OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

Det finns även annan brottslighet som handläggare kan komma att uppmärksamma i arbetet. Vissa av brotten är Skatteverket skyldig att brottsanmäla och för andra finns det en möjlighet att brottsanmäla med stöd av sekretessbrytande regler.

Annan ekonomisk brottslighet

Borgenärsbrott och skattebrott har behandlats på andra sidor i Vägledningen. Nedan följer några exempel på annan ekonomisk brottslighet som kan sägas ligga nära Skatteverkets verksamhet och som handläggare kan komma att särskilt uppmärksamma i arbetet.

Överträdelse av näringsförbud

Ett näringsförbud innebär att personen inte får bedriva näringsverksamhet. Den som har näringsförbud får inte heller vara bolagsman i handelsbolag, ledamot i ett aktiebolags styrelse eller teckna firma i något bolag. Hen får inte heller arbeta i någon närståendes verksamhet.

Det vanligaste är att ett näringsförbud ges i samband med att någon döms för grova ekonomiska brott. Men näringsförbud kan också dömas ut till någon som i sin näringsverksamhet grovt har åsidosatt sina skyldigheter och inte betalat skatt eller avgifter eller drivit företag som försatts i konkurs.

Den som uppsåtligen gör sig skyldig till en överträdelse av näringsförbud kan dömas till fängelse i högst två år (47 § lagen [2014:836] om näringsförbud).

Om någon överträder näringsförbudet kan Skatteverket göra en brottsanmälan. Förutsättningen är att de sekretessbrytande reglerna vid misstanke om ett begånget brott är uppfyllda.

Missbruk av lönegaranti

Lönegaranti innebär att staten betalar arbetstagarens fordringar på lön m.m. hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs eller är föremål för en företagsrekonstruktion.

Det finns olika varianter av felaktigheter som förekommer (Brå rapport 2015:8 s. 46 f.). Nedan följer några exempel:

  • Förfalskade beslut om lönegaranti. Konkursförvaltarens brev och namnteckning förfalskas och ett förfalskat beslut skickas in till länsstyrelsen.
  • Bolagsföreträdarna hittar på anställningsförhållanden (se t.ex. HovR SoB 2015-11-25, mål nr B 2255-14). Bolagsföreträdarna ändrar i bokföringen och andra dokument för att det ska se ut som att företaget har haft fler anställda eller betalat ut mer i lön än vad det i verkligheten har gjort.
  • Identitetsfusk i samband med konkurser och lönegaranti. De anställda finns inte i verkligheten inte utan det är fråga om påhittade eller falska identiteter.

Vissa sekretessbelagda uppgifter i beskattningsverksamheten kan lämnas ut till konkursförvaltare vid misstanke om missbruk av lönegaranti.

Användande av s.k. målvakter

Med målvakt menas en person som aldrig har för avsikt att seriöst delta i ett aktiebolags verksamhet utan enbart lånar ut sitt namn för att lagens formella krav ska uppfyllas. Målvakterna saknar som regel kännedom om den verksamhet som de företräder men är beredda att mot ersättning bära det formella och straffrättsliga ansvaret för bolagets handlande. Bolaget kan också redan ha plundrats på sina tillgångar och står utan både ledning och verksamhet men målvakten sätts in i slutskedet med syftet att konsekvenserna ska drabba målvakten och inte dem som legat bakom plundringen. Det förekommer att målvakter är fiktiva personer. De aktiebolag som målvakterna företräder och som används för ekonomisk brottslighet kallas målvaktsbolag. Som exempel på hur målvakter används se t.ex. NJA 2003 s. 586 (näringsförbud), RH 2015:66 (brott mot aktiebolagslagen) och HovR VS 2015-02-24, mål nr B 3686-14 (penninghäleri, grovt brott).

För att komma till rätta med problemet med målvakter är det förbjudet att utse en person till styrelseledamot eller suppleant respektive vd eller vice vd, om personen inte avser att ta del av den verksamhet som hör till rollen (8 kap. 12 och 32 §§ ABL).

Den som uppsåtligen medverkar till ett sådant beslut eller åtar sig ett sådant uppdrag kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (30 kap. 1 § tredje stycket ABL).

