Transportföretagets säte saknar betydelse för skattskyldigheten enligt ”för in eller tar emot”-bestämmelsen

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att transportföretagets säte inte har någon betydelse för bedömningen av om skattskyldighet föreligger enligt 9 § första stycket 5 lagen (1994:1563) om tobaksskatt (LTS), 8 § första stycket 5 lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS) respektive 4 kap. 1 § 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Transportföretagets säte har enligt Skatteverkets uppfattning inte heller någon betydelse för bedömningen av om undantagen från skattskyldighet i 9 a § första stycket 2 LTS, 8 a § 2 LAS respektive 4 kap. 1 a § första stycket 3 LSE är tillämpliga.

Skatteverkets skrivelse ”Skatteverkets inställning avseende skattskyldighet för vissa punktskatter när varor skickas från ett annat EG-land till privatpersoner i Sverige” daterad den 26 november 2007, dnr 131 685056-07/111, ska inte längre tillämpas, se dnr 202 525828-18/111. I den upphävda skrivelsen redogörs bland annat för Skatteverkets inställning avseende vilken betydelse transportföretagets säte har för bedömning av om skattskyldighet föreligger vid tillämpningen av ”för in eller tar emot”-bestämmelsen. I denna del har Skatteverket inte ändrat uppfattning och bedömer att det även fortsättningsvis finns behov av att Skatteverket ger uttryck för verkets uppfattning i frågan. Detta görs lämpligen i form av ett ställningstagande.

2 Frågeställning

Skatteverkets skrivelse ”Skatteverkets inställning avseende skattskyldighet för vissa punktskatter när varor skickas från ett annat EG-land till privatpersoner i Sverige” daterad den 26 november 2007, dnr 131 685056-07/111, ska inte längre tillämpas, se dnr 202 525828-18/111. I den upphävda skrivelsen redogörs bland annat för Skatteverkets inställning avseende vilken betydelse transportföretagets säte har för bedömning av om skattskyldighet föreligger vid tillämpningen av ”för in eller tar emot”-bestämmelsen. I denna del har Skatteverket inte ändrat uppfattning och bedömer att det även fortsättningsvis finns behov av att Skatteverket ger uttryck för verkets uppfattning i frågan. Detta görs lämpligen i form av ett ställningstagande.

EU-domstolen har i mål C-5/05, Joustra, prövat frågan om hur artikel 7–9 i cirkulations­direktivet¹ ska tolkas. Enligt förutsättningarna i målet tillhörde privatpersonen som gav transportföretaget i uppdrag att frakta varorna samma medlemsstat som den i vilken transportföretaget hade sitt säte. Frågan har uppkommit om vilken betydelse ett transport­företags säte har vid tillämpningen av de bestämmelser som grundar sig på artiklarna 32 och 33 i punktskattedirektivet ² som motsvarar artiklarna 7–9 i cirkulationsdirektivet.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Aktuella bestämmelser i LTS, LAS och LSE

Skattskyldig är den som för in eller tar emot beskattade tobaksvaror från ett annat EU-land till Sverige enligt 17 § LTS (9 § första stycket 5 LTS).

Från skattskyldighet enligt 9 § första stycket 5 LTS undantas varor som förs in till Sverige av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EU-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk (9 a § första stycket 2 LTS).

Skattskyldig är den som för in eller tar emot beskattade alkoholvaror från ett annat EU-land till Sverige enligt 16 § LAS (8 § första stycket 5 LAS).

Från skattskyldighet enligt 8 § första stycket 5 LAS undantas varor som förs in till Sverige av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EU-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk (8 a § 2 LAS).

Skattskyldig är den som för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU-land till Sverige enligt 4 kap. 11 § LSE (4 kap. 1 § 5 LSE).

Från skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 5 LSE undantas bränsle som förs in till Sverige av en enskild person som har förvärvat bränslet i ett annat EU-land och som själv transporterar bränslet hit, om bränslet är avsett för dennes eller dennes familjs personliga bruk (4 kap. 1 a § första stycket 3 LSE). Undantaget är begränsat i vissa avseenden som anges i 4 kap. 1 a § andra stycket LSE. Dessa begränsningar har inte betydelse för den nu aktuella frågan.

