OBS: Detta är utgåva 2020.15. Sidan är avslutad 2020.

Rätten till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet omfattar EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Med begreppet EES-medborgare avses medborgare i EU:s medlemsstater samt medborgare i Island, Liechtenstein och Norge.

EES-medborgare

Rätten till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet omfattar för närvarande medborgare i nedanstående länder och deras familjemedlemmar:

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Med begreppet EES-medborgare avses en medborgare i en EU-medlemsstat eller EES-området (Island, Liechtenstein och Norge). Bakgrunden är att den gemenskapsrättsliga regleringen av fri rörlighet för personer blivit en del av EES-avtalet (prop. 2005/06:77 s. 39).

Nytt: 2020-12-21

Brexit

Folkbokföring av brittiska medborgare och deras familjemedlemmar

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020. Under den övergångsperiod som därefter följde fortsatte dock EU:s regelverk att vara gällande för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. Detta innebär att personerna kunde vistas i Sverige med uppehållsrätt till och med den 31 december 2020.

Från och med den 1 januari 2021 kan brittiska medborgare och deras familjemedlemmar inte längre stödja sig på bestämmelserna om uppehållsrätt. Deras rätt att vistas i Sverige regleras istället av utträdesavtalets bestämmelser om skydd för särskilt berörda medborgare.

Bestämmelserna i utträdesavtalet ger brittiska medborgare och deras familjemedlemmar rätt att vistas i Sverige om de uppfyller följande krav.

  • Personen måste ha beviljats uppehållsstatus av Migrationsverket eller i vart fall ha ansökt om och ha ett pågående ärende om uppehållsstatus hos Migrationsverket.
  • Personen måste ha vistats i Sverige med stöd av EU:s bestämmelser om uppehållsrätt den 31 december 2020. Undantag gäller för vissa personer i direkt släktskap.
  • Personen måste uppfylla villkoren för uppehållsstatus under hela vistelsen i Sverige.

Vid anmälan om flyttning till Sverige måste brittiska medborgare och deras familjemedlemmar visa att de har beviljats uppehållsstatus av Migrationsverket, eller i vart fall att de har ansökt om och har ett pågående ärende om uppehållstatus där. Därefter bedömer Skatteverket om personens uppehållsstatus fortfarande består och om den kan antas bestå under minst ett år (3 § FOL).

Det är ett absolut krav för att få stödja sin vistelse i Sverige på utträdesavtalets bestämmelser att personen ansöker om och beviljas uppehållsstatus av Migrationsverket. Den som inte ansöker om uppehållstatus i tid eller får avslag på sin ansökan har inte rätt att åberopa bestämmelserna utträdesavtalet vid flyttning till Sverige. Dessa personer måste som regel istället ha ett uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförda.

Läs mer om de tre kraven under respektive rubrik nedan.

Mer om kravet på uppehållsstatus

Enligt utträdesavtalet kan varje medlemsstat själv bestämma vissa villkor som måste vara uppfyllda för att brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ska ha rätt att vistas i landet. Sverige har i sin nationella lagstiftning infört krav på att berörda personer ska beviljas en särskild status – så kallad uppehållsstatus – för att ha laglig rätt att vistas här i landet med stöd av utträdesavtalet (3 b kap. UtlL och i UtlF).

Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ska ansöka om uppehållsstatus hos Migrationsverket. Migrationsverket ska utfärda ett intyg om att en sådan ansökan har lämnats in. Till den som beviljas uppehållsstatus utfärdar Migrationsverket ett bevis om uppehållsstatus. Den som anmäler flyttning till Sverige bör bifoga beviset eller intyget för att visa att hen har beviljats, eller i vart fall ansökt om, uppehållstatus.

Mer om kravet på vistelse med uppehållsrätt vid övergångsperiodens slut

För att omfattas av utträdesavtalets bestämmelser måste den brittiska medborgaren ha vistats i Sverige med uppehållsrätt vid tidpunkten för övergångsperiodens slut. Det innebär att det inte är möjligt för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar att med stöd av bestämmelserna i utträdesavtalet flytta till Sverige vid en senare tidpunkt. Personer som flyttar, d.v.s. påbörjar sin vistelse i Sverige, efter den 31 december 2020 behöver i likhet med övriga tredjelandsmedborgare som regel ett uppehållstillstånd.