Skatteverket, Kronofogden och Ekobrottsmyndigheten har kommit överens om att samverka för att förhindra ekonomisk brottslighet i aktiebolag. Genom att tidigt identifiera misstänkta målvaktsbolag som systematiskt används som verktyg för ekonomisk brottslighet kan Skatteverket snabbare än som annars skulle ha varit fallet, ansöka om att försätta bolagen i konkurs.

Vid misstanke om brott kan Skatteverket göra en brottsanmälan. Förutsättningen är att de sekretessbrytande reglerna vid misstanke om ett begånget brott är uppfyllda.

Annan brottslighet

När Skatteverket handlägger ett ärende kan det uppkomma misstanke om andra brott. Nedan ges några exempel på sådana brott. För vissa av brotten finns det en skyldighet att anmäla och för andra finns det en möjlighet att anmäla med stöd av sekretessbrytande regler i OSL.

Bedrägeri

En person kan dömas för bedrägeri om hen genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningspersonen och skada för den som vilseletts (9 kap. 1 § första stycket BrB).

Den aktuella bedrägeribestämmelsen har också ett andra stycke som omfattar s.k. datorbedrägeri.

Bedrägeri kan ge fängelse i högst två år.

Ringa bedrägeri

Bedömningen av om ett bedrägeri är ringa ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter vid brottet. Enligt lagtexten är skadans omfattning något som särskilt ska beaktas.

Ringa bedrägeri kan ge böter eller fängelse i högst två år.

Grovt bedrägeri

Om ett bedrägeri är att anse som grovt, döms personen för grovt bedrägeri. Det är ett brott som ger fängelse, lägst sex månader och högst sex år (9 kap. 3 § BrB).

När man ska bedöma ett brotts svårighetsgrad ska samtliga omständigheter vid brottet beaktas. I bestämmelsen anges ett antal exempel på omständigheter som kan göra att ett bedrägeri ska bedömas som grovt. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas

  • om personen har missbrukat allmänt förtroende
  • om personen har använt en urkund eller något annat vars brukande är straffbart enligt 14 kap. eller 15 kap. BrB
  • om personen använt vilseledande bokföring
  • om gärningen annars har varit av särskilt farlig art
  • om gärningen har avsett betydande värde
  • om gärningen har inneburit synnerligen kännbar skada.

Försök, förberedelse och stämpling till bedrägeri är i vissa fall straffbara

Försök och förberedelse till bedrägeri och grovt bedrägeri är straffbara (9 kap. 11 § BrB), men försök och förberedelse till ringa bedrägeri är inte straffbara. Även stämpling till grovt bedrägeri är straffbart. Vilka handlingar som omfattas framgår av 23 kap. BrB.

Exempel på bedrägeri inom Skatteverkets verksamhet

En person kan ha gjort sig skyldig till bedrägeri om hen felaktigt begär utbetalning av Skatteverket för rot- eller rutarbeten som inte har utförts.

Bedrägerier mot det offentliga trygghetssystemet

Bedrägliga handlingar mot de offentliga trygghetssystemen behandlas i en särskild lag, bidragsbrottslagen (2007:612).

Urkundsförfalskning

En person kan dömas för urkundsförfalskning i två typsituationer: dels om hen obehörigen framställer en ny urkund, dels om hen obehörigen förändrar en från början äkta urkund (14 kap. 1 § BrB).

Enligt bestämmelsen kan en falsk urkund framställas

  • genom att utställaren anger en annan persons namn
  • genom att utställaren på liknande sätt anger en annan persons namn
  • på annat sätt.

Förfalskningsåtgärden ”på liknande sätt ange annans namn” innebär att även handlingssätt som består i att förse en handling med en annan persons elektroniska signatur omfattas (prop. 2012/13:74 s. 68).

Förändring av en befintlig urkund kan bestå i att personen

  • ändrar i en äkta urkund
  • fyller ut en äkta urkund.

En urkundsförfalskning är fullbordad redan i och med själva förfalskningsåtgärden. Det finns alltså inte något krav på att den falska urkunden ska ha använts.

Förfalskningsåtgärderna kan bara bedömas som urkundsförfalskning om åtgärderna utförs av någon som är obehörig att utföra dem för utställarens räkning.

Urkundsförfalskning kan ge fängelse i högst två år.

Bara straffbart om fara i bevishänseende

En förutsättning för straffansvar är att gärningen innebär en fara i bevishänseende. För att rekvisitet ska vara uppfyllt måste det ha funnits en fara i det enskilda fallet, en s.k. konkret fara. För att rekvisitet ska anses uppfyllt måste faran finnas vid tidpunkten för förfalskningsåtgärden. Om faran uppkommer senare är rekvisitet inte uppfyllt och åtgärden är inte straffbar.

