För en innehavare av en utländsk kapitalförsäkring beräknas underlaget för avkastningsskatt i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag och därefter ett skatteunderlag (3 § AvPL).
För en innehavare av en utländsk pensionsförsäkring är beskattningsåret för avkastningsskatt alltid kalenderår, oavsett om innehavaren är en juridisk person eller en näringsidkare med ett brutet räkenskapsår (12 § andra stycket AvPL).
Kapitalunderlaget motsvarar försäkringens värde vid beskattningsårets ingång ökat med årets premiebetalningar (3 a § sjätte stycket och 3 b § första stycket AvPL).
Vad som avses med försäkringens värde är beroende av om kapitalförsäkringen är en traditionell försäkring, en fondförsäkring eller en depåförsäkring.
Kapitalunderlaget ska ökas med de premier som betalats till den utländska kapitalförsäkringen under beskattningsåret. Med en premiebetalning avses alla överföringar från försäkringstagaren till försäkringen oavsett om det är en inbetalning av kontanter eller genom att tillgångar som till exempel aktier tillförs försäkringen (prop. 2011/12:1 s. 367).
Premier som betalas under första halvåret räknas med i sin helhet. Premier som betalas under andra halvåret räknas bara med till hälften (3 b § första stycket AvPL).
Skatteverket anser att en premiebetalning har skett exempelvis när
Den skuld som samtidigt antecknas i försäkringsdepån ska inte minska premieinbetalningen och därmed inte heller påverka kapitalunderlaget (Skatteverkets ställningstagande Premiedelen av kapitalunderlaget för en utländsk kapitalförsäkring).
Bo har tecknat en utländsk kapitalförsäkring (fondförsäkring). Marknadsvärdet på fondandelarna är 400 000 kr den 1 januari 2015. Bo betalar varje månad 1 000 kr i premier till försäkringsföretaget som fördelar inbetalningen på de fondandelar som Bo bestämt.
Kapitalunderlaget beräknas så här:
AB X har lämnat en pensionsutfästelse om en direktpension till företagets ägare. Företaget har säkerställt direktpensionen genom att köpa en utländsk kapitalförsäkring som pantsatts till ägaren. AB X är försäkringstagare (innehavare) och är skattskyldig till avkastningsskatt för försäkringen. Vid årets ingång är försäkringens värde 1 000 000 kr. I december gör företaget en premiebetalning med 200 000 kr.
Kapitalunderlaget beräknas så här:
Tänk på att kapitalunderlaget alltid beräknas per kalenderår, oavsett vilket räkenskapsår som AB X har, eftersom beskattningsåret för utländska kapitalförsäkringar alltid är kalenderår. Det innebär att alla premiebetalningar under kalenderåret ska räknas med även om försäkringsinnehavarens räkenskapsår har gått ut under kalenderåret.
Vid en överlåtelse under beskattningsåret av en utländsk kapitalförsäkring kan både överlåtaren och förvärvaren behöva beräkna ett kapitalunderlag för försäkringen.
En överlåtare som var innehavare av försäkringen vid beskattningsårets ingång, ska beräkna kapitalunderlaget som summan av
Förvärvaren ska beräkna kapitalunderlaget som summan av
Charlie har tecknat en utländsk kapitalförsäkring. Den 1 januari 2015 har försäkringen ett värde på 300 000 kr.
Den 1 april 2015 säljer Charlie försäkringen till Ilon för 270 000 kr. I juni samma år betalar Ilon en premie med 10 000 kr.
I december 2015 säljer Ilon försäkringen till Robin för 300 000 kr. Direkt efter köpet betalar Robin en premie med 50 000 kr.
Eftersom kapitalunderlaget ska beräknas både för den som innehaft en utländsk kapitalförsäkring vid beskattningsårets ingång och för den som gjort premiebetalningar efter ett köp, måste alla tre beräkna ett kapitalunderlag för försäkringen.
