Skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet, mervärdesskatt

1 Sammanfattning

Uthyrning av möblerat boende i lägenheter, rum, stugor eller på en anläggning vilka är fastighet enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, kan bedömas antingen som upplåtelse av fastighet som är undantagen från skatteplikt eller som skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet.

Avgörande för bedömningen av om uthyrning av möblerad bostad ska anses vara skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse är verksamhetens ändamål och innehåll.

Skatteverket anser att två förutsättningar ska vara uppfyllda för att det ska vara frågan om skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet:

• uthyrningen ska avse tillhandahållande av logi för en kortare tid (tillfällig logi) och
• uthyrningen ska ske inom ramen för en hotellrörelse eller liknande verksamhet (aktivt tillhandahållande).

Skatteverket anser att en förutsättning för att uthyrningar ska anses avse tillfällig logi är att uthyrningarna i den bedrivna verksamheten avser tillhandahållande av logi till respektive hyresgäst/boende som endast i enstaka fall överstiger tre månader.

Skatteverket anser att följande omständigheter talar för att uthyrning av ett möblerat boende sker i en hotellrörelse (aktivt utnyttjande av egendomen):

• att uthyrningen marknadsförs i konkurrens med hotellbranschen, vanligtvis till dygns– eller veckopris eller
• att uthyrningen sker på en anläggning särskilt anpassad för ändamålet eller
• att uthyraren i viss utsträckning tillhandahåller tjänster som är typiska i en hotellrörelse.

Mervärdesskatt behöver dock inte tas ut om den beskattningsbara personen omfattas av reglerna om skattebefrielse för beskattningsbara personer med liten omsättning. Det gäller om omsättningen i den ekonomiska verksamheten under beskattningsåret inte beräknas överstiga 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt, och omsättningen under de två föregående beskattningsåren inte har överstigit 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt.

Rätt till avdrag för ingående skatt finns om en byggnad eller en avskild del av en byggnad endast används för skattepliktig rumsuthyrning. Om en byggnad eller en avskild del av byggnaden som delvis används för skattepliktig rumsuthyrning även används privat eller för bostadsuthyrning som är undantagen från skatteplikt gäller dock avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Detta beror på att avdragsförbudet är en schablonregel. Även om avdragsförbudet gäller för all ingående skatt på utgifter avseende själva byggnaden finns avdragsrätt för kostnader som endast motiveras av uthyrningen som t.ex. sängkläder, städ- och rengöring, förmedlingsavgift etc.

Ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”Skatteplikt vid rumsuthyrning i hotellrörelse, mervärdesskatt, den 18 december 2015, dnr 131 675099-15/111. Det nya ställningstagandet innebär en ändrad bedömning när det gäller tillhandahållande till Migrationsverket av tillfälligt boende för asylsökande (ABT). Ställningstagandet innebär också att omständigheterna kring upplåtelsen av boende och de boendes vistelsetid tillmäts större betydelse vid bedömning av syftet och innehållet i uthyrarens verksamhet. Definitionen av vad som avses med kortare tid har ändrats från i genomsnitt fyra månader till i genomsnitt tre månader med hänsyn till senare svensk praxis. Tidigare kriterier om när verksamheten varaktigt har ändrat inriktning har slopats. Ställningstagandet innebär också en ändring när det gäller uthyrning av egen bostad. Tidigare kriterier om att skatteplikten vid uthyrning av en privatbostad förutsätter att omsättningen uppgår till 50 000 kr och den sammanlagda uthyrningstiden uppgår till 16 veckor per beskattningsår har slopats. Mervärdesskatt behöver dock inte tas ut om omsättningen i verksamheten inte överstiger 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt, per beskattningsår enligt reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning. En grundförutsättning för skatteplikten är som tidigare att uthyrningen görs i en ekonomisk verksamhet.

2 Frågeställning

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har meddelat två domar som rör skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet, HFD 2019 ref. 46 och HFD 2020 ref. 51. Den sistnämnda domen innebär delvis en annan syn än vad som framgår av Skatteverkets ställningstagande ”Skatteplikt vid rumsuthyrning i hotellrörelse, mervärdesskatt, den 18 december 2015, dnr 131 675099-15/111.

