OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

När ett aktiebolag tar upp optionslån, konvertibellån, vinstandelslån eller kapitalandelslån, d.v.s. ger ut skuldebrev som är förenade med olika former av villkor, gäller vissa regler för detta i inkomstskattelagen.

Kapitalrabatt på optionslån

Ett svenskt aktiebolag som ger ut skuldebrev som är förenade med en köp- eller teckningsoption för aktier får inte dra av en kapitalrabatt, d.v.s. en skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde, som beror på optionen (24 kap. 4 § IL).

Regeln fick sin nuvarande utformning när inkomstskattelagen infördes, för att klargöra att avdragsförbudet bara bör gälla sådana skillnader som beror just på optionen och inte sådana skillnader som påverkats av andra faktorer, t.ex. den allmänna räntenivån (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 312).

Läs om vad ett optionslån är.

Kapitalrabatt på konvertibellån

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att s.k. kapitalrabatt då ett bolag ger ut konvertibla skuldebrev är en avdragsgill kostnad för kapitalanskaffning för företaget som ger ut det konvertibla skuldebrevet (RÅ 1987 not. 241).

Med kapitalrabatt avses skillnaden mellan lånets nominella belopp, d.v.s. det som återbetalas när lånet löper ut, och emissionspriset.

Läs om vad en konvertibel är.

Avdrag medgavs inte då konverteringen inte medfört någon kostnad utöver den nominella räntan

Högsta förvaltningsdomstolen medgav inte avdrag för skillnaden mellan det nominella beloppet och det beräknade nuvärdet vid emissionen på ett konvertibellån i ett fall där lånet gavs ut till det nominella beloppet. Det nominella beloppet var det belopp som skulle betalas ut vid löptidens slut och lånet löpte med en ränta som understeg marknadsräntan. På grund av den låga räntan uppgick nuvärdet på skuldebrevet, konverteringsrätten oräknad, till ett lägre belopp än det nominella värdet. Det utgivande bolaget hade yrkat avdrag för skillnaden och kallat den för kapitalrabatt. Bolaget åberopade Redovisningsrådets rekommendation RR3 punkt 29 där rådet rekommenderat att skillnaden mellan skuldebrevsvärdet och det nominella beloppet ska periodiseras i bokföringen och behandlas som räntekostnad. Högsta förvaltningsdomstolens motivering löd (RÅ 2002 ref. 77):

Oavsett om konverteringsrätten utnyttjas eller inte utgörs bolagets kostnad för lånet endast av den nominella räntan som bolaget fått betala till långivaren. Sker konvertering får bolaget ett kapitaltillskott motsvarande skuldebrevets nominella värde medan värdet minskar på de aktier som innehas av bolagets gamla aktieägare i det fall en aktie vid konverteringen har ett högre värde än det nominella värdet av ett skuldebrev. Varken detta förhållande eller någon annan omständighet innebär att konverteringen medför att en kostnad, utöver den nominella räntan, uppkommer i bolagets rörelse.

Vinstandelsränta på vinstandelslån

Ett svenskt aktiebolag som har tagit upp ett vinstandelslån får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 24 kap. 6–10 §§ IL. För annan ränta på vinstandelslån, d.v.s. den fasta delen, gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamhet (24 kap. 5 § IL).

Regeln gäller också för svenska ekonomiska föreningar och svenska ömsesidiga försäkringsföretag.

Företaget får dra av den del av räntan som är rörlig endast om lånet bjudits ut till teckning på den öppna marknaden eller om teckningsrätten har riktats till någon person som är fristående från företaget (24 kap. 6–7 §§ IL).

Högsta förvaltningsdomstolen anser att en utgift på grund av ett vinstandelslån måste vara en ersättning för kredit för att vara avdragsgill som vinstandelsränta (HFD 2012 ref. 13).

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett förhandsbesked kommit fram till att avdrag för ränta på vinstandelslån i ett visst fall skulle vägras med tillämpning av skatteflyktslagen (RÅ 1998 not. 195).

Läs om vad ett vinstandelslån är.

Utvidgad avdragsrätt då andelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad

Då andelarna i det låntagande företaget är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska företaget dra av vinstandelsränta även om de som äger andelar i företaget har fått företrädesrätt att teckna lånet i förhållande till deras innehav av andelar. Det låntagande företaget ska dock ta upp det sammanlagda värde som kan anses ha tillförts andelsägarna genom företrädesrätterna som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutats (24 kap. 8 § IL). Detta värde ska enligt förarbetena bestämmas med ledning av kursen på företrädesrätterna (prop. 1976/77:93 s. 28).

Skatteverket kan medge undantag i vissa fall då andelsägare fått rätt att teckna lånet

Skatteverket kan, om vissa villkor är uppfyllda, medge att ett företag får göra avdrag för vinstandelsränta även om en eller flera ägare av andelar i företaget har fått rätt att teckna lånet. Lånevillkoren måste i ett sådant fall ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp (24 kap. 9 § IL).

Ett låntagande fåmansföretag har en inskränkt avdragsrätt

Ett låntagande företag som är ett fåmansföretag får inte dra av vinstandelsränta till den del företaget betalar den till någon som (24 kap. 6 och 10 §§ IL)

  • är andelsägare i företaget
  • är företagsledare i företaget
  • är närstående till en andelsägare eller företagsledare
  • på annan grund har intressegemenskap med företaget i enlighet med 14 kap. 20 § IL.

Kapitalvinst och kapitalförlust på kapitalandelslån

När ett aktiebolag tar upp ett kapitalandelslån ställer bolaget ut ett kapitalandelsbevis.

Ett aktiebolag som löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget har ställt ut ska inte ta upp någon kapitalvinst till beskattning. Bolaget ska inte heller dra av motsvarande kapitalförlust (48 kap. 6b § och 44 kap. 2 § IL).

Regeln gäller även ömsesidiga försäkringsföretag.

Ett aktiebolag får inte heller dra av en kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse vars underliggande förpliktelse, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som företaget har ställt ut (48 kap. 28 § IL).

Läs om vad ett kapitalandelsbevis är under Tillgångar som beskattas som delägarrätter.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 13 [1]
  • RÅ 1987 not. 241 [1]
  • RÅ 1998 not. 195 [1]
  • RÅ 2002 ref. 77 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1976/77:93 om beskattning av ränta på vinstandelslån, m.m [1]
  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]