Vad menas med urkund?

Av central betydelse för tillämpningen av bestämmelsen om urkundsförfalskning är vad som avses med urkund. Av 14 kap. 1 § andra stycket BrB framgår att med urkund avses

  • en handling som har upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär
  • en elektronisk handling som har upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt
  • ett märke som har ställts ut till bevis för en persons identitet eller för en viss rättighet eller prestation och som har originalkaraktär (bevismärke).

Ringa urkundsförfalskning

Om en urkundsförfalskning är att anse som ringa, döms personen för förvanskning av urkund (14 kap. 2 § SFL). För att avgöra om brottet är ringa ska en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet göras (prop. 2012/13:74 s. 71). När man bedömer om brottet är ringa ska man särskilt beakta

  • om urkunden är av mindre vikt
  • om gärningen har begåtts för att hjälpa någon till sin rätt.

Grov urkundsförfalskning

Om en urkundsförfalskning är att anse som grov, döms personen för grov urkundsförfalskning (14 kap. 3 § BrB). Det är ett brott som ger fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

När man ska bedöma ett brotts svårighetsgrad ska samtliga omständigheter vid brottet beaktas. I bestämmelsen anges ett antal exempel på omständigheter som kan göra att en urkundsförfalskning ska bedömas som grov. Det ska särskilt beaktas

  • om förfalskningen har avsett en myndighets arkivhandling av vikt
  • om det är en urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen
  • om gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Försök och förberedelse till urkundsförfalskning är i vissa fall straffbara

Försök och förberedelse till urkundsförfalskning och grov urkundsförfalskning är straffbara (14 kap. 13 § BrB), däremot inte försök och förberedelse till det ringa brottet förvanskning av urkund. Vilka handlingar som omfattas framgår av 23 kap. BrB.

Exempel på urkundsförfalskningar inom Skatteverkets verksamhet

Olika förfalskningsbrott kan aktualiseras i samband med skattebrott där falska eller oriktiga fakturor kan förekomma.

Inom folkbokföringsverksamheten aktualiseras denna typ av brottslighet i form av förfalskade pass. Men även andra förfalskade eller manipulerade id-handlingar, vigselintyg och skilsmässointyg från utlandet kan förekomma.

Osant intygande och brukande av osann urkund

I 15 kap. 11 § BrB behandlas två olika brott: osant intygande och brukande av osann urkund.

Osant intygande

En person gör sig skyldig till osant intygande, enligt 15 kap. 11 § första stycket BrB, om hen i ett intyg eller annan urkund

  • lämnar osanna uppgifter om vem personen är
  • lämnar osanna uppgifter om annat än egna angelägenheter.

Detsamma gäller om en person upprättar en urkund om en rättshandling för skens skull.

Gränsdragning mot urkundsförfalskning

I bestämmelsen straffbeläggs åtgärder som består av att en person i en urkund lämnar osanna uppgifter om vem hen är. Detta skulle kunna ske så att gärningen uppfyller rekvisiten för urkundsförfalskning. Det kan då uppstå problem att avgöra om personens handlande ska straffbeläggas som urkundsförfalskning eller som osant intygande.

Begränsat ansvar när det gäller osanna uppgifter om egna angelägenheter

Ansvar för att lämna osanna uppgifter förutsätter att uppgifterna avser annat än egna angelägenheter. Rekvisitet innebär en begränsning av ansvaret för osanna uppgifter. Bakgrunden till begränsningen är att en person inte kan förväntas vara opartisk när det gäller uppgifter som lämnas i egen sak. Det kan också krävas av mottagaren av uppgifterna har en högre grad av försiktighet inför sådana uppgifter.

Upprätta en handling för skens skull

Ett exempel på en gärning som faller in under detta rekvisit kan vara att en person upprättar ett kontrakt i efterhand för att ge intryck av att kontraktet upprättats vid ett tidigare tillfälle.

Brukande av en osann urkund

En person kan dömas för brukande av en osann urkund enligt 15 kap. 11 § tredje stycket BrB om personen åberopar eller på något annat sätt använder en osann urkund.

Urkunden som brukas ska vara sådan som avses i första stycket. Det måste alltså vara fråga om en osann uppgift beträffande vem utställaren är eller om annat än hens egna angelägenheter.