Skatteverket ger i detta ställningstagande sin syn på frågor om hur skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet ska bedömas i olika situationer med anledning av domarna från HFD.

Ställningstagandet behandlar inte upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingsverksamhet.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen enligt 9 d kap. ML (1 kap. 1 § första stycket 1 ML).

En beskattningsbar person är enligt bestämmelserna i 9 d kap. ML befriad från skatt på omsättning av varor och tjänster som den beskattningsbara personen gör inom landet under ett beskattningsår, om omsättningen enligt 3 §

1. inte beräknas överstiga 80 000 kronor under beskattningsåret, och

2. inte har överstigit 80 000 kronor för något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § och 3 § första stycket ML).

Uthyrning av fastighet undantas som huvudregel från skatteplikt (3 kap. 2 § första stycket ML). Undantaget från skatteplikt omfattar dock inte rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet (3 kap. 3 § första stycket 4 ML).

Enligt motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet ska undantaget från skatteplikt inte gälla för tillhandahållande av logi, såsom detta definieras i medlemsstaternas lagstiftning, inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, däribland tillhandahållande av logi i semesterbyar eller på områden som iordningställts för användning som campingplatser (artikel 135. 2 a i mervärdesskattedirektivet).

Att det ankommer på medlemsstaterna att införa kriterier för att skilja mellan skattepliktig uthyrning och sådan uthyrning som är undantagen från skatteplikt, och att de därvid har ett utrymme för skönsmässig bedömning, framgår även av EU-domstolens praxis. Medlemsstaternas handlingsutrymme att definiera det skattepliktiga området begränsas emellertid av direktivsbestämmelsens syfte (C-346/95, Blasi, punkterna 21−22 och C-270/09, MacDonald Resorts, punkt 50).

I svensk lagstiftning har det inte införts några närmare kriterier för hur gränsen ska dras mellan å ena sidan skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse och liknande verksamhet och å andra sidan från skatteplikt undantagen upplåtelse av hyresrätter. Denna fråga får därför avgöras i praxis, med beaktande av den ram för tolkningen som sätts av den bakomliggande direktivbestämmelsen (HFD 2020 ref 51, punkt 16).

HFD har ansett att uthyrning av möblerade lägenheter till företag och organisationer var undantagen från skatteplikt. Enligt förutsättningarna uppgick hyrestiden till fyra respektive fem månader med möjlighet till förlängning. Varje lägenhet var bokad för en specifik hyresgäst och var fullt utrustad för självhushåll. I hyran ingick även sänglinne och handdukar, slutstädning samt viss jourservice. Enligt HFD framstod det som klart att avsikten var att hyra ut lägenheter under längre tidsperioder än vad som normalt förekommer inom hotellbranschen. Domstolen fann vidare att det inte skapades något betydande mervärde genom de tilläggstjänster som bolaget tillhandahöll. Enligt domstolen var det därmed inte fråga om uthyrningar som potentiellt konkurrerade med tillhandahållanden av logi inom hotellbranschen utan snarare om passiv uthyrning av fast egendom. Uthyrningarna var därför undantagna från skatteplikt (HFD 2019 ref. 46).

HFD har vidare ansett att tillhandahållande till Migrationsverket av tillfälligt boende för asylsökande (ABT) utgör skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse. Enligt HFD:s mening är själva avtalstiden enligt avtalet med Migrationsverket av mindre intresse när det som ska bedömas är om en verksamhet av det aktuella slaget ska anses utgöra skattepliktig rumsuthyrning eller inte. Den bedömningen bör göras utifrån verksamhetens ändamål och innehåll, och då är den tid som de boende vistas på anläggningen av större relevans än hur länge uthyrningen till Migrationsverket ska pågå. Att beakta de boendes vistelsetid snarare än hyrestiden enligt avtalet med Migrationsverket kan inte anses komma i konflikt med artikel 135.2 a i mervärdesskattedirektivet utan ligger tvärtom i linje med syftet att skilja ut sådana tillhandahållanden som innebär ett mer aktivt utnyttjande av en fastighet och som potentiellt konkurrerar med hotellbranschen.

