OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Om fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning i konkursen bör ett bevakningsförfarande äga rum. Bevakning av en fordran och anmärkning mot en bevakning måste framställas inom en viss tid.

Konkurs med bevakningsförfarande

Det finns två typer av konkurser, konkurs med bevakningsförfarande och konkurs utan bevakningsförfarande. Ett bevakningsförfarande ska anordnas då det är fördelaktigt för konkurshanteringen. Det vanligaste skälet är att fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning.

Genom bevakningen får förvaltaren snabbt reda på vilka borgenärer som finns och deras krav på gäldenären. Genom det följande anmärkningsförfarandet, som förutsätter att borgenärerna har bevakat sina fordringar, tillhandahålls också en form för att lösa de tvister som kan uppkomma av de bevakade fordringarna. På så sätt undviker man att utdelningsförfarandet belastas av en prövning som fördröjer att borgenärerna får sina pengar.

Om förvaltaren bedömer att boets tillgångar sannolikt räcker till för att ge utdelning till oprioriterade borgenärer bör han eller hon ge in en framställan till tingsrätten om inledande av ett bevakningsförfarande (9 kap. 1 § KonkL).

När tingsrätten beslutar att ett bevakningsförfarande ska äga rum ska det av beslutet framgå inom vilken tid bevakning ska ske samt också den tid inom vilken anmärkningar får göras mot gjorda bevakningar (9 kap. 2 § KonkL). Tingsrätten ska också underrätta gäldenären, förvaltaren, Tillsynsmyndigheten i konkurs (TSM) och kända borgenärer om bevakningsförfarandet (26 § KonkF). Dessutom ska en kungörelse utfärdas.

Bevaka en fordran

Vissa borgenärer behöver inte bevaka sina fordringar trots beslutet om att anordna ett bevakningsförfarande. Det gäller främst borgenärer som har säkerhet för sina fordringar i form av panträtt i fast eller lös egendom. Om säkerheten endast täcker en del av fordran måste borgenären dock bevaka den överskjutande delen.

Fordringar som omfattas av lönegarantilagen ska i vissa fall bevakas av förvaltaren (15 § LGL). Förvaltaren ska bevaka arbetstagarens fordran i konkursen genom att till rätten ge in en kopia av underrättelsen till länsstyrelsen. Förvaltaren kan dock inte bevaka statens regressfordran. Skatteverket måste alltså göra en egen undertecknad bevakning av statens regressfordran (RH 1997:107).

Bevakningen ska vara skriftlig

Den som vill bevaka sin fordran i konkursen ska göra detta skriftligen. I bevakningsinlagan anges fordringens belopp, om det är möjligt. Grunden för fordringen ska framgå tydligt. Om förmånsrätt yrkas ska borgenären också tydligt ange grunden för den.

Bevakningsförteckning

När bevakningstiden har gått ut ska förvaltaren få del av bevakningarna från tingsrätten. Förvaltaren ska genast upprätta en bevakningsförteckning där samtliga fordringar tas upp med uppgift om ifall förmånsrätt yrkas och den plats i förmånsrättsordningen som enligt yrkandet tillkommer fordringen.

Ränta på fordran

För fordringar med förmånsrätt beräknas ränta till den dag då utdelningsförslaget upprättas. Vid efterutdelning beräknas ränta till den dag då förslaget om efterutdelning upprättas (NJA 2008 s. 1004). För fordringar utan förmånsrätt beräknas ränta t.o.m. konkursdagen, utom i överskottskonkurser då ränta även utgår för tid därefter (5 kap. 11 § KonkL).

Bevaka en fordran reservationsvis

Om det är möjligt ska borgenären ange fordrans belopp i bevakningsinlagan (9 kap. 6 § KonkL). När bevakningsinlagan ska ges in till tingsrätten är det emellertid ibland inte möjligt att precisera statens fordringar och staten kan då – förutom kända skatter och avgifter – även reservationsvis bevaka sådana skatter och avgifter som ännu inte är kända. Reservationsbevakning är möjlig inte bara när fordran är okänd till sitt belopp utan också när det är ovisst om det föreligger någon fordran. Om det framkommer att det finns ytterligare skatteskulder att bevaka sedan utdelningsförslaget upprättats och reservationsbevakning inte har gjorts så blir staten utan utdelning (11 kap. 7 § KonkL).

