OBS: Detta är utgåva 2015.1. Sidan är avslutad 2023.
Investeringsvaror är varor som används i en affärsverksamhet och som utmärks av sin varaktighet och sitt värde. Utgiften för köpet är normalt inte direkt avdragsgill vid inkomstbeskattningen utan kostnadsförs genom värdeminskningsavdrag under flera år. Investeringsvaror är alltså sådana varor som minskar i värde (51/76, Verbond nederlandse ondernemingen).
Investeringsvaror delas upp i följande kategorier:
Definitionen av vad som är investeringsvara knyter an till storleken av den ingående skatt på varans anskaffningskostnad. Vid bedömning av om det är en investeringsvara eller inte saknar det betydelse om avdrag för den ingående skatten skett helt, delvis eller inte alls. En vara anses därför som en investeringsvara så snart den ingående skatten uppgår till minst den beloppsgräns som gäller för respektive slag av vara. När det gäller uttagsbeskattade fastigheter och lägenheter är det dock annorlunda. I de fallen gäller beloppsgränsen avdragen ingående skatt.
Beloppsgränsen för ingående skatt på 50 000 kronor som gäller för att sådana här varor ska anses som investeringsvaror motsvarar ett anskaffningsvärde om 200 000 kronor exklusive mervärdesskatt. Gränsvärdet gäller för varje vara för sig. Två maskiner som köps samtidigt där den ingående skatten för var och en av maskinerna inte uppgår till 50 000 kronor anses därför inte som investeringsvaror.
Verksamhetstillbehör utgör fastighet enligt ML (1 kap. 11 § ML). Vid tillämpning av jämkningsbestämmelserna ska de dock ses som lös egendom. Den ingående skatten på verksamhetstillbehör ska därför jämkas enligt reglerna för maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar.
Detta innebär bl.a. att jämkning kan komma ifråga vid en försäljning av en fastighet med tillhörande verksamhetstillbehör trots att fastigheten inte varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad.
Vad som sägs om verksamhetstillbehör gäller även industritillbehör eftersom sådana utgör lös egendom (1 kap. 11 § ML).
Omsättning av fastighet är undantagen från skatteplikt. Det är därför endast i det fall ny-, till- eller ombyggnad har gjorts som jämkning kan komma i fråga. Beloppsgränsen för ingående skatt på 100 000 kronor som gäller för att en sådan här tillgång ska anses som en investeringsvara motsvarar en anskaffningskostnad för byggåtgärder på 400 000 kronor exklusive mervärdesskatt.
Om flera byggåtgärder utförts på en fastighet under ett beskattningsår ska den ingående skatten på de olika åtgärderna läggas samman vid bedömningen av om det är en investeringsvara eller inte (8 a kap. 2 § andra stycket ML).
Såväl fastighetsägarens som eventuell hyresgästs eller bostadsrättshavares byggåtgärder ska läggas samman när det gäller att bedöma om beloppsgränsen uppnås eller inte.
Förvärv av byggmaterial m.m. likställs i detta hänseende med upphandling av en tjänst som utförs av byggföretag.
Definitionen av en investeringsvara utgår från de byggåtgärder som utförts på fastigheten som sådan. Bedömningen av om det är en investeringsvara eller inte ska därför ske på fastighetsnivå. Detta innebär att den ingående skatt som avser åtgärder vidtagna på olika byggnader men på samma fastighet ska läggas samman vid bedömningen av beloppsgränsen för en investeringsvara. En fastighet med två byggnader där mervärdesskatten för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder under ett beskattningsår uppgår till exempelvis 50 000 kronor respektive 75 000 kronor är alltså en investeringsvara.
Åtgärder enligt det s.k. utvidgade reparationsbegreppet, t.ex. upptagande av fönster- och dörröppningar samt flyttning av innerväggar m.m. i samband med omdisponering av lokaler, är av sådan karaktär att de bör jämställas med ombyggnad. Dessa åtgärder kan därför bli föremål för jämkning. Du kan läsa mer om det s.k. utvidgade reparationsbegreppet i prop. 1999/2000:100 s. 204−206.
Värdehöjande reparationer kan i många fall betraktas som kostnader för att åtgärda det slitage som en byggnad varit utsatt för under den tid verksamhet har bedrivits i den. Någon jämkning av ingående skatt på sådana kostnader blir därför inte aktuell.
Yttre anläggningar såsom VA-ledningar, trädgårdsanläggningar, uteplatser, parkeringsplatser, stödmurar m.fl. utgör fastighet enligt ML och kan därför omfattas av definitionen av investeringsvara.
Mer information om vad som är fastighet enligt ML hittar du på sidan Mervärdesskattelagens fastighetsbegrepp.
En anläggningsavgift som ger en fastighet åtkomst till det kommunala VA-nätet är inte en kostnad för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet. Anslutningen saknar en direkt koppling till den ny-, till- eller ombyggnad som ett bolag har låtit uppföra (KRNS 2009-02-06, mål nr 7051-07).
Kostnader för bl.a. drift, underhåll och vanliga reparationer anses inte som ny-, till- eller ombyggnad av fastighet och kan därför inte bli föremål för jämkning.
För att en uttagsbeskattad fastighet eller lägenhet enligt 2 kap. 7 § ML ska anses som en investeringsvara krävs att avdrag medgetts för den s.k. uttagsmomsen med minst 100 000 kronor.
Det är endast i följande två situationer som fastigheter och lägenheter, som varit föremål för uttagsbeskattning i byggnadsrörelse, anses som investeringsvaror.
I underlaget för uttagsbeskattning ingår bl.a. kostnader för reparation och underhåll. Detta medför att den jämkningsskyldighet som senare kan uppkomma omfattar även mervärdesskatten på sådana tjänster, trots att jämkning normalt endast ska ske för mervärdesskatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad. Denna skillnad har dock ansetts få godtas av praktiska skäl (prop. 1999/2000:82 s. 93).
Vad som gäller för ny-, till- eller ombyggd fastighet avseende sammanläggning av flera åtgärder, byggmaterial m.m. gäller även för uttagsbeskattad fastighet.
Vid bedömning av om beloppsgränsen på 100 000 kronor uppnås eller inte under ett beskattningsår ska mervärdesskatten på åtgärder i form av ny-, till- eller ombyggnad av fastighet läggas samman med ett eller flera sådana avdrag för ingående skatt som avses här.
Hyres- och bostadsrätter anses som investeringsvaror om hyresgästen eller bostadsrättshavaren utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad och mervärdesskatten på kostnaden för åtgärden uppgår till minst 100 000 kronor.
Hyres- och bostadsrätter likställs med fastigheter vid tillämpning av jämkningsbestämmelserna (8 a kap. 3 § ML).
Vad som gäller för ny-, till- eller ombyggd fastighet avseende sammanläggning av flera åtgärder, värdehöjande reparationer, byggmaterial m.m. gäller även uttagsbeskattade hyres- och bostadsrätter.
Vid bedömning av beloppsgränsen på 100 000 kronor ska byggåtgärder på en hyres- eller bostadsrätt läggas samman med avdrag som hyresgästen eller bostadsrättshavaren fått för den utgående skatt som redovisats på uttagen enligt 2 kap. 7 § ML (8 kap. 4 § första stycket 4 och 6 ML).
En bostadsrättshavare eller en hyresgäst kan bli jämkningsskyldig även för mindre belopp för åtgärder som denne tillfört en fastighet, nämligen då frivillig skattskyldighet upphör i vissa fall (9 kap. 13 § ML).
Läs mer om vad som särskilt gäller för jämkning avseende hyres- och bostadsrätter.