Kapitalunderlagen beräknas så här:
Innehavare |
Kapitalunderlag |
Charlie |
300 000 kr (värdet vid kalenderårets ingång) |
Ilon |
10 000 (premiebetalningen i juni) |
Robin |
25 000 (50 % av premiebetalningen i december) |
För ett utländskt försäkringsavtal som är tecknat före den 1 januari 1997 gäller särskilda regler.
Något underlag för avkastningsskatt ska inte beräknas för försäkringen om följande kriterier är uppfyllda:
Om det har betalats premier till försäkringen under 1997 eller senare ska kapitalunderlaget beräknas till det värde som överstiger det sammanlagda värdet av
Den årliga avkastningen beräknas schablonmässigt genom att multiplicera värdet vid ingången av 1997 med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret, avrundat nedåt till ett helt hundratal kronor.
Om det helt saknas uppgifter om vilket värde den utländska försäkringen hade vid ingången av 1997 får man i stället beräkna ett skäligt belopp med utgångspunkt från de faktiskt betalda premierna under 1997 eller senare med en årlig uppräkning för avkastningen. Avkastningen kan antas motsvara den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år (prop. 1995/96:231 s. 44).
De särskilda beräkningsreglerna för dessa äldre försäkringar gäller inte för en s.k. begagnad försäkring, d.v.s. en försäkring som har överlåtits till en ny ägare efter ingången av 1997. En äldre försäkring anses som begagnad om den har överlåtits på annat sätt än genom
En äldre försäkring är inte begagnad om den har samband med tjänst och överlåts mellan två arbetsgivare på grund av att en anställd byter tjänst (3 a § åttonde stycket tredje meningen AvPL).
Kim har tecknat en utländsk kapitalförsäkring 1995 och äger den fortfarande. Under innehavstiden har Kim varje år betalat premier. Försäkringens värde den 1 januari 1997 var 100 000 kr. Den 1 januari 2015 är värdet på försäkringen 800 000 kr. Kim betalar försäkringspremier med 10 000 kr den 15 januari 2015 och med 8 000 kr den 15 augusti 2015.
Värdet som ska undantas från avkastningsskatt är dels försäkringens värde vid ingången av 1997, dels den årliga schablonmässigt beräknade avkastningen.
Den schablonmässiga avkastningen beräknas genom att använda den genomsnittliga statslåneräntan för kalenderåren 1996–2014 och avrunda nedåt till närmaste hundratal kronor. Avkastningen beräknas därför till 111 900 kr (=100 000 kr x 1,079 x 1,0647 x 1,0498 x 1,0488 x 1,0535 x 1,0497 x 1,0515 x 1,0439 x 1,0431 x 1,0324 x 1,0361 x 1,0413 x 1,0388 x 1,031 x 1,0276 x 1,0257 x 1,0152 x 1,0201 x 1,0162 – 100 000).
Kapitalunderlaget beräknas så här:
Skatteunderlaget är en schablonmässig avkastning på kapitalunderlaget (prop. 1992/93:187 s 162). Skatteunderlaget beräknas som kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret närmast före beskattningsåret (3 d § andra stycket AvPL).
Skatteunderlaget avrundas nedåt till ett helt hundratal kronor (3 d § fjärde stycket AvPL).
Nytt: 2015-12-17
AB X har räkenskapsår 1 september 2014-31 augusti 2015.
Tidigare:
AB X har räkenskapsår 1 maj 2014–30 april 2015.
AB X har säkerställt en utfäst direktpension till en anställd genom att köpa och pantsätta en utländsk kapitalförsäkring. AB X är innehavare av försäkringen. Försäkringens kapitalunderlag för beskattningsåret 2015 är beräknat till 3 150 000 kr.
Skatteunderlaget beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Eftersom beskattningsåret för utländska kapitalförsäkringar alltid är kalenderår, ska statslåneräntan vid utgången av november 2014, d.v.s. 0,90 procent, användas vid beräkningen.
Skatteunderlaget beräknas till 28 350 kr (3 150 000 kr x 0,009 ). Skatteunderlag att deklarera blir 28 300 kr, efter avrundning nedåt till närmast hundratal kronor.