Personaloption

Skattepliktig förmån av personaloption

Om det den anställde förvärvar inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, har den anställde förvärvat en personaloption (10 kap. 11 § andra stycket IL). En förmån uppstår först när optionsinnehavaren utnyttjar sin rätt att förvärva värdepapper till reducerat pris. Förmånsbeskattning ska ske av skillnaden mellan det marknadsvärde som den underliggande aktien har vid förvärvstidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för den underliggande aktien inklusive eventuell ersättning för optionsrätten.

Definition av personaloptioner

Personaloptionen är i sig inte ett värdepapper utan optionen innebär en rätt att i framtiden köpa värdepapper till ett i förväg fastställt pris. Begreppet personaloption är inte någon lagteknisk term och finns inte skatterättsligt definierat i lag. Det underliggande värdepappret är ofta en aktie.

Högsta förvaltningsdomstolen har i två förhandsbesked, RÅ 1994 not 41 och RÅ 1994 not 733, kommit fram till att bestämmelserna i kommunalskattelagen om anställdas förvärv av värdepapper inte är tillämpliga på personaloptioner. Detta på grund av de omfattande förfoganderättsinskränkningarna. Skatteplikt för förmån i form av erhållande av personaloptioner ansågs inträda först när den anställde kunde utnyttja optionerna för förvärv av aktier oavsett om så skedde eller inte(den s.k. kan-tidpunkten). Domarna har varit av principiell betydelse för senare lagstiftning.

Villkoren är ofta bestämda i en av företaget beslutad optionsplan. I flertalet fall erhåller den anställde personaloptionen utan att betala någon ersättning. Personaloptionerna kännetecknas av att de är förenade med förfoganderättsinskränkningar, t.ex. att de inte får överlåtas eller pantsättas, och att de kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Den anställde ges t.ex. en rätt att efter tidigast en viss tid förvärva en angiven andel av det totala antalet aktier som optionsplanen medger och därefter ytterligare andelar efter vissa i optionsplanen angivna tidsintervall under optionens löptid. Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen, eventuellt efter en kortare karenstid om anställningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall (prop. 1997/98:133 s. 25).

Det bolag som ger ut personaloptioner är oftast ett moderbolag i en internationell koncern och anställda i koncernbolag över hela världen deltar i programmen. Det är vanligt att anställda i svenska dotterbolag blir erbjudna personaloptioner som ger dem en rätt att i framtiden köpa värdepapper i ett utländskt moderbolag. Utgivarbolag kan också vara ett svenskt företag som tilldelar både svensk och utlandsanställd personal i koncernen personaloptioner.

Det förekommer också att personaloptioner tilldelas andra nyckelpersoner som inte är anställda i bolaget eller koncernen, exempelvis konsulter eller styrelseledamöter.

Hur fungerar en personaloption?

Den anställde får ett erbjudande om att delta i ett personaloptionsprogram som tilldelar den anställde en personaloption. Personaloptionen ger den anställde rätt att vid en framtida tidpunkt köpa ett visst antal aktier i arbetsgivarbolaget, eller ett annat bolag i koncernen, till ett i förväg bestämt lösenpris. Lösenpriset motsvaras nästan alltid av marknadsvärdet på den underliggande aktien på utfärdandedagen. Optionsprogrammens utformning varierar från bolag till bolag men utmärkande drag är vanligtvis att;

• de anställda förvärvar optionerna utan kostnad
• optionerna har lång löptid (tio år är inte ovanligt)
• optionen förfaller om anställningen upphör
• optionerna inte får överlåtas
• optionerna inte kan utnyttjas omedelbart utan måste intjänas under en viss bestämd kvalifikationstid. Intjänandet sker ofta etappvis.

Erbjudandet dokumenteras i ett avtal som undertecknas av mottagaren och en representant från ledningen för utgivarbolaget.

Personaloptionsavtalet reglerar villkoren och innehåller bland annat;

• datum då optionen utfärdats
• intjänandetid (kvalifikationstid)
• antal aktier som optionen omfattar
• lösenpris
• löptid
• effekter av anställningens upphörande.

Eftersom många optionsavtal är skrivna på engelska används ofta engelska termer för avtalsvillkoren även här i Sverige. ”Grant” står för tilldelning av optioner. ”Vesting” är ett amerikanskt uttryck för den tidpunkt när optionen första gången kan utnyttjas, kan-tidpunkten. ”Exercise” är den tidpunkt när optionen faktiskt utnyttjas.

I många avtal finns en inledande kvalifikationstid då optionen inte kan utnyttjas. Därefter kan utnyttjandet vanligtvis ske etappvis med en fastställd procentsats årligen av det totala antalet aktier som optionen omfattar. Det finns även varianter utan etappvis intjänande. För att deltagaren ska kunna utnyttja optionsavtalet krävs att allt är intjänat. Den anställde kan bara utnyttja optionen till förvärv av aktier till den del den är intjänad. Så snart en kan-tidpunkt infaller har optionsinnehavaren en möjlighet att när som helst förvärva det antal aktier som har intjänats. Kan-tidpunkten är den första tidpunkten då innehavaren kan utnyttja optionen till köp av värdepapper.

Att en kan-tidpunkt inträffar innebär inte att innehavaren måste utnyttja optionen och förvärva det antal aktier som kan köpas. Optionsinnehavaren har en rättighet att köpa aktier, inte någon skyldighet. Den anställde kan välja att låta alla eller en del av dem förfalla vid löptidens slut eller anställningens upphörande.

Personaloptionsavtalen har vanligtvis lång löptid, ofta upp till 10 år. Rätten att förvärva aktier går inte förlorad förrän efter löptidens utgång.

Optionen förfaller oftast i samband med att den anställde slutar sin anställning. Efter den sista anställningsdagen upphör vanligtvis intjänandet av optionen, dvs. inga flera kan-tidpunkter infaller. Ofta har den förre detta anställde tre till sex månader på sig att utnyttja redan intjänade delar av optionen.

Aktiesparprogram som beskattas enligt personaloptionsregeln

Aktiesparprogram ska antingen beskattas som personaloption eller förvärv av värdepapper. Aktiesparprogram som innebär en option, det vill säga rätt att vid vissa återkommande tidpunkter ha möjlighet, men inte skyldighet, att köpa aktier i företaget till ett på förhand bestämt pris, innebär en personaloptionsförmån. Beskattningstidpunkten infaller när optionen utnyttjas eller överlåts. Exempel på ett aktiesparprogram som beskattas som en personaloption är det amerikanska aktiesparprogrammet Employee Stock Purchase Plan, ESPP. Eftersom det är frågan om en personaloption är det den i vars tjänst rättigheten förvärvades som ska betala arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift. Detta gäller oavsett om utgivaren är svensk eller utländsk. Skatteverket har tagit ställning till i vilka fall aktiesparprogram avser förvärv av värdepapper respektive personaloptioner (Skatteverkets ställningstagande Aktiesparprogram – förvärv av värdepapper eller personaloptioner?).

Rättsfall: villkorsändringar

Skatterättsnämnden har i två förhandsbesked tagit ställning till frågan om ändringar i villkoren för personaloptioner innebär att personaloptionerna är överlåtna och att nya optioner med nya villkor förvärvats i stället. Skatterättsnämnden kom fram till att så inte var fallet. Det ena fallet gällde en förlängning av utnyttjandetiden för det fall optionsinnehavarens anställning inom koncernen skulle upphöra (SRN 2002-10-14). Det andra fallet gällde en fusion mellan två bolag, som ledde till att ansvaret för optionsprogrammet och rätten till aktieförvärv flyttades över på det övertagande bolaget (RÅ 2003 not. 108).

En villkorsändring som leder till att personaloptioner ”byter karaktär” till att anses som värdepapper ska enligt Högsta förvaltningsdomstolen bedömas på ett annat sätt. Om förfoganderättsinskränkningar som belastar personaloptioner tas bort för de optioner där kvalifikationstiden har löpt ut ska optionerna från denna tidpunkt ses som värdepapper. Beskattning ska ske enligt värdepappersregeln antingen vid tidpunkten för villkorsändringen, eller när kvalifikationstiden löper ut om detta sker vid en senare tidpunkt. De förfoganderättsinskränkningar som skulle tas bort var följande:

• Om anställningen upphörde innan kvalifikationstidens utgång skulle optionerna förfalla till den del de inte hade intjänats.
• Det var inte möjligt att sälja, pantsätta eller på annat sätt förfoga över optionerna annat än för förvärv av aktier i bolaget (RÅ 2004 ref. 35 II).

Avdrag för betald ersättning

Om den anställde har betalat en ersättning för förmånen, får den dras av under det år då förmånen tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande (10 kap. 15 § IL).

Kompletterande information

Läs också om beskattningstidpunkten för personaloptioner.

Läs om vad som gäller beskattning av personaloptioner vid byte av arbetsland och/eller bosättningsland.

Läs också om vad som gäller om det är aktuellt att tillämpa sexmånaders- och ettårsregeln vid beskattning av personaloptioner.