Förklara varför belopp inte anges

En borgenär som bevakar en fordran reservationsvis måste ange skälen till att fordrans belopp inte kan anges och göra en ungefärlig beräkning av vad fordran kan förväntas uppgå till (prop. 1986/87:90 s. 143 och 301). För Skatteverkets del innebär det att det ska finnas påtagliga omständigheter som gör att det är oklart om ytterligare skatt kommer att påföras och att dessa omständigheter ska anges i bevakningsinlagan.

Reservationsbevakningen är ett undantag

Pågående beskattningsärenden ska så vitt möjligt avslutas snabbt så att statens fordran kan fastställas till sitt rätta belopp och göras gällande i konkursen. Vanligtvis inleds ett bevakningsförfarande först när konkursen pågått en tid och reservationsbevakningar ska därför normalt inte behövas. Endast i särskilda fall, t.ex. då ett bevakningsförfarande inleds kort tid efter konkursutbrottet eller då det, på grund av en pågående revision eller domstolsprocess är svårt att fastställa skattefordran, ska reservationsbevakning behöva förekomma.

Reservationsbevakning av slutlig skatt

En slutlig skatt som uppkommit före konkursutbrottet kan bevakas i konkursen men ofta kan det vara så att den inte är fastställd när bevakningen aktualiseras. Innan man väljer att bevaka en slutlig skatt reservationsvis måste man ställa sig frågan hur sannolikt det är att det före den tidpunkt då utdelningsförslaget upprättas kommer att finnas underlag för en skatteberäkning som också kan komma att bli fastställd.

Att efterbevaka en fordran

En borgenär som försummar att bevaka sin fordran inom bevakningstiden har ändå möjlighet att göra sin fordran gällande i konkursen genom s.k. efterbevakning. Han eller hon måste dock betala en avgift till Domstolsverket (tre procent av prisbasbeloppet) som ersättning för merkostnader för kungörelse m.m. (9 kap. 20 § KonkL samt DVFS 2010:5).

Efterbevakning görs på samma sätt som en vanlig bevakning. Det är viktigt att avgiften betalas samtidigt som efterbevakningen ges in eftersom tingsrätten inte tar upp den till behandling förrän avgiften är betald.

Efterbevakning måste göras senast den dag då konkursförvaltaren upprättar utdelningsförslaget, d.v.s. innan förslaget ges in till tingsrätten och kungörs (11 kap. 7 § andra stycket KonkL). Den som inte har efterbevakat i rätt tid kan inte reparera skadan genom att invända mot utdelningsförslaget. Att ansöka om återställande av försutten tid eller att begära förlängd tid är inte heller en framkomlig väg (se rättsfallskommentar, rättsfallskommentar och rättsfallskommentar).

Rättsfall: inte möjligt att förlänga tidsfristen för efterbevakning

Domstolen hade missat att underrätta Skatteverket om att ett bevakningsförfarande skulle äga rum. Skatteverket bevakade därmed inte sin fordran inom bevakningsfristen. Hovrätten fann att tidpunkten för utdelningsförslaget är av helt avgörande betydelse och att det därför inte var möjligt att förlänga tidsfristen för efterbevakning. Det går inte att med en analog tillämpning av 32 kap. 3 § rättegångsbalken sätta ut en ny bevakningsfrist vid ett bevakningsförfarande i en konkurs (rättsfallskommentar).

Rättsfall: en för sent inkommen efterbevakning var tillåten

I ett rättsfall har dock en för sent inkommen efterbevakning tillåtits. Eftersom borgenärens efterbevakade fordran skulle ha kunnat beaktas vid en analog tillämpning av reglerna om efterutdelning fann Högsta domstolen att en för sent inkommen efterbevakning i konkurs skulle tillåtas (rättsfallskommentar).

Anmärkning mot bevakning

Förvaltaren, gäldenären och borgenärerna kan framställa de anmärkningar mot bevakningarna som de finner motiverade (9 kap. 9 § KonkL). Bevakningshandlingarna ska finnas tillgängliga för granskning på en viss plats. Förvaltaren är skyldig att anmärka på en bevakning så snart han eller hon anser att det finns skäl för det. En gjord anmärkning gäller för alla anmärkningsberättigade. Även om en anmärkning återkallas måste den därför prövas av rätten.

Den som har anmärkt på en bevakning har rätt att åberopa en ny omständighet till stöd för sin anmärkning även efter anmärkningstidens utgång. En ny omständighet får åberopas senast vid förlikningssammanträdet. En ny omständighet som varken var eller hade bort vara känd för den anmärkningsberättigade kan åberopas efter sammanträdet. Detsamma gäller då det finns andra särskilda skäl..