ABT-boende används för att bereda asylsökande tillfälligt boende och målsättningen i det aktuella fallet är att ingen asylsökande ska vistas i ABT-boende mer än tre månader samt att de boendes faktiska vistelsetider på den aktuella anläggningen inte överstiger den tiden och endast helt undantagsvis uppgår till sex månader. Ändamålet med bolagets verksamhet anses då vara att bereda de asylsökande logi under en kortare tid. Till detta kommer att bolaget ska stå för bemanningen av anläggningen och tillhandahålla omfattande kringtjänster. Enligt HFD:s mening framstår bolagets verksamhet mer som ett aktivt utnyttjande av fastigheten än som en passiv uthyrning av densamma (HFD 2020 ref. 51, punkt 23-24).

3.2 Avdragsrätt för ingående skatt

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § första stycket ML, jfr artikel 168 i mervärdesskattedirektivet). Avdrag får dock inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad (8 kap. 9 § ML).

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad avser all ingående skatt som kan hänföras till bostaden, dvs. såväl kostnader för inventarier som reparationer samt kostnader för drift och underhåll (SOU 1994:88 s. 242).

Av rättspraxis framgår att avdragsförbudet för stadigvarande bostad måste uppfattas som en schablonregel. Avdragsförbudet ska tillämpas oberoende av att huvudregeln i 8 kap. 3 § första stycket ML medför rätt till avdrag. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till en byggnad eller del av en byggnad bör i vissa fall kunna medges även om byggnaden till sin karaktär är en bostad. Detta bör vara fallet då byggnaden eller byggnadsdelen på något sätt anpassats för verksamheten och den del där verksamheten bedrivs är klart avskild från bostadsdelen (se bl.a. RÅ 2003 ref. 100 I och II). Vid bedömning av vad som utgör stadigvarande bostad ska enligt rättspraxis både utformningen och den faktiska användningen av en byggnad eller byggnadsdel tillmätas betydelse (RÅ 2010 ref. 43). Om en lägenhet, en byggnad eller del av en byggnad endast används för skattepliktig rumsuthyrning anses den inte inrättad för permanent boende. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad är då inte tillämpligt (RÅ 2002 ref. 67). Att ett avdragsförbud även får avse förvärv som används i en skattepliktig verksamhet är förenligt med mervärdesskattedirektivet (C-305/97, Royscot m.fl., punkterna 20 och 23, RÅ 2010 ref. 43 och HFD 2021 ref. 4).

4 Bedömning

4.1 Inledning

En grundförutsättning för att mervärdesskatt ska tas ut vid uthyrning av möblerat boende är att uthyrningen är skattepliktig och görs i en ekonomisk verksamhet.

Uthyrning av fastighet och annan upplåtelse av rätt till fastighet som inte bara görs tillfälligt ska normalt anses vara en ekonomisk verksamhet.

Mervärdesskatt behöver dock inte tas ut om den beskattningsbara personen omfattas av reglerna om skattebefrielse för beskattningsbara personer med liten omsättning. Det gäller om omsättningen i den ekonomiska verksamheten under beskattningsåret inte beräknas överstiga 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt, och omsättningen under de två föregående beskattningsåren inte har överstigit 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt.

4.2 Skattepliktig rumsuthyrning

Frågan vad som utgör skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet enligt ML ska avgöras av praxis med beaktande av den ram för tolkningen som sätts av den bakomliggande direktivbestämmelsen. Av praxis framgår att bedömningen ska göras utifrån verksamhetens ändamål och innehåll. Skatteplikten förutsätter att ändamålet med verksamheten eller en särskild del av verksamheten är att tillhandahålla logi under en kortare tid (tillfällig logi).

Uthyrning av möblerat boende i lägenheter, rum, stugor eller på en anläggning vilka är fastighet enligt ML kan mervärdesskatterättsligt bedömas antingen som upplåtelse av fastighet som är undantagen från skatteplikt eller som skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet.

Undantagen upplåtelse av fastighet är vanligtvis en förhållandevis passiv verksamhet som har samband med att tid förflyter och som inte skapar något betydande mervärde. Skattepliktig rumsuthyrning inom hotellbranschen innebär ett mer aktivt utnyttjande av fastigheten.

