OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

En personalliggare ska innehålla vissa uppgifter om näringsidkaren och om dem som är verksamma i näringsverksamheten. Uppgifterna ska bevaras.

Vilka uppgifter ska föras in i personalliggaren?

Personalliggaren ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och för de personer som är verksamma i näringsverksamheten (39 kap. 11 § första stycket SFL). Dessutom ska tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas framgå av personalliggaren.

Identifikationsuppgifter och uppgifter om arbetspass

De uppgifter som ska antecknas i personalliggaren är följande:

  • näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer
  • namn och personnummer eller samordningsnummer för personer som är verksamma i näringsverksamheten
  • tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas (9 kap. 5 § första stycket SFF).

Uppgifterna om de som är verksamma och om arbetspassen ska avse varje verksamhetsdag (9 kap. 5 § andra stycket SFF).

Skatteverket har föreskrivit bl.a. att andra uppgifter än de obligatoriska får finnas i en personalliggare om detta inte försvårar Skatteverkets kontroll (5 § SKVFS 2006:22).

Undantag: näringsidkaren själv, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt familjekretsen

En enskild näringsidkare behöver inte anteckna uppgifter om egna arbetspass i personalliggaren (RÅ 2008 ref. 53). Enligt Skatteverket gäller detsamma för företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag.

Undantaget gäller också för näringsidkarens make eller maka och för barn under 16 år om de deltar i verksamheten. Uttrycken make och barn har en särskild betydelse i skatteförfarandelagen. Undantaget gäller därför också sambor, men bara om näringsidkaren tidigare har varit gift med sambon eller om det finns eller har funnits gemensamma barn. Det omfattar också styvbarn och fosterbarn. De nämnda personerna behöver alltså inte antecknas ens om det finns andra, exempelvis anställda, som arbetar i verksamheten.

Andra delägare i fåmansföretag ska antecknas i personalliggaren om de deltar i verksamheten. Däremot behöver enligt Skatteverket inte handelsbolagsdelägare eller kommanditbolagsdelägare antecknas eftersom dessa inte redovisar inkomst av tjänst för sin verksamhet.

Vem anses verksam?

Personalliggaren ska innehålla uppgifter om de som är verksamma i näringsverksamheten. Något krav på att personen ska vara anställd, eller ens få ersättning, finns dock inte. Uttrycket ”verksamma” omfattar alltså alla personer som på grund av någon form av överenskommelse mellan den som bedriver verksamheten och den verksamma personen deltar i bedrivandet.

För att omfattas måste det dock finnas någon höjd på den verksamma personens aktivitet. En person som i en bricklunchservering efter avslutad måltid ställer ut sin lunchbricka i diskvagnen eller en person som på eget initiativ, helt utan överenskommelse – uttrycklig eller tyst – mellan näringsidkaren och personen själv, röjer några bord som använts av andra gäster ska inte antecknas i personalliggaren.

När det sedan gäller att bedöma om någon är verksam eller inte, kan hänsyn tas till om personen i fråga

  • har tillträde till delar av lokalen som inte är tillgängliga för allmänheten
  • visar med sin klädsel att han eller hon tillhör personalen
  • har befogenhet att ta upp beställningar, betalning eller liknande.

Vilka omständigheter som är avgörande för om en person ska anses verksam eller inte får avgöras i det enskilda fallet, och blir ytterst en fråga för rättstillämpningen (prop. 2005/06:169 s. 44 f.).

Uttrycket ”i näringsverksamheten”

Det är de som är verksamma i näringsverksamheten som ska antecknas i personalliggaren. Det är dock inte enbart den faktiskt anställda personalen utan alla som på något sätt är verksamma i näringsverksamheten i fråga som skall antecknas. Detta innebär bl.a. att även personal från bemanningsföretag och personer som arbetar oavlönat skall antecknas (prop. 2005/06:169 s. 44). Om någon annan än näringsidkaren bedriver självständig verksamhet i verksamhetslokalen omfattas denne däremot inte av näringsidkarens skyldighet att föra personalliggare.

Om exempelvis en annan näringsidkare än den som har en restaurang självständigt bedriver garderobsverksamheten i restaurangen behöver garderobspersonal inte antecknas i den personalliggare som förs för restaurangen. Den som bedriver garderobsverksamheten och dennes personal ska då anses vara verksamm i garderobsverksamheten.