Familjemedlemmar som är i så kallat direkt släktskap med en person som uppehåller sig i Sverige med stöd av utträdesavtalet är undantagna från kravet att de måste ha uppehållit sig i Sverige vid övergångsperiodens utgång. Dessa personer härleder istället sin rätt till vistelse enligt utträdesavtalet från släktingen, och har alltså möjlighet att ansluta till släktingen i Sverige även efter den 31 december 2020. Med personer i direkt släktskap avses bland annat barn till en förälder som vistas i Sverige med uppehållstatus.

Mer om kravet på att villkoren för uppehållstatus måste vara uppfyllda under hela vistelsen i Sverige

För att behålla sin rätt att vistas i Sverige med uppehållstatus krävs att personen uppfyller kraven i utträdesavtalet om laglig vistelse i Sverige under hela vistelsetiden. Kraven för uppehållstatus är i huvudsak desamma som kraven för uppehållsrätt.

För att personen ska kunna folkbokföras måste dessutom – enligt folkbokföringsrättsliga regler – uppehållstatusen eller någon annan laglig grund för vistelse kunna antas bestå under minst ett år (3 § FOL).

Medborgare i Schweiz måste ha uppehållstillstånd

Schweiz är inte ett EES-land. EU och Schweiz har tecknat ett avtal som innehåller bestämmelser om fri rörlighet för personer (Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer [s. 6–72]).

En svensk medborgare som exempelvis har flyttat till Schweiz för att arbeta kan enligt Skatteverkets bedömning anses ha utnyttjat sin fria rörlighet vid en prövning av om en familjemedlem till en svensk medborgare kan ha uppehållsrätt.

En schweizisk medborgare som anmäler flytt till Sverige måste ha uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförd (prop. 2005/06:77 s. 39 f.).

Familjemedlem

En EES-medborgare som uppfyller kraven för uppehållsrätt enligt någon av grunderna i 3 a kap. 3 § UtL har primär uppehållsrätt. En familjemedlem till en EES-medborgare med uppehållsrätt kan härleda sekundär uppehållsrätt från EES-medborgaren (3 a kap. 4 § första stycket UtlL). En förutsättning för att familjemedlemmen ska kunna ha sekundär uppehållsrätt är att familjemedlemmen följer med eller ansluter sig till EES-medborgaren i Sverige (3 a kap. 2 § första stycket UtL). Familjemedlemmen ska styrka sin identitet och familjeanknytningen till EES-medborgaren.

Även andra krav kan behöva vara uppfyllda för att familjemedlemmen ska kunna ha uppehållsrätt. Exempelvis krävs i vissa fall att familjemedlemmen visar en heltäckande sjukförsäkring. För att kunna ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare krävs att familjemedlemmen, oavsett medborgarskap, har styrkt sin identitet och visar handlingar som styrker anknytningen (10 § FOF).

Vem kan vara familjemedlem?

Med familjemedlem till EES-medborgare avses följande personer (3 a kap. 2 § första stycket UtlL):

  • make, sambo eller registrerad partner till EES-medborgaren
  • släktingar i rakt nedstigande led (barn, barnbarn etc.) till EES-medborgaren eller till EES-medborgarens make, sambo eller registrerade partner – om släktingen är under 21 år eller är beroende av någon av dem för sin försörjning
  • släktingar i rakt uppstigande led (föräldrar, mor- och farföräldrar etc.) till EES-medborgaren eller till EES-medborgarens make, sambo eller registrerade partner – om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning
  • annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som hen kommit ifrån är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen (se Annan familjemedlem, nedan).

Med familjemedlem till EES-medborgare avses även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i punktlistan ovan till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet (3 a kap. 2 § andra stycket UtlL).

För familjemedlemmar till svenska medborgare gäller särskilda regler. För familjemedlemmar till nordiska medborgare gör Skatteverket en fiktiv prövning av den nordiska medborgarens uppehållsrätt.

Annan familjemedlem

En annan familjemedlem enligt bestämmelsen i 3 a kap . 2 § första stycket 4 kan exempelvis vara ett syskon en kusin eller en moster (prop. 2013/14:81 s. 41). Det kan enligt Skatteverkets bedömning också vara fråga om en person som av någon anledning inte uppfyller kraven för att betraktas som familjemedlem enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis ett barn över 21 år som inte är ekonomiskt beroende av EES-medborgaren men som ingår i EES-medborgarens hushåll.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning [1] [2]
  • Proposition 2013/14:81 Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande [1]