Skatteverket anser att två förutsättningar ska vara uppfyllda för att det ska vara frågan om skattepliktig rumsuthyrning.

• uthyrningen ska avse tillhandahållande av logi för en kortare tid (tillfällig logi) och
• uthyrningen ska ske inom ramen för en hotellrörelse eller liknande verksamhet (aktivt tillhandahållande).

4.2.1 Logi för en kortare tid

Uthyrning inom hotellbranschen kännetecknas av att tillhandahållandet av logi avser en kortare tid (tillfällig logi). Hyrestiden är utgångspunkten för bedömningen. I vissa fall är det dock mer relevant vid bedömningen av verksamhetens ändamål och innehåll att i stället se till längden på respektive boendes vistelsetid, dvs. för hur lång tid en boende sammanlagt tillhandahålls logi. Det kan t.ex. gälla när uthyraren har tecknat ett avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla logi för asylsökande (ABT-boende).

Enligt Skatteverkets tolkning av senare praxis bör det vara frågan om relativt korta uthyrnings- eller vistelsetider för att uthyrningen av möblerat boende ska anses konkurrera med hotellbranschen. Skatteverket anser mot denna bakgrund att med kortare tid ska förstås tillhandahållande av logi till respektive boende som uppgår till högst tre månader.

Eftersom det i grunden gäller uthyrning av fastighet ska bedömningen av uthyrnings- eller vistelsetiderna göras separat för respektive byggnad eller anläggning eller en särskild del av byggnaden eller anläggningen. Om det förekommer olika typer av uthyrning under året kan det bli aktuellt att göra bedömningen för en viss del av året. Det skulle t.ex. kunna vara tillhandahållande av tillfällig logi under sommaren och sedvanlig bostadsuthyrning under resterande del av året (se vidare exempel 4.4.4).

Tillhandahållande av logi för längre tid kan godtas i enstaka fall utan att ändamålet och innehållet i verksamheten förändras.

Om tillhandahållandet av logi till respektive boende i mer än enstaka fall överstiger tre månader anser Skatteverket att innehållet och syftet i verksamheten inte kan anses vara att tillhandahålla tillfällig logi. Det innebär att uthyrningen är undantagen från skatteplikt även om uthyrning i bland sker för en kortare tid.

4.2.2 Hotellrörelse eller annan liknande verksamhet

För att uthyrningen ska vara skattepliktigt krävs även att uthyrningen görs i en verksamhet inriktad på att tillhandahålla logi. Endast passiv upplåtelse av möblerade bostäder är inte skattepliktig även om det sker för en kortare tid. Rumsuthyrning i hotellrörelse utmärks av att uthyraren är aktiv vid upplåtelsen av den möblerade bostaden. Bedömningen ska göras separat för respektive byggnad eller anläggning eller särskild del av byggnaden eller anläggningen (se avsnitt 4.2.1).

Skatteverket anser att följande omständigheter talar för att uthyrning av ett möblerat boende sker i en hotellrörelse (aktivt utnyttjande av egendomen).

• att uthyrningen marknadsförs i konkurrens med hotellbranschen, vanligtvis till dygns– eller veckopris eller
• att uthyrningen sker på en anläggning särskilt anpassad för ändamålet eller
• att uthyraren i viss utsträckning tillhandahåller tjänster som är typiska i en hotellrörelse.

Som marknadsföring i konkurrens med hotellbranschen räknas inte marknadsföring till närstående eller en mindre krets av personer.

Exempel på anläggning särskilt anpassad för ändamålet är hotellbyggnad och vandrarhem.

Exempel på tjänster som är typiska i en hotellverksamhet är en reception som ombesörjer in- och utcheckning och annan gästservice, städning av det möblerade boendet, byte av sänglinne, hyra av sänglinne och möjligheter att äta frukost. Om tilläggstjänsterna ska ses som separata tjänster i förhållande till rumsuthyrningen eller inte, t.ex. vid bestämmandet av skattesats, påverkar inte bedömningen av om utnyttjandet av egendomen är aktivt.

4.3 Avdragsrätt för ingående skatt

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Avdrag får dock inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad.