Rättsfall: ordningsvakter var inte integrerade i verksamheten

Kammarrätten har i ett fall ansett att en näringsidkare inte behövde ta med uppgifter om anlitade ordningsvakter i personalliggaren (KRNS 2010-12-22, mål nr 3876-10). Näringsidkaren invände i målet att ordningsvakterna tillhörde ett vaktbolag som var registrerat för mervärdesskatt och innehade F-skattebevis. Vaktbolaget fakturerade restaurangen för sina tjänster. Ordningsvakterna kom inte från ett bemanningsföretag utan från ett företag med egen anställd personal som utförde en tjänst som fakturerades.

Skatteverket ansåg att ordningsvakter inte har ett sådant mått av självständighet i förhållande till en restaurang som till exempel en självständigt bedriven garderobsverksamhet, utan arbetar mer integrerat i verksamheten och att det därmed föreligger en skyldighet att anteckna ordningsvakter i personalliggaren.

Kammarrätten kom i sin dom fram till att det inte är möjligt att slå fast vare sig en generell regel som innebär en skyldighet för näringsidkare att anteckna ordningsvakter i personalliggaren eller en generell regel som innebär motsatsen. Beroende på omständigheterna kan det vara så att den verksamhet som ordningsvakterna bedriver är integrerad i näringsidkarens verksamhet eller att ordningsvakternas verksamhet får anses vara en självständigt bedriven verksamhet. Det går enligt kammarrätten inte heller att generellt jämställa inhyrda ordningsvakter med personal från bemanningsföretag. En bedömning måste ske i det enskilda fallet.

Kammarrätten ansåg att inget hade framkommit i målet som gav stöd för att ordningsvakternas verksamhet hade varit integrerad med restaurangverksamheten. Vakterna behövde därför inte antecknas i personalliggaren.

Hur ska personalliggaren föras?

En personalliggare får föras manuellt eller elektroniskt (4 § SKVFS 2006:22). En manuellt förd personalliggare ska vara bunden till sin form och dess sidor ska vara förnumrerade. I en sådan personalliggare ska alla uppgifter antecknas med beständig skrift (8 § SKVFS 2006:22). Uppgifter som har förts in ska inte alltså kunna suddas ut.

Andra uppgifter än de som ska föras in i personalliggaren enligt 9 kap. 5 § första stycket SFF får antecknas i personalliggaren om detta inte försvårar Skatteverkets kontroll (5 § SKVFS 2006:22). Frågan om vilka andra uppgifter eller mängden uppgifter som kan försvåra kontrollen kan inte besvaras generellt utan får enligt Skatteverket bedömas i det enskilda fallet.

Om en rättelse görs i personalliggaren ska det antecknas i liggaren vem som har rättat och när rättelsen har gjorts (9 § SKVFS 2006:22).

Uppgifterna om de verksammas arbetspass ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas (9 kap. 5 § andra stycket SFF). En person kan ha flera arbetspass under en verksamhetsdag. Det är inte godtagbart att föra in uppgifterna i förväg eller först vid dagens slut.

Att det är näringsidkaren som är skyldig att föra personalliggaren innebär förstås inte att det är denne som i praktiken måste ha hand om personalliggaren och själv föra in uppgifterna. Däremot är det näringsidkaren som har ansvaret för att verksamheten är organiserad så att en personalliggare förs. Vid eventuella överträdelser av de krav som ställs på en personalliggare är det näringsidkaren som riskerar att få betala kontrollavgift.

Föreläggande

Om den som är skyldig att föra personalliggare inte gör det alls eller gör det på ett bristfälligt sätt, får Skatteverket förelägga näringsidkaren om att fullgöra sina skyldigheter (39 kap. 17 § 2 SFL). Det finns formella krav på hur ett sådant föreläggande ska utformas. Föreläggandet får förenas med vite.

Uppgifterna i personalliggaren ska bevaras

Uppgifterna i personalliggaren är i första hand är av intresse för att ge Skatteverket underlag för beskattningsbeslut. Uppgifterna ska bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret (se om beskattningsår 3 kap. 4 och 5 §§ SFL) har gått ut (9 kap. 5 § tredje stycket SFF). Näringsidkaren måste spara uppgifterna under den föreskrivna tiden och det på ett sådant sätt att de går att läsa.

Exempel: bevarandetid

Näringsidkarens beskattningsår går ut den 31 mars kalenderår 1. Uppgifterna ska bevaras till och med utgången av kalenderår 3.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2010-12-22, mål nr 3876-10 [1]
  • RÅ 2008 ref. 53 [1]

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om personalliggare [1] [2] [3]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m. [1] [2]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande