Vid uthyrning av en privatbostadsrätt beskattas inkomsten i inkomstslaget kapital. Den skattepliktiga inkomsten beräknas vanligen genom att man från hyresinkomsten ska göra avdrag med 40 000 kr och den del av avgiften som hör till den uthyrda delen av bostaden.
Den som har en privatbostadsrätt beskattas inte för någon bostadsförmån på grund av att avgifterna till föreningen inte motsvarar marknadsmässig hyra. Bostadsförmånen som den skattskyldige får i egenskap av delägare i privatbostadsföretaget är alltså skattefri (42 kap. 28 § IL).
Förmånsbeskattning ska inte heller ske p.g.a. närståendes nyttjande (specialmotiveringen till lagrummet, prop. 1989/90:110 s. 700).
Innehar man en näringsbostadsrätt ska man inte heller beskattas för någon förmån p.g.a. att avgifterna till föreningen understiger marknadsmässig hyra (15 kap. 4 § IL). Däremot kan privat nyttjande av bostadsrätten medföra att näringsidkaren ska uttagsbeskattas för bostadsförmån i inkomstslaget näringsverksamhet.
Om en privatbostadsrätt är uthyrd eller genererar andra inkomster, beskattas dessa i inkomstslaget kapital (42 kap. 30 § IL).
När uthyrning sker genom ett företag är det av avgörande betydelse om det är ägaren eller företaget som ska ses som hyresvärd. Skatteverket anser att när ägaren till privatbostaden fungerar som gästernas hyresvärd ska han eller hon ta upp hela den hyra som dessa betalar till beskattning i inkomstslaget kapital. Ägaren får utöver schablonavdraget inte något extra avdrag för utgifter till det företag som har förmedlat uthyrningen. Är det istället företaget som uppträder som hyresvärd ska ägaren ta upp det han eller hon får från företaget som hyresinkomst (Skatteverkets ställningstagande – Uthyrning av privatbostaden genom ett företag).
Annan utdelning från privatbostadsföretag än bostadsförmån är skattepliktig till den del den överstiger de avgifter och inbetalningar som skett till företaget under beskattningsåret (42 kap. 28 § IL). Vid denna beräkning bortses från kapitaltillskott.
Samma regler gäller också för privatbostäder i utlandet (prop. 1989/90:110 s. 700).
Vad som är hyra finns beskrivet i avsnittet om uthyrning av privatbostadsfastighet. Jämfört med en privatbostadsfastighet ingår emellertid uppvärmningskostnader för en privatbostadsrätt normalt i avgiften till bostadsföretaget och därmed också i den hyresinkomst som bostadsrättshavaren ska redovisa.
Om privatbostaden varit uthyrd medges ett schablonavdrag med 40 000 kr för varje privatbostad. Schablonavdraget har de senaste åren höjts. För kalenderåret 2012 var avdraget 21 000 kr och för kalenderåret 2011 18 000 kr.
Äger två personer gemensamt en privatbostad så ska schablonavdraget fördelas mellan dem. Skatteverket anser att avdraget ska fördelas mellan delägarna i förhållande till var och ens ägarandel av privatbostaden (Skatteverkets ställningstagande – Schablonavdrag vid uthyrning av den egna bostaden (privatbostad)). Om bostaden är att hänföra till näringsverksamhet för den ene delägaren är avdraget för den andre 40 000 kr (42 kap. 30 § IL).
Om bostaden har köpts eller sålts under året anser Skatteverket att schablonavdraget ska justeras med hänsyn till innehavstiden (Skatteverkets ställningstagande – Schablonavdrag vid uthyrning av den egna bostaden (privatbostad)).
Vid uthyrning av bostadsrätt som är privatbostad får avdrag dessutom göras med den del av månadsavgiften som motsvarar vad som hyrts ut. Denna del ska beräknas genom en proportionering av den egna avgiften i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela den egna lägenhetens storlek.
För bostadsrätter gäller att endast den del av avgiften som överstiger kapitaltillskott är avdragsgill.
Skatteverket anser att med den uthyrda delen avses den del av bostaden som hyresgästen ensam disponerar över (Skatteverkets ställningstagande – Kapital – avdrag vid uthyrning av en avgränsad del av hyres- eller bostadsrättslägenhet till inneboende).
Från den 1 juli 2014 är det tillåtet för en bostadsrättsförening att ta ut en avgift från medlem som hyr ut i andra hand. Skatteverket anser att denna avgift är avdragsgill vid beräkning av hyresinkomsten (Skatteverkets ställningstagande – Avdrag för andrahandsupplåtelse vid uthyrning av privatbostadsrätt).
Även om de verkliga kostnaderna varit högre medges endast avdrag enligt ovan (42 kap. 31 § IL). Avdraget får inte heller överstiga inkomsterna (42 kap. 30 § IL).
Vid uthyrning till arbetsgivare kan inkomsten komma att beskattas i såväll inkomstslaget tjänst som i inkomstslaget kapital. För att hyresersättningen ska beskattas som inkomst av kapital krävs att:
Hur inkomsten beskattas i inkomstslaget tjänst kan man läsa om på sidan Hyresersättning från arbetsgivaren.
Sker uthyrningen till egen eller närståendes arbetsgivare eller till eget handelsbolag, medges inte de ovan angivna avdragen. I stället medges skäligt avdrag för den faktiska merutgift som föranletts av upplåtelsen (42 kap. 32 § IL). För beräkning av det skäliga avdraget gäller samma regler som vid uthyrning av privatbostadsfastighet.
Avser uthyrningen en lägenhet som innehas med bostadsrätt eller hyresrätt, medges avdrag med så stor del av lägenhetshyran som motsvarar den del som hyrts ut, under förutsättning att företaget helt disponerar utrymmet. I annat fall medges avdrag motsvarande skälig del för ökade kostnader i form av el, uppvärmning, slitage och dylikt som föranletts av upplåtelsen.
Skatteverket anser att nedsättning av insatsen för en bostadsrätt i ett privatbostadsföretag inte ska utdelningsbeskattas utan istället ska den minska anskaffningsutgiften för bostadsrätten (Skatteverkets ställningstagande - Nedsättning av insats i privatbostadsföretag).
Avdrag för ränteutgifter medges enligt vanliga regler i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § andra stycket IL).
När det gäller medlemar som lånat från bostadsrättsföreningen för att betala insatsen i föreningen har den betalda räntan setts som en del av årsavgiften.(HFD 2013 ref 6)