Vid bedömning av vad som är stadigvarande bostad ska enligt rättspraxis både utformningen och den faktiska användningen tillmätas betydelse. Med stadigvarande bostad avses en byggnad eller en del av en byggnad som är inrättad för permanent boende eller används som stadigvarande bostad. Eftersom det i de nu aktuella fallen är frågan om uthyrning av möblerade bostäder i olika former så är normalt avdragsförbudet för stadigvarande bostad tillämpligt om byggnaderna, stugorna, lägenheterna, möblerade rummen inte används för skattepliktig rumsuthyrning. Avdragsförbudet gäller även kostnader för reparationer och underhåll, drift och liknande.

Om en byggnad eller avskild del av en byggnad uteslutande används för skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse är avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte tillämpligt.

Avdragsförbudet är en schablonregel. Om en byggnad eller avskild del av byggnaden som delvis används för skattepliktig rumsuthyrning även används privat eller för bostadsuthyrning som är undantagen från skatteplikt gäller avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Detsamma gäller vid skattepliktig uthyrning av ett möblerat rum eller en del av bostaden som inte är avskilt från övriga delar av bostaden även om rummet eller delen av bostaden endast används för skattepliktig rumsuthyrning. Avdragsförbudet gäller också all ingående skatt hänförlig till en byggnad, inklusive inventarier, om byggnaden t.ex. endast används inom ramen för skattepliktig uthyrning i hotellrörelse under sommaren och sedan används för privat bruk under resten av året (se vidare exempel 4.4.4).

Även om avdragsförbudet gäller för utgifter avseende själva byggnaden finns avdragsrätt för kostnader som endast motiveras av uthyrningen som t.ex. sängkläder, städ- och rengöring, förmedlingsavgift etc.

4.4 Exempel

4.4.1 Tillhandahållande av tillfälligt boende till Migrationsverket för asylsökande

Ett bolag (leverantör) har ingått ett avtal om att tillhandahålla s.k. ABT-boende för asylsökande till Migrationsverket på en särskild anläggning. Avtalstiden mellan leverantören och Migrationsverket är sex månader och därefter löpande i som längst tre år. Leverantören bemannar och står för driften av verksamheten på anläggningen. Leverantörens tjänster innefattar bl.a. kost och logi, städning av allmänna utrymmen, att ta emot och inkvartera asylsökande, vid behov tillkalla väktare, informera om brandskydd, åtgärda fel och brister i anläggningen m.m. De boende sköter själva städningen av sina boenderum och Migrationsverket tillhandahåller sängkläder och handdukar. I anläggningen finns boenderum med sängplatser samt gemensamma utrymmen för de boende. Det finns också en reception, ett kök där personal lagar mat och matsal där frukost lunch och middag serveras. Ersättningen för såväl kost som logi beräknas per boende och dygn. Leverantören har rätt till garantiersättning för hälften av boendeplatserna under förutsättning att någon asylsökande vistas på anläggningen. Migrationsverket har som målsättning att ingen asylsökande ska vistas i ABT-boendet mer än tre månader. Vistelsetiden kan undantagsvis uppgå till en längre tid.

Skatteverkets bedömning.

Leverantören har ingått ett avtal om att tillhandahålla s.k. ABT-boende för asylsökande till Migrationsverket på en särskilt anpassad anläggning. Målsättningen är att ingen asylsökande ska vistas i ABT-boendet mer än tre månader även om vistelsetiden undantagsvis kan uppgå till en längre tid. Leverantören står för bemanningen och driften av anläggningen. Leverantören kommer att tillhandahålla omfattande kringtjänster, även om de boende själva sköter den dagliga städningen av sina boenderum och Migrationsverket tillhandahåller sängkläder och handdukar. Verksamheten innebär ett mer aktivt utnyttjande av fastigheten än en passiv uthyrning av densamma. Ändamålet med leverantörens verksamhet på anläggningen enligt avtalet med Migrationsverket får anses vara att bereda asylsökande logi under en kortare tid. Uthyrningen av ABT-boende till Migrationsverket ska då bedömas som skattepliktig rumsuthyrning i verksamhet som liknar hotellverksamhet. Med en sådan användning av anläggningen är avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte tillämpligt.