3.2 Aktuella direktivbestämmelser

Bestämmelsen i 9 § första stycket 5 LTS, 8 § första stycket 5 LAS och 4 kap. 1 § 5 LSE grundar sig på artikel 33 i punktskattedirektivet som motsvarar artikel 7 i cirkulationsdirektivet. Bestämmelserna i 9 a § första stycket 2 LTS, 8 a § 2 LAS och 4 kap. 1 a § första stycket 3 LSE grundar sig på artikel 32 i punktskattedirektivet som motsvarar artikel 8 i cirkulationsdirektivet.

3.3 EU-domstolen i mål C-5/05, Joustra

Direktivet ska tolkas så, att när en privatperson, såsom i målet vid den nationella domstolen, inte agerar yrkesmässigt och i vinstsyfte när denne i en medlemsstat för eget och för andra privatpersoners bruk förvärvar punktskattebelagda varor, som släppts för konsumtion i nämnda medlemsstat, och därefter uppdrar åt ett transportföretag, med säte i samma medlemsstat som han själv tillhör, att frakta varorna till honom för hans räkning, är artikel 7 men inte artikel 8 i direktivet tillämplig, varför punktskatt även ska tas ut i denna medlemsstat. Enligt artikel 7.6 i samma direktiv ska, i så fall, den punktskatt som erlagts i den första medlemsstaten återbetalas i enlighet med artikel 22.3 i nämnda direktiv (C-5/05, Joustra, punkt 53).

4 Bedömning

Joustra-domen avser tillämpningen av vissa artiklar i cirkulationsdirektivet som motsvaras av artiklar i punktskattedirektivet som har genomförts i svensk lag genom 9 § första stycket 5 LTS, 8 § första stycket 5 LAS och 4 kap. 1 § 5 LSE respektive 9 a § första stycket 2 LTS, 8 a § 2 LAS och 4 kap. 1 a § första stycket 3 LSE. Joustra-domen är alltså fortfarande aktuell vid tolkning av dessa bestämmelser.

Enligt förutsättningarna i Joustra-målet utfördes transporten av varorna av ett transportföretag med säte i samma land som det som privatpersonen tillhörde för vars räkning transporten utfördes. Enligt Skatteverkets uppfattning är EU-domstolens skrivningar om transportföretagets säte endast en redogörelse för de faktiska omständigheterna i det aktuella ärendet. Transportföretagets säte nämns bara i samband med avgränsningen av ärendet. Inget i domen tyder på att transportföretagets säte haft någon betydelse för EU-domstolens bedömning av beskattningsfrågan. Skatteverket anser därför att räckvidden av domen inte är begränsad till förutsättningarna i målet, utan resultatet är oberoende av var transportföretaget har sitt säte.

Skatteverket anser att transportföretagets säte inte har någon betydelse för bedömningen av om skattskyldighet föreligger enligt 9 § första stycket 5 LTS, 8 § första stycket 5 LAS respektive 4 kap. 1 § 5 LSE. Transportföretagets säte har enligt Skatteverkets uppfattning inte heller någon betydelse för bedömningen av om undantagen från skattskyldighet i 9 a § första stycket 2 LTS, 8 a § 2 LAS respektive 4 kap. 1 a § första stycket 3 LSE är tillämpliga.

Skatteverkets skrivelse ”Skatteverkets inställning avseende skattskyldighet för vissa punktskatter när varor skickas från ett annat EG-land till privatpersoner i Sverige” daterad den 26 november 2007, dnr 131 685056-07/111, ska inte längre tillämpas, se dnr 202 525828-18/111. I den upphävda skrivelsen redogörs bland annat för Skatteverkets inställning avseende vilken betydelse transportföretagets säte har för bedömning av om skattskyldighet föreligger vid tillämpningen av ”för in eller tar emot”-bestämmelsen. I denna del har Skatteverket inte ändrat uppfattning och bedömer att det även fortsättningsvis finns behov av att Skatteverket ger uttryck för verkets uppfattning i frågan. Detta görs lämpligen i form av ett ställningstagande.

___

Fotnot

1 Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, numera ersatt av Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (punktskattedirektivet)

2 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG