Beräkna kostförmånsvärde

Grunderna för kostförmån

Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den fås fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen. Det kan t.ex. vara fråga om förmån av fri kost under tjänsteresa, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser eller studieresor. Förmån av fri kost är skattepliktig även i samband med resor utomlands.

I likhet med andra förmåner är en kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som tillhandahåller förmånen. En förutsättning är att förmånen kan anses ha sin grund i anställningen eller uppdraget. En ytterligare förutsättning för beskattning är att mottagaren utnyttjat kostförmånen. Om den anställde haft möjlighet till fri kost men inte utnyttjat den, måste den anställde göra sannolikt att så inte har skett.

Kostförmån är i vissa fall undantagen från beskattning. Läs mer om undantag från kostförmån.

Schablonvärdering

Skatteverket har för beskattningsåret 2015 fastställt skattepliktiga schablonvärden för fri kost (SKVFS 2014:16):

• helt fri kost (minst tre måltider) 215 kr
• fri lunch eller middag 86 kr
• fri frukost 43 kr.

Fri kost värderas schablonmässigt. Förmånsvärdet för en hel dag (minst tre måltider) beräknas till ett belopp – avrundat till närmaste femtal kronor – som motsvarar 250 procent av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch.

Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmånen för en hel dag (61 kap. 3 § första stycket IL).

Nedsättning av förmånsvärdet

Om den anställde betalar för att få förmånen minskas förmånsvärdet med motsvarande belopp (61 kap. 4 § IL).

I praktiken ska det vara frågan om att den anställde av sin nettolön betalar för kostförmånen. Det förhållandet att den anställdes kontanta bruttolön sänks eller att den anställde avstår från en kontant löneökning för att i stället få en förmån av fri kost, innebär inte att den anställde har gjort någon betalning som får reducera förmånsvärdet.

Det belopp som återstår efter nedsättningen utgör underlag för såväl beskattningen som beräkningen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

Värdering av förmån av subventionerad kost

Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som motsvarar schablonvärdet på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna måltid ska förmånen behandlas som en kostförmån. Det skattepliktiga värdet är skillnaden mellan det pris som den anställde har betalat för måltiden och schablonvärdet (61 kap. 3 § andra stycket IL).

Om en lunchmåltid tillhandahålls i lokaler som disponeras av arbetsgivaren och arbetsgivaren subventionerar den anställdes måltid, har arbetsgivarens kostnader ingen betydelse för värderingen av den anställdes kostförmån. Schablonvärdet ska tillämpas när det är fråga om en måltid.

Så snart arbetsgivaren subventionerar den anställdes måltid är schablonvärdet utgångspunkt för värderingen av den skattepliktiga förmånen. Detta gäller även om arbetsgivaren erbjuder utomstående samma måltid för ett lägre pris. Schablonen ska också användas i de fall arbetsgivaren tillhandahåller den anställde kostförmån på ett närbeläget näringsställe, som erbjuder allmänheten en normal måltid till ett lägre pris än schablonvärdet.

Exempel: subventionerad måltid

En arbetsgivare erbjuder sina anställda subventionerad lunch på en närbelägen restaurang. Restaurangen har dagens lunch som erbjuds allmänheten för ett pris av 78 kr. Arbetsgivaren subventionerar sina anställda med 20 kr per måltid och de anställda betalar till restaurangen 58 kr för lunchen. Det skattepliktiga förmånsvärdet beräknas till skillnaden mellan 58 kr och 86 kr (schablonvärdet), d.v.s. 28 kr.

En normal lunchmåltid

Schablonvärdet på 86 kr representerar en normal lunchmåltid som har karaktären av dagens rätt. Med normal lunch avses en lagad rätt som består av en beredd och tillredd varm eller kall maträtt. Tillbehör till måltiden som bröd och smör, sallad och måltidsdryck bör inte höja det skattepliktiga förmånsvärdet (SKV A 2014:33, avsnitt 2.2).

En normal frukost

Schablonvärdet för en förmån av fri frukost uppgår till 43 kr. Någon definition av frukost finns inte i förarbetena. Arbetsgivaren har möjlighet att inom schablonen valfritt erbjuda normala frukosttillbehör som t.ex. gröt, yoghurt, flingor, ägg, bacon och juice. En mycket enkel frukost som exempelvis består av kaffe med några smörgåsar bör värderas som övriga rätter och styckesaker (nedan).

Övriga rätter och stycksaker

Andra smårätter och styckesaker som arbetsgivaren tillhandahåller de anställda bör värderas till marknadspris. Om priserna på denna typ av varor genom arbetsgivarens subvention är lägre än marknadspriset, uppkommer en skattepliktig förmån som motsvarar skillnaden mellan marknadspriset och det pris som den anställde betalar (SKV A 2014:33, avsnitt 2.2).

Enklare förfriskningar som erbjuds i samband med arbetet, t.ex. kaffe med bulle eller frukt, är dock skattefria.

Kostförmån i privathem

Värdet av kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll beräknas till 50 kr för två eller flera måltider per dag. En fri måltid per dag är i dessa fall inte skattepliktig (61 kap. 3 a § IL).

Bestämmelsen är tillämplig exempelvis på barnskötare och au-pairer som äter hos den familj där de tjänstgör. Samma belopp får användas om kostförmån ges ut under till exempel en resa, så länge den tillhandahålls i utgivarens hushåll (prop. 2000/01:7 s. 33).

Värdekuponger är en annan skattepliktig intäkt

Om arbetsgivaren tillhandahåller kostförmån genom kuponger eller motsvarande betalningssystem är detta en annan skattepliktig intäkt än kostförmån. Med kupong i detta sammanhang avses s.k. värdekuponger som inte avser en viss måltid.

Kupongerna ska tas upp till beskattning till marknadsvärdet, d.v.s. det värde som anges på kupongerna. Skattskyldigheten inträder redan när den anställde kan disponera över kupongerna, och det spelar således ingen roll när kupongerna utnyttjas.

Får den anställde köpa kupongerna av arbetsgivaren till ett lägre pris än vad som motsvarar kupongvärdet beskattas den anställde för mellanskillnaden (RÅ 1992 ref. 11).