Erfarenhetstal för mobilmaster

1 Sammanfattning

Vid taxering av mobilmaster bör följande erfarenhetstal användas vid beräkning av återanskaffningskostnad enligt 7 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.

2 Bakgrund och frågeställning

I anslutning till utbyggnaden av mobilnätet har nätbolagen sökt bygglov för ett mycket stort antal mobilmaster. De mobilmaster som byggs kan delas upp i två grupper beroende på storlek, dvs. höjd och konstruktion. För att förenkla beräkningen av värdet och skapa en likformig taxering har Skatteverket i samarbete med branschen tagit fram erfarenhetstal för beräkning av ett produktionskostnadsvärde för de nu aktuella mobilmasterna.

3 Gällande rätt m.m.

Frågan gäller taxeringen av mobilmaster. Vid indelning i byggnadstyper utgör dessa övrig byggnad enlig 2 kap. 2 § FTL.

Av 11 kap 1 § FTL framgår att byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus värderas enligt produktionskostnadsmetoden. Detta gäller både industribyggnad och övrig byggnad.

Vid värdering enligt produktionskostnadsmetoden beräknas enligt 7 kap. 3 § FTL en återanskaffningskostnad. Återanskaffningskostnaden bestäms antingen med stöd av byggnadens faktiska byggkostnader eller med stöd av erfarenhetstal rörande byggkostnader under det andra året före taxeringsåret, dvs. nivååret.

Återanskaffningskostnaden räknas sedan ned, med hänsyn till bl.a. byggnadens ålder, med en nedräkningsfaktor enligt IN-tabellen, 1 kap 16 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) och Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om grunderna för taxeringen och värdesättningen vid 2000 års allmänna fastighetstaxering av industrienheter utom för täktmark (RSV S 1999:26).

Slutligen multipliceras det framräknade tekniska nuvärdet med 0,75.

Vid den allmänna fastighetstaxeringen av industrienheter 2000, AFT 00, fanns inga erfarenhetstal för mobilmaster.

4 Bedömning

Vid beräkning av återanskaffningskostnad enligt 7 kap. 3 § FTL bör enligt Skatteverkets bedömning följande erfarenhetstal användas vid taxering av mobilmaster/torn.

Skillnaden mellan en mast och ett torn är att masten är stagad medan tornet är ostagat. I normalfallet används mast när det är frågan om högre höjder medan torn används för lägre höjder, när det är svårt att få plats med stag eller när kommunen eller markägaren anser att ett torn passar bättre in i landskapsbilden. Höjden på master/torn varierar kraftigt från endast ca 10 m till över 100 m. Utifrån master/torn byggda under senare år har medelhöjden för en mast beräknats till ca 60 m och för ett torn till ca 36 m.

Kostnaden för mast/torn varierar naturligtvis kraftigt med höjden. I stort är kostnaden proportionell mot mast/tornhöjden. För master avtar dock genomsnitts-kostnaden per meter i intervallet 30-60 m för att sedan öka. För torn avtar genomsnittskostnaden per meter upp till ca 50 m för att sedan öka. Med undantag för mycket låga torn/master är torn dyrare än master förutsatt samma höjd.

I ovan angivna erfarenhetstal ingår inte kostnaden för antenner och eventuella antennförstärkare. Kostnaden för en antenn är 2 500 – 7 000 kr och kostnaden för en antennförstärkare är max 20 000 kr. I de fall antenner och förstärkare bedöms utgöra byggnadstillbehör och det är fråga om större belopp bör de schablonmässigt framräknade erfarenhetstalen korrigeras.

Styrsignalen ska tillämpas fram till och med 2006 års särskilda fastighetstaxering av industrienheter.