OBS: Detta är utgåva 2015.12. Visa senaste utgåvan.

Meny
Rättslig vägledning

Avdrag för framtida substansminskning ska göras om en fastighetsägare upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning.

Innehållsförteckning

Beräkning av avdrag för framtida substansminskning

Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska ett avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Avsättningen ska redovisas i balansräkningen vilket förutsätter att den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret, varefter ny avsättning får ske om förutsättningar härför föreligger (20 kap. 22 § IL).

Exempel: beräkning av avdrag för framtida substansminskning

En grustäkt som omfattar 10 000 m3 har ett anskaffningsvärde på 200 000 kr. För en upplåten rätt till utvinning på 5 000 m3 har fastighetsägaren fått 120 000 kr.

För beskattningsåret får avsättning göras med 100 000 kr motsvarande hälften av anskaffningsvärdet för grustäkten. Hade förskottet i stället uppgått till 80 000 kr begränsas avdraget till detta belopp.

Närstående personer

Avdrag för förskottsersättning medges inte om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan personer som är närstående till varandra eller mellan näringsidkare i intressegemenskap (20 kap. 23 § IL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]
Skatteverkets logotyp Tillsammans gör vi samhället möjligt