Framställs ingen anmärkning mot en bevakning har borgenären rätt till den betalnings- och förmånsrätt som han eller hon har yrkat förutsatt att panthavare eller någon annan med särskild förmånsrätt inte blir lidande.

Att någon anmärkning inte har framställts hindrar inte att en talan om återvinning kan väckas vid domstol (9 kap. 12 § KonkL).

Förlikningssammanträde

En anmärkningsskrift ska sändas till den bevakande borgenären och sedan behandlas vid ett förlikningssammanträde inför tingsrätten. Till sammanträdet ska förvaltaren, de borgenärer mot vars bevakningar anmärkningar riktats och de som framställt anmärkningarna kallas (9 kap. 13 § första stycket KonkL). Vid sammanträdet ska tvistefrågan utredas och försök göras att uppnå förlikning.

Om det föreligger särskilda skäl får tingsrätten förordna en särskild förlikningsman med uppgift att biträda vid utredning och förlikning (7 kap. 7 § KonkL). Detta är dock ovanligt.

En förlikning kan träffas vid förlikningssammanträdet om alla närvarande är eniga. Ett beslut om förlikning är bindande också för dem som uteblivit från sammanträdet. De närvarande kan med bindande verkan uppdra åt förvaltaren att träffa förlikning med en bevakande borgenär. Träffar förvaltaren förlikning i enlighet med det lämnade uppdraget, har det alltså samma verkan som om förlikningen hade ingåtts vid förlikningssammanträdet. Förlikningsuppdrag har giltighet så länge tvistefrågan inte är slutgiltigt avgjord.

Jävsprocess

Om en förlikning inte kan träffas vid förlikningssammanträdet, ska tvistefrågan prövas av tingsrätten vid en förhandling i en s.k. jävsprocess. Processen handläggs i huvudsak enligt tvistemålsreglerna. Det beslut rätten kommer fram till blir bindande för förvaltaren när han eller hon upprättar utdelningsförslaget. En förlikning kan dock träffas också i processen. Ett avgörande i en jävsprocess har rättslig verkan bara i konkursen (se RH 2010:20).

Rättsfall: förhållandet mellan jävsprocess och utdelningsförslag

Högsta domstolen konstaterade att ett beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt utgjorde hinder mot att i det senare utdelningsförfarandet besluta om annan förmånsrätt (NJA 2007 s. 736).

Konkurs utan bevakningsförfarande

I det stora flertalet konkurser blir det aldrig aktuellt med utdelning till oprioriterade borgenärer. Det blir därmed oftast inte heller aktuellt att inleda något bevakningsförfarande. Det ligger på förvaltaren i sådana fall att utreda de fordringar som kan göras gällande i konkursen.

Om tillgångarna beräknas ge ett överskott sedan kostnaderna för förfarandet har betalats ska förvaltaren vidta åtgärder för att upprätta ett utdelningsförslag.

Fordringar som är upptagna i konkursbouppteckningen är kända för konkursförvaltaren. Under hand kan borgenärer anmäla ytterligare fordringar. Under utredningen stämmer förvaltaren av med borgenärerna att skulderna är rätt uppgivna. Så snart förvaltaren gör bedömningen att alla fordringar är kända kan han eller hon upprätta ett utdelningsförslag.

En borgenär vars fordran inte är upptagen eller som av något annat skäl inte är nöjd kan göra invändningar mot utdelningsförslaget. Fram till dess tiden för att framställa invändning mot utdelningsförslaget har löpt ut får en borgenär formlöst göra gällande sin fordran.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 2007 s. 736 [1]
  • NJA 2008 s. 1004 [1]
  • RH 1997:107 [1]
  • RH 2010:20 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Prop. 1986/87:90 Ny konkurslag [1]

Rättsfallskommentarer

  • Det är inte möjligt att med en analog tillämpning av 32 kap. 3 § rättegångsbalken sätta ut en ny bevakningsfrist vid ett bevakningsförfarande i en konkurs [1]
  • För sen bevakning i konkurs [1]
  • Försenad anmärkning mot bevakad fordran [1]
  • Konkursborgenär som fått förskottsbetalning och som - sedan bevakningsförfarande inletts - underlåtit att bevaka sin fordran har tillåtits att efterbevaka fordringen även efter det att utdelningsförslag lämnats [1]
  • Utdelning i konkurs sedan efterbevakning skett [1]

Övrigt

  • DVFS 2010:5 [1]