Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)

Datum: 2009-11-27

Dnr: 131 817523-09/111

Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Upphävande av ställningstagande om beaktande av utbetalda löner i ett dotterföretag som även ägs indirekt via annat företag, dnr 131 202589-14/111.

1 Sammanfattning

Av ersättning till arbetstagare i ett dotterföretag får endast räknas med vad som motsvarar moderföretagets andel, direkt eller indirekt, i dotterföretaget och som innehas i egenskap av moderföretag. Vid indirekt innehav av andel i dotterföretag ska således även det mellanliggande företaget vara ett dotterföretag.

2 Bakgrund och frågeställning

Personen A äger kvalificerade aktier i fåmansföretagetA AB. A AB äger i sin tur 60 procent av aktierna i dotterbolaget C AB och 40 procent av aktierna i företaget B AB. B AB äger resterande 40 procent av aktierna i C AB. B AB är således inte dotterföretag till A AB.

Vid beräkning av löneunderlaget för sina aktier i A AB får A beakta 60 procent av utbetalda löner i C AB då detta företag är dotterföretag till A AB. Får A även beakta del av utbetalda löner i C AB genom ägandet via B AB?

3 Gällande rätt m.m.

I 57 kap. 17 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges att löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.

I andra stycket samma paragraf finns en proportioneringsregel. Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget.

Definitionen av moderbolag och dotterföretag (koncern) återfinns i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL.

Ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Regeringsrätten har i RÅ 2004 ref. 80 (förhandsbesked) tagit ställning till vad som avses med dotterföretag i 57 kap. 17 § IL. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden att det skattemässiga koncernbegreppet bygger på det aktiebolagsrättsliga även när detta inte är direkt uttalat i lagtexten. Med dotterföretag bör således avses företag som enligt ABL utgör dotterföretag.

4 Skatteverkets bedömning

Av 1 kap. 11 § ABL framgår att en koncern utgörs av två eller flera företag, av vilka ett är moderföretag och övriga dotterföretag.

När det i 57 kap. 17 § första stycket IL anges att löneunderlaget beräknas på ersättningar till arbetstagare i företaget och i dess dotterföretag avses enligt Regeringsrättens ställningstagande i RÅ 2004 ref. 80 det aktiebolagsrättsliga koncernbegreppet.

Eftersom B AB inte är dotterföretag till A AB så omfattas inte A AB:s ägande i C AB genom B AB av koncerndefinitionen i ABL. Det kan ifrågasättas om inte A AB:s indirekta ägande genom B AB ändå bör få beaktas vid beräkning av löneunderlaget. Enligt 57 kap. 17 § andra stycket IL ska, om dotterföretaget inte är helägt, så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. I det här fallet ägs andel i dotterföretaget även indirekt.

Av ordalydelsen i både första och andra stycket av 57 kap. 17 § IL framgår att ett koncernförhållande ska föreligga mellan företagen. Enligt Skatteverkets uppfattning bör, utifrån lagtextens utformning, endast koncerngrundande andelsinnehav enligt ABL beaktas.

Av ersättning till arbetstagare i ett dotterföretag får således endast räknas med vad som motsvarar moderföretagets andel, direkt eller indirekt, i dotterföretaget och som innehas i egenskap av moderföretag.

Eftersom något indirekt koncernförhållande inte föreligger genom B AB får personen A enbart räkna med så mycket av ersättningarna i C AB som motsvarar A AB:s direkta innehav av andel i C AB.

Om fåmansföretaget A AB i stället är en ekonomisk förening är det koncerndefinitionen i 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) som avses.