OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Hur anskaffningsvärdet på en byggnad ska beräknas och vad man får göra avdrag för skiljer sig åt i olika situationer.

Uppföra en byggnad

Om man uppför en byggnad är anskaffningsvärdet utgiften man har för att uppföra byggnaden (19 kap. 8 § IL).

Underlaget för avskrivning beräknas utifrån samtliga utgifter för uppförandet av byggnaden som är nöd­vändiga för byggnadens allmänna funktioner: arkitektarvode, utgifter för schaktning, pålning för grund, grund, byggnad, led­ningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas o.s.v. Avskrivningsunderlaget kan senare utökas med utgifter för för­bättringar.

I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för något annat än bostadsändamål, ska utgifter för byggnads­inven­ta­rier, eller vad som räknas som byggnadsinventarier, inte ingå.

När ska gatukostnadsersättning ingå?

En fastighetsägare kan i vissa fall bli skyldig att betala en s.k. gatukostnadsersättning, kostnader för gator och andra allmänna platser som är avsedda att tillgodose ett visst områdes behov av allmänna platser. Gatukostnadsersättningen ska i vissa fall räknas till byggnadens anskaffningsvärde, t.ex. när den är en förutsättning för att få bygglov. Om gatukostnadsersättningen betalas av ägaren till en obebyggd näringsfastighet, eller i samband med att denna skaffar sådan mark, ska ersättningen i stället räknas som en del av anskaffningsutgiften för marken. Skatteverket anser att gatukostnadsersättningen i vissa fall i stället kan komma att ses som anskaffningsutgift för markanläggning.

Vad utgör en till- och ombyggnad?

Till anskaffningsvärdet för en byggnad ska också utgifter för till- och ombyggnad räknas in. (19 kap. 13 § IL).

Ombyggnad

Begreppen tillbyggnad, eller nybyggnad, är till inne­börden relativt klara. Begreppet ombyggnad är där­emot inte lika klart. En ombyggnad före­ligger t.ex. när en byggnads användningsområde vä­sentligt för­ändras (se t.ex. en verkstadslokal som blir bostadshus, RÅ 1966 Fi 387). Det kan i vissa fall röra sig om en ombygg­nad även då bygg­nadskonstruktionen eller planlösningen inte ändras. Att byta ut bärande byggnads­delar kan anses tillräckligt för att det ska vara fråga om en om­byggnad. Då måste det dock handla om fler än enstaka byggnads­delar, an­nars räknas kostnaden till reparation och un­derhåll.

Det utvidgade reparationsbegreppet

Vissa ändringsarbeten som har ombyggnadskaraktär får omedelbart dras av som reparationsarbete (det s.k. utvidgade reparationsbegreppet). Detta oavsett om utgifterna rent tekniskt räknas till ombyggnation och de i räkenskaperna dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. En förutsättning för att den skattskyldige ska få tillämpa denna regel är att arbetena kan anses normala i hans eller hennes näringsverksamhet samt att arbetena inte innebär en väsentlig förändring av byggnaden, det s.k. utvidgade reparationsbegreppet. Utgifter som dragits av p.g.a. denna bestämmelse får inte inräknas i anskaffningsvärdet.

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag regleras i 18 kap. 1 § IL. För sådana avgifter och bidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen gäller avskrivningsreglerna för inventarier. Skatteverket anser att den gatukostnadsersättning som ägaren till en bebyggd näringsfastighet betalar till kommunuen ska ses som ett anläggningsbidrag och därför behandlas enligt reglerna för inventarier.

Förvärva en byggnad

När en byggnad förvärvas – genom köp, byte eller på liknande sätt – är anskaffningsvärdet lika med utgiften för förvärvet (19 kap. 9 § IL). I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för något annat än bostadsändamål, ska utgifter för byggnads­inven­ta­rier, eller vad som räknas som byggnadsinventarier, inte ingå.

Förvärva en byggnad tillsammans med mark

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på måste en uppdelning ske i byggnadsvärde respektive markvärde enligt en viss modell. Detta eftersom man inte kan göra värdeminskningsavdrag på mark. Utgångspunkten för uppdelningen är byggnadens andel av det totala taxeringsvärdet. Ersättning för industritillbehör ska räknas bort före beräkningen. Om ersättningen för byggnaden också inkluderar ersättning för byggnadsinventarier ska värdet för byggnaden minskas med värdet för dessa inventarier. Reglerna om hur uppdelningen ska göras finns i 19 kap. 11 § IL.

