Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2005-06-21

Dnr: 130 318867-05/111

Nytt: 2009-12-07

Detta ställningstagande upphör att gälla den 1 januari 2010 och ersätts av ställningstagandet Omsättningsland för tjänster på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, dnr 131 753845-09/111.

1 Sammanfattning

Tjänster som tillhandahålls ombord på fartyg (eller luftfartyg) i utrikes trafik har omsatts utom landet oavsett om tillhandahållandet sker till rederiet eller direkt till passagerare. Det avgörande är att tjänsten rent fysiskt har utförts ombord på fartyget (eller luftfartyget).

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit angående hur omsättningsland för tjänster, t.ex. underhållning, ombord på fartyg i utrikes trafik ska behandlas med hänsyn till att mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) inte synes vara överensstämmande.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 5 kap. 1 § tredje stycket ML räknas omsättning på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i andra fall än som anges i 2 b § aldrig som omsättning inom landet.

I 5 kap. 2 b § ML regleras varuomsättningar på fartyg, tåg eller luftfartyg under del av passagerartransport mellan EG-länder.

I sjätte direktivet finns bestämmelser motsvarande 5 kap. 2 b § ML men ingen bestämmelse som motsvarar 5 kap. 1 § tredje stycket ML. I sjätte direktivet undantas endast tjänster som avser fartygets direkta behov, artikel 15.5 och 15.8. I denna reglering omfattas inte olika tjänstetillhandahållanden såsom servering och underhållning som sker ombord på fartygen.

Enligt 5 kap. 6 § ML är bland annat underhållning omsatt inom landet om denna utförs här i landet.

Reglerna i 5 kap. 6 § ML motsvaras av artikel 9.2 c i sjätte direktivet.

Av 5 kap. 8 § första stycket ML framgår att för andra tjänster än de som anges i 4-6 a § eller 7 a § eller om 7 § inte är tillämplig gäller att tjänsten är omsatt inom landet om den som tillhandahåller tjänsten har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige från vilket tjänsterna tillhandahålls. Denna regel motsvaras av artikel 9.1 i sjätte direktivet.

EG-domstolen har i två mål behandlat omsättningsland för tjänster som tillhandahålls på havsgående fartyg (dvs. på internationellt vatten) mellan EG-länder. I det första behandlades spelautomattjänster, 168/84, Berkholz, och i det andra behandlades serveringstjänster, C-231/94, Faaborg-Gelting Linien. I båda målen ansåg domstolen att huvudregeln i artikel 9.1 i sjätte direktivet ska tillämpas vid avgörande av omsättningsland för dessa tjänster när de tillhandahålls på havsgående fartyg.

I målet C-452/03, RAL, anger EG-domstolen i sin dom att spelautomattjänster (dvs. den tjänst som består i att göra det möjligt för allmänheten att mot betalning använda spelautomater) som tillhandahålls i en medlemsstat ska anses vara en underhållsmässig eller liknande aktivitet i den mening som avses i artikel 9.2 c i sjätte direktivet. Detta innebär att omsättningsland för denna tjänst, när den tillhandahålls i en medlemsstat, ska avgöras utifrån den fysiska platsen för tillhandahållandet.

Av prop. 1994/95:57 s. 175 framgår att 5 kap. 1 § tredje stycket inskränks till att gälla all annan omsättning än varuomsättningar på fartyg (och luftfartyg) ombord på resor inom EG. Detta innebär att samtliga tjänster som omsätts ombord i utrikes trafik samt varuomsättningar ombord på fartyg (och luftfartyg) vid tredjelands trafik har omsatts utom landet enligt tredje stycket i 5 kap. 1 § tredje stycket ML.

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverkets uppfattning är att ML:s regler avseende tillhandahållanden av tjänster ombord på fartyg (eller luftfartyg) inte är överensstämmande med sjätte direktivet. Någon möjlighet att göra en EG-konform tolkning eller tillämpa direkt effekt mot den skattskyldiges vilja föreligger inte.

Skatteverket gör den bedömningen att tjänster som rent faktiskt tillhandahålls (utförs) ombord på ett fartyg (eller ett luftfartyg) har omsatts utom landet enligt 5 kap. 1 § tredje stycket ML. Detta gäller således samtliga fartyg i utrikes trafik dvs. både de som går till annat EG-land och de som går till land utanför EG s.k. tredjelandstrafik. Det kan vara fråga om tjänster som utförs direkt åt passagerarna t.ex. serveringstjänster eller frisörtjänster. Det kan dessutom vara fråga om tjänster som tillhandahålls rederiet i form av t.ex. underhållning som faktiskt utförs ombord på fartyget (t.ex. en discjockeys tillhandahållande på fartygets diskotek eller ett tillhandahållande av en ljustekniker i samband med uppsättning av en show på fartyget) eller reparation av spelautomater om reparationen utförs ombord på fartyget.

För det fall det inte kan konstateras att tjänsten rent fysiskt har utförts ombord på fartyget (eller luftfartyget) anser Skatteverket att 5 kap. 1 § tredje stycket ML inte blir tillämpligt utan omsättningsland för denna tjänst ska i stället avgöras utifrån någon av paragraferna i 5 kap. 4-8 och 11 §§ ML.

Detta innebär att de tjänster som det talas om i målen 168/84, Berkholz, och C-231/94, Faaborg-Gelting Linien, enligt nationell rätt i Sverige aldrig kan vara omsatta inom landet när de utförs ombord på fartyg i utrikes trafik. Detta innebär att de tjänster som omfattas av 5 kap. 6 § ML, t.ex. underhållning och spelautomattjänster, endast kan anses omsatta inom landet om de rent fysiskt utförs här i landet i enlighet med t.ex. C-452/03, RAL. För det fall tjänsterna omfattas av 5 kap. 8 § ML, t.ex. serveringstjänster (se C-231/94, Faaborg-Gelting Linien), har dessa omsatts inom landet om säljaren har en fast etablering här i landet och serveringstjänsten inte rent faktiskt utförts ombord på ett fartyg (eller luftfartyg).