Åberopandet kan ske både muntligt och skriftligt

Ett åberopande kan ske både genom ett muntligt eller skriftligt meddelande.

Bara straffbart om fara i bevishänseende

En förutsättning för straffansvar både för osant intygande och brukande av osann urkund är att gärningen innebär fara i bevishänseende.

Vad menas med urkund?

Innebörden av begreppet urkund (se ovan) i bestämmelsens första och tredje stycken är densamma som i 14 kap. 1 § andra stycket om urkundsförfalskning (prop. 2012/13:74 s. 74).

Straffskalan och ansvar för grovt brott

Om en person begår osant intygande eller brukande av osann urkund kan böter eller fängelse i högst sex månader komma ifråga (15 kap. 11 § första stycket BrB)

Om brottet är att anse som grovt, döms personen till fängelse i högst två år (15 kap. 11 § andra stycket BrB).

När man ska bedöma brottets svårighetsgrad ska samtliga omständigheter vid brottet beaktas. I bestämmelsen anges missbruk av tjänsteställning som ett exempel på en omständighet som gör att brottet bör bedömas som grovt.

Försök, förberedelse och stämpling till brotten är inte straffbara

Försök, förberedelse och stämpling till osant intygande och brukande av osann urkund är inte straffbart, oavsett om brottet är grovt eller inte.

Brott mot låneförbudet m.m. i aktiebolagslagen

En person kan dömas till ansvar om personen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 21 kap. 1, 3, 5 eller 10 § ABL (30 kap. 1 § första stycket 4 ABL). De uppräknade bestämmelserna innehåller olika förbud samt även vissa skyldigheter för aktiebolag enligt följande:

  • Förbud att lämna penninglån till en viss krets av personer, både fysiska och juridiska (21 kap. 1 § ABL).
  • Förbud att ställa säkerhet till den krets personer som finns uppräknad i 21 kap. 1 § ABL (21 kap. 3 § ABL).
  • Förbud att ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att förvärva aktier i bolaget eller i ett överordnat bolag i samma koncern (21 kap. 5 § ABL).
  • Skyldighet för styrelsen eller vd:n att upprätta förteckning över förskott, lån och säkerheter som lämnats med undantag m.m. (21 kap. 10 § ABL).

När det gäller lån är brottet fullbordat när det otillåtna lånet betalas ut. När det gäller att ställa en säkerhet är brottet fullbordat exempelvis när borgensförklaringen avges (prop. 1975:103 s. 575).

Överträdelse av de aktuella bestämmelserna kan resultera i böter eller fängelse i högst ett år.

Vem kan dömas till ansvar?

Ansvar för överträdelse av låneförbudet kan komma ifråga för den som beslutar om eller i kraft av sin ställning i bolaget verkställer en utbetalning eller beordrar en anställd att göra utbetalningen (prop. 1975:103 s. 576).

Medverkansbestämmelsen i brottsbalken är tillämplig

Straffbestämmelserna riktas i första hand mot aktiebolagets företrädare, men ansvar kan även komma ifråga för den som medverkar till gärningen på olika sätt. Eftersom fängelse finns i straffskalan blir brottsbalkens regler om medverkan tillämpliga (23 kap. 4 § BrB).

Brott mot låneförbudet m.m. i tryggandelagen

Motsvarande regler om låneförbud, förbud mot att ställa säkerhet och straffansvar för brott mot dessa bestämmelser enligt aktiebolagslagen gäller även för pensionsstiftelser i vissa fall (11 § tredje stycket TrL).

Bestämmelserna blir tillämpliga om det är en pensionsstiftelse som har till ändamål att trygga utfästelser om pension till arbetstagare och arbetstagares efterlevande i aktiebolag som är fåmansföretag enligt 56 kap. 2 och 3 §§ IL.

En person kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år om personen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot dessa regler.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HovR SoB 2015-11-25, mål nr B 2255-14 [1]
  • HovR VS 2015-02-24, mål nr B 3686-14 [1]
  • NJA 2003 s. 586 [1]
  • RH 2015:66 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1975:103 förslag till ny aktiebolagslag, m.m. [1]
  • Proposition 2012/13:74 Förfalsknings- och sanningsbrotten [1] [2] [3]

Övrigt

  • Brå rapport 2015:8 Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet [1]