När byggnadsinventarier ingår i förvärvet

Om det belopp som avser byggnaden även omfattar byggnadsinventarier är anskaffningsvärdet för byggnaden lika med beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier (19 kap. 11 § tredje stycket IL.

Förvärva en byggnad genom fastighetsreglering

En byggnad kan också förvärvas genom s.k. fastighetsreglering (5 kap. FBL) och uppdelning i lotter genom klyvning (11 kap. FBL).

När en fastighet överförs genom fastighetsreglering får den som förvärvar fastigheten till viss del lägga till den kontanta ersättningen till underlaget för värdeminskningsavdrag på byggnader, skogsavdrag och avdrag för substansminskning. Den kontanta ersättningen ska fördelas utifrån marknadsvärdet på respektive förvärvad tillgång.

Vid en fastighetsreglering påverkas normalt även omkostnadsbeloppet och dess fördelning mellan olika tillgångsslag. Omkostnadsbeloppet som avser den del av fastigheten som genom fastighetsregleringen överförts till någon annan, ska fördelas om på mark, byggnader, skog och produktiv skogsmark samt naturtillgångar som erhållits genom fastighetsregleringen. Fördelningen ska göras utifrån marknadsvärdena. Se vidare Skatteverkets ställningstagande Värdeminskning i samband med fastighetsreglering.

När en fastighet delas i lotter

När en fastighet delas i lotter genom klyvning får köparen lägga den del av den kontanta ersättningen som belöper på respektive förvärvad tillgång till grund för skogsavdrag, avdrag för substansminskning och värdeminskningsavdrag på byggnader, utifrån marknadsvärdena på respektive tillgång.

Vid en delning i lotter påverkas normalt även omkostnadsbeloppet och dess fördelning mellan olika tillgångsslag. Omkostnadsbeloppet som avser den del av fastigheten som genom uppdelning i lotter överförts till en annan del, ska fördelas om på mark, byggnader, skog och produktiv skogsmark samt naturtillgångar som erhållits genom klyvningen. Fördelningen ska görs utifrån marknadsvärdena. Se vidare Skatteverkets ställningstagande Värdeminskningsavdrag i samband med klyvning).

Reparationer av andelshus

I vissa fall går det inte att göra direkt avdrag för reparationer och underhåll som avser ett andelshus (19 kap. 3 § IL). Utgifterna ska i stället läggas till anskaffningsutgiften (19 kap. 13 § IL).

Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag

För byggnadsarbeten med statliga rän­tebidrag gäller särskilda regler för avdrag för reparationer och underhåll. De utgifter som inte kan dras av omedelbart ska inräknas i byggnadens anskaffningsvärde (19 kap. 13 § IL).

Intäkt i byggnadsrörelse

Om en fastighetsägare som bedriver en byggnadsrörelse, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, låter egna rörelsen utföra byggnadsarbeten på en fastighet som inte är en lagertillgång, ska värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen (27 kap. 8 § IL).

Om en fastighet, som ingår i bygg­nads­rörelsen men som inte är en lagertillgång, har förbätt­rats genom byggnadsarbeten så ska fastighetsägaren uttagsbeskattas för arbetena. Det uttagsbeskattade beloppet ska öka fastighetens anskaffnings­värde enligt 19 kap. 17 § IL.

Karaktärsbyte från privatbostad till näringsfastighet

Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 § IL anses ett avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaff­nings­värdet – varje beskattningsår som byggnaden varit privat­bostad (19 kap. 16 § IL).

Förvärva en byggnad genom arv

Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodel­ning eller liknande, övertar förvärvaren den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värde­minsk­nings­avdrag samt utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 § IL (19 kap. 18 § IL).

Näringsbidrag som används för att anskaffa en byggnad

Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift som att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som återstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas upp (29 kap. 6 § första stycket IL).

Om bidraget återbetalas ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det återbetalade beloppet, dock högst med det belopp som har påverkat anskaffningsvärdet. Om man redan tagit upp bidraget som en intäkt så ska det återbetalade beloppet dras av, enligt första stycket (29 kap. 6 § andra stycket IL).

Utnyttja ersättningsfond

Om en ersättningsfond utnyttjas för att skaffa en byggnad får anskaffningsvärdet för byggnaden inte ligga till grund för något värdeminskningsavdrag. Om anskaffningsvärdet för byggnaden överstiger ersättningsfonden gäller regeln inte den överskjutande delen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Näringsverksamhet - gatukostnadsersättning [1] [2]
  • Värdeminskningsavdrag i samband med fastighetsreglering [1]
  • Värdeminskningsavdrag i samband med klyvning [1]