4.4.2 Uthyrning av fastighet till Migrationsverket som anordnar boende för asylsökande

En fastighetsägare hyr ut en fastighet till Migrationsverket. Fastigheten innehåller boenderum i korridor och gemensamma utrymmen som kök och allrum. De boende kan låsa sina rum och ta emot besök. Migrationsverket bemannar fastigheten och anordnar boende för asylsökande i korridorsrummen (s.k. ABK-boende). Fastighetsägaren tecknar hyresavtal med Migrationsverket. Hyresavtalet gäller tillsvidare med två månaders uppsägning. Vistelsetiden för en asylsökande uppgår i genomsnitt till sex månader. Även kortare vistelsetider förekommer.

Skatteverkets bedömning

Fastighetsägaren hyr ut fastigheten till Migrationsverket som använder fastigheten för att anordna boende för asylsökande. Fastighetsägaren tillhandahåller inte några tjänster som typiskt sett förekommer i hotellbranschen utan Migrationsverket driver verksamheten på fastigheten. Även om asylsökande i vissa fall vistas en kortare tid på fastigheten konkurrerar uthyrningen till Migrationsverket inte med tillhandahållande av logi inom hotellbranschen. Uthyrningen får bedömas som passiv uthyrning av fast egendom. Uthyrningen till Migrationsverket är därför undantagen från skatteplikt. Uthyrningen avser stadigvarande bostad. Avdragsförbudet är därför tillämpligt.

4.4.3 Uthyrning av egen bostad

A hyr ut sin bostad i Stockholm i eget namn till olika turister via marknadsföring på en webbplats. Uthyrningen marknadsförs till dygns- eller veckopris. Respektive turist bor i lägenheten mellan två och sju dagar. A tar hand om städning och sänglinne vid byte av hyresgäst. I övrigt gäller självhushåll för gästerna. Lägenheten är tillgänglig för uthyrning en stor del av året men uthyrning sker oftast under sommarmånaderna juni, juli och augusti. När den möblerade bostaden inte är uthyrd bor A själv i bostaden. Ersättningen för uthyrningen uppgår till ungefär 75 000 kr per år.

Skatteverkets bedömning

A marknadsför uthyrningen till dygns- eller veckopris på en webbplats som förmedlar uthyrningen i A:s namn. Uthyrningen vid varje tillfälle avser regelmässigt en kortare tid. A tillhandahåller också en viss service till de boende. Enligt Skatteverkets uppfattning är A:s uthyrning en ekonomisk verksamhet och får ses som skattepliktig rumsuthyrning i verksamhet som liknar hotellverksamhet. Denna bedömning gäller även om gästerna själva skulle städa lägenheten vid avflyttning eller ha eget sänglinne. Eftersom omsättningen i verksamheten inte överstiger 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt, per beskattningsår blir reglerna om skattebefrielse tillämpliga. A blir därför inte skyldig att betala utgående skatt för uthyrningen. Avdragsrätt för ingående skatt finns då inte heller.

Om omsättningen i den ekonomiska verksamheten överstiger 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt, per beskattningsår eller om A väljer att inte tillämpa reglerna om skattebefrielse blir A skyldig att betala mervärdesskatt för uthyrningen. A har då avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på kostnader som endast motiveras av den skattepliktiga uthyrningen, t.ex. eventuell förmedlingsprovision, sänglinne och handdukar samt rengöringsmedel, allt under förutsättning att de allmänna förutsättningarna för avdragsrätt är uppfyllda. Eftersom A även använder bostaden privat blir däremot avdragsförbudet för stadigvarande bostad tillämpligt. Det innebär att A saknar avdragsrätt för ingående skatt på kostnader som avser själva bostaden, t.ex. kostnader för reparationer och underhåll, drift och liknande.

4.4.4 Uthyrning till studenter och Bed & Breakfast

B hyr terminsvis ut tre möblerade rum till studenter. Rummen finns i en separat byggnad belägen på B:s fastighet i Linköping. Ingen service ingår i uthyrningen till studenter. Under juni, juli och augusti hyr B ut rummen till turister. Uthyrningen marknadsförs till dygns- och veckopris som Bed & Breakfast på en webbplats för hotellbokningar. Respektive turist bor i rummen mellan två och sju dagar. I priset ingår frukost, byte av sänglinne och handdukar samt städning av rummen. Byggnaden används inte för privat boende av B.

