innebära att skattskyldigheten i Sverige för en näringsverksamhet i utlandet upphör helt eller delvis. Ett bolag som flyttar sitt registrerade säte till Sverige blir en svensk juridisk person och därmed obegränsat skattskyldig i Sverige.
När det gäller tidigare års underskott är huvudregeln tillämplig även för ett företag som genomfört en gränsöverskridande ombildning. Det innebär att tidigare års underskott av näringsverksamheten får dras av så länge skattskyldighet kvarstår i Sverige. Bestämmelser om begränsningar i avdragsrätten som har sin grund i ägarförändringar är däremot inte tillämpliga.
Även de särskilda reglerna för juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter (se Kapitalplaceringsandelar) och på fastigheter är tillämpliga om skattskyldighet kvarstår i Sverige. Det gäller också reglerna om kvarstående negativt räntenetto (prop. 2023/24:15 s. 34 f.).
Reglerna om fiktiv avräkning av utländsk skatt tillämpas inte vid en gränsöverskridande ombildning (prop. 2023/24:15 s. 43).
Beskattningen av delägarna påverkas inte av att ett bolag får en ny nationalitet genom en gränsöverskridande ombildning (prop. 2023/24:15 s. 32).
Om ett utländskt företag genomför en gränsöverskridande ombildning och blir skattskyldigt i Sverige tillämpas bestämmelserna om beskattningsinträde i Sverige (prop. 2023/24:15 s. 35). Reglerna gäller bl.a. vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet.
Ett bolag som genomför en gränsöverskridande ombildning som innebär att skattskyldigheten i Sverige helt eller delvis upphör omfattas av reglerna om uttagsbeskattning vid utflyttningssituationer (22 kap. 5 § IL). I en sådan situation gäller särskilda regler om anstånd med betalning av skatt och avgift (63 kap. 14 § SFL).
Bestämmelserna om omedelbar återföring av avdrag till periodiseringsfond och ersättningsfond när skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör gäller däremot inte vid en gränsöverskridande ombildning (30 kap. 8 § IL och 31 kap. 20 § IL), se Periodiseringsfond/Återföra/Juridiska personer respektive Ersättningsfonder/Återföra. Det finns även särskilda regler om jämkning av avkastningsskatt för livförsäkringsföretag, se Vem är skattskyldig vid en beståndsöverlåtelse en fusion eller en gränsöverskridande ombildning?
Utgifter som ett aktiebolag har i samband med att bolaget för över sitt registrerade säte i Sverige till en stat inom EES ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet (16 kap. 7 § IL).