Områden: Fastighetstaxering
Datum: 2018-11-30
Dnr: 202 498816-18/111
För att prästlönefastigheter ska undantas från skatteplikt enligt 3 kap 4 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, krävs att byggnaden till övervägande del används i ägarens verksamhet som sådan dvs. religiös verksamhet. Härmed avses inte boende.
Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande från 2004-10-04 med samma rubrik (dnr 130 570562-04/111). Skatteverket har gjort en översyn av och uppdaterat vissa äldre ställningstaganden. Detta ställningstagande innebär ingen ändring av Skatteverkets bedömning jämfört med det tidigare ställningstagandet.
Prästlönefastigheter utgör tillsammans med prästlönefonder s.k. prästlönetillgångar. Dessa utgör särskilda rättssubjekt men förvaltas av Svenska kyrkan. Huvuddelen av tillgångarna har medeltida ursprung och har tillkommit genom gåvor och donationer från enskilda eller genom andra tillskott från församlingsbor. Syftet är att dessa tillgångar ska bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.
Dessa fastigheter har fram till och med 1999 indelats som specialbyggnader och därmed undantagits från skatteplikt. Genom den s.k. relationsändringen skiljdes Svenska kyrkan från staten vid årsskiftet 1999/2000. Relationsändringen har skett genom en rad ändringar i gällande lagar. Även nya lagar har tillkommit.
Efter ändring i FTL till följd av relationsändringen får frågan om eventuell skattefrihet för prästlönefastigheter istället bedömas med stöd av 3 kap. 4 § FTL. Frågan gäller vilka förutsättningar som ska föreligga för att prästlönefastigheter ska undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § första stycket FTL.
Av 3 kap. 4 § FTL framgår bl.a. att byggnad, vilken ägs av någon av de uppräknade institutionerna, samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden, ska undantas från skatteplikt om den till övervägande del används i ägarnas verksamhet såsom sådana. I 3 kap. 4 § första stycket FTL uppräknas bl.a. sådana särskilda rättssubjekt som avses i 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (prästlönetillgångar).
Dessutom gäller som utgångspunkt enligt 2 kap. 3 § FTL att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på. Jämför även RÅ 2003 not 214.
Prästlönefastigheter utgör egendom som genom sitt syfte och förvaltning har ett mycket nära samband med Svenska kyrkan. Frågan om eventuell skattefrihet för prästlönefastigheter måste därför bedömas utifrån den omfattning prästlönefastigheterna används i Svenska kyrkans religiösa verksamhet, trots att de tillsammans med prästlönefonder är självständiga rättssubjekt. Vid blandad användning, t.ex. församlingsexpedition och bostad, tillämpas övervägandeprincipen enligt 2 kap. 3 § FTL. Används en sådan fastighet till övervägande del för ändamål som kan inrymmas i den religiösa verksamheten ska fastigheten undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § första stycket FTL. Med sådan verksamhet avses däremot inte boende. Om boendefunktionen överväger ska byggnaden i stället indelas som småhus eller hyreshus.
Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.