Skatteverkets bedömning

Terminsuthyrningen till studenter ska bedömas som sådan passiv uthyrning av fast egendom som är undantagen från skatteplikt. Uthyrningen till turister under juni, juli och augusti ska däremot anses vara skattepliktig rumsuthyrning eftersom uthyrningen till respektive hyresgäst avser en kortare tid, marknadsförs till dygns- eller veckopriser och innefattar viss service som typiskt sett förekommer inom hotellbranschen.

De möblerade rummen används inte endast för skattepliktig rumsuthyrning utan även för sådan uthyrning av bostad som är undantagen från skatteplikt. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad blir då tillämpligt för ingående skatt på utgifter som avser byggnaden och uthyrningen till studenter, t.ex. kostnader för reparationer och underhåll och drift. B har dock avdragsrätt för ingående skatt på kostnader som endast motiveras av den skattepliktiga uthyrningen, t.ex. eventuell förmedlingsprovision, sänglinne och handdukar samt rengöringsmedel, under förutsättning att de allmänna förutsättningarna för avdragsrätt är uppfyllda.

4.4.5 Vandrarhem

Ett bolag (C AB) driver ett vandrarhem för turister. Verksamheten bedrivs i en byggnad som är inrättad för ändamålet. Det finns bl.a. en reception som ombesörjer in- och utcheckning. C AB marknadsför uthyrningen till dygns- och veckopris på en webbplats för bokning av logi för hotell – och vandrarhem. Respektive hyresgäst bor 2-14 dagar på anläggningen. Även längre vistelsetider förekommer i enstaka fall. C AB står för städning av allmänna utrymmen såsom korridorer, duschrum och kök. Självhushåll gäller för de boende, vilket bl.a. innebär att de boende själv står för mat, sängkläder och handdukar samt städar boenderummen.

Skatteverkets bedömning

Ändamålet med C AB:s verksamhet får anses vara att tillhandahålla logi under en kortare tid i en byggnad särskilt anpassad för ändamålet. C AB marknadsför uthyrningen till dygns- och veckopris på en webbplats för bokning av logi för hotell – och vandrarhem. Uthyrningen avser regelmässigt kortare tid även om uthyrning för en längre tid kan förekomma i enstaka fall. Uthyrningen ska bedömas som skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse. Detta gäller även om reception skulle saknas och in- och utcheckning sköts via bolagets hemsida. Med en sådan användning av byggnaden är inte avdragsförbudet för stadigvarande bostad tillämpligt.

4.5 Detta ställningstagande ersätter tidigare ställningstagande

Ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”Skatteplikt vid rumsuthyrning i hotellrörelse, mervärdesskatt, den 18 december 2015, dnr 131 675099-15/111. Det nya ställningstagandet innebär en ändrad bedömning när det gäller tillhandahållande till Migrationsverket av tillfälligt boende för asylsökande (ABT). Ställningstagandet innebär också att omständigheterna kring upplåtelsen av boende och de boendes vistelsetid tillmäts större betydelse vid bedömning av syftet och innehållet i uthyrarens verksamhet. Definitionen av vad som avses med kortare tid har ändrats från i genomsnitt fyra månader till i genomsnitt tre månader med hänsyn till senare svensk praxis. Tidigare kriterier om när verksamheten varaktigt har ändrat inriktning har slopats. Ställningstagandet innebär också en ändring när det gäller uthyrning av egen bostad. Tidigare kriterier om att skatteplikten vid uthyrning av en privatbostad förutsätter att omsättningen uppgår till 50 000 kr och den sammanlagda uthyrningstiden uppgår till 16 veckor per beskattningsår har slopats. Mervärdesskatt behöver dock inte tas ut om omsättningen i den ekonomiska verksamheten inte överstiger 80 000 kr, exklusive mervärdesskatt, per beskattningsår enligt reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning. En grundförutsättning för skatteplikten är som tidigare att uthyrningen görs i en ekonomisk verksamhet.