För att Skatteverket ska kunna ansöka om företrädaransvar behöver både en rad objektiva och subjektiva förutsättningar vara uppfyllda.
För att Skatteverket ska kunna ansöka om företrädaransvar måste det finnas en obetald skatt eller avgift och en identifierad företrädare. I vissa fall kan det dock föreligga hinder mot att ansöka om företrädaransvar på grund av objektiva omständigheter som inte är knutna till vare sig företrädarens subjektiva handlande eller eventuella befrielsegrunder.
Ett centralt begrepp i detta sammanhang är verksamma åtgärder. Med detta menas att den juridiska personen senast på förfallodagen ska ha vidtagit åtgärder för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intresse. Om en sådan åtgärd vidtas inträder inte något betalningsansvar överhuvudtaget.
Att företrädaransvar är accessoriskt innebär att en företrädare bara är betalningsansvarig i samma omfattning som den juridiska personen. Om huvudfordran sätts ned eller faller bort minskar företrädarens ansvar i motsvarande mån (prop. 2002/03:128 s. 37). Det innebär att om fordran sätts ned genom t.ex. en betalning från en företrädare vid en överenskommelse eller efter dom kan Skatteverket inte gå vidare med ett krav gentemot en annan företrädare för samma skuld.
Från huvudprincipen om att företrädaransvaret är accessoriskt finns det undantag i lag, t.ex. för företagsrekonstruktion. Principen om accessoritet har dock sina begränsningar. Om ett företrädaransvar har utdömts och företrädaren har betalat i enlighet med domen kan en nedsättning av de skatter som omfattats av företrädaransvaret innebära att Skatteverket ska återbetala en del av eller hela det belopp som betalats. Men om någon annan av den juridiska personens obetalda skatter eller avgifter sätts ned och ett överskott uppstår på skattekontot innebär det inte att företrädaren har rätt att få någon återbetalning.
Om den juridiska personen får anstånd med betalning av skatt innebär det en tillfällig betalningsbefrielse, men det påverkar inte skattefordrans bestånd. Under tiden den juridiska personen har anstånd föreligger ett hinder mot att ansöka om företrädaransvar. I vissa fall innebär även anstånd ett hinder mot att ansöka om företrädaransvar efter det att anståndet har hävts.
Om anstånd medges för en skatt eller avgift innan den ursprungliga förfallodagen som avses i 59 kap. 13 § SFL kan Skatteverket inte ansöka om företrädaransvar under anståndstiden. I dessa fall har den juridiska personen inte underlåtit att betala någon skatt eller avgift. I och med att den ursprungliga förfallodagen genom anståndet skjutits upp anser Skatteverket att den relevanta ansvarstidpunkten för ett eventuellt företrädaransvar är förfallodagen vid anståndstidens utgång.
Om ett anstånd med betalning medges efter den relevanta förfallodagen finns det i princip inte något hinder mot att ansöka om företrädaransvar. Under den tid ett anstånd med betalning gäller kan någon ansökan om företrädaransvar inte göras, men efter det att anståndet upphört finns möjligheten kvar. Detta om den relevanta förfallodagen passerats utan att någon betalning skett och inte någon verksam åtgärd vidtagits. Även om den juridiska personen försätts i konkurs eller annan verksam åtgärd vidtas under den tid anståndet gäller kan ärende om företrädaransvar inledas beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Om den juridiska personen söker anstånd innan förfallodagen men anstånd med betalning beviljas först efter förfallodagen, kan det i vissa fall vara svårt att hävda att företrädaren inte betalat den aktuella skatten eller avgiften på grund av uppsåt eller grov oaktsamhet. En ansökan om anstånd kan då sägas utgöra skydd mot att talan om företrädaransvar inleds under den tid som Skatteverket handlägger ansökan om anstånd. Om anstånd inte beviljas måste den juridiska personen omgående betala skatten eller avgiften alternativt vidta annan verksam åtgärd för att undgå betalningsansvar.
I vissa fall kan ett anstånd som beviljats efter den relevanta förfallodagen utgöra ett hinder mot att ansöka om företrädaransvar. Detta gäller även om ansökan om anstånd kommit in efter den relevanta förfallodagen. Antag att skatten har fastställts i efterhand genom ett omprövningsbeslut, att omprövningsbeslutet har överklagats och att anstånd med betalningen har beviljats med stöd av 63 kap. 4 § SFL eftersom det är tveksamt hur stort belopp som den juridiska personen kommer att behöva betala. Även om omprövningsbeslutet fastställs av domstol kan det beroende på omständigheterna och som en följd av beslutet om anstånd, vara svårt att hävda att företrädaren uppsåtligen eller på grund av grov oaktsamhet inte betalat skatten på den ursprungliga förfallodagen. Skatteverket eller domstol har ju genom beslutet om anstånd konstaterat att det varit tveksamt hur mycket som den juridiska personen kommer att behöva betala.
Om den juridiska personen ansöker om företagsrekonstruktion senast på förfallodagen utgör detta en verksam åtgärd. De skatter och avgifter som uppkommit innan ansökan om företagsrekonstruktion ska inte betalas och kan senare ingå i ett eventuellt offentligt ackord. Under den tid som företagsrekonstruktionen pågår bör i normalfallet inte något ärende om företrädaransvar inledas. De skatter och avgifter som uppkommit efter ansökan om företagsrekonstruktion ska betalas löpande. Vilket skydd en ansökan om företagsrekonstruktion ger mot en ansökan om företrädaransvar beror på flera saker.
En beviljad ansökan om företagsrekonstruktion innebär att skatter eller avgifter som uppkommit innan ansökan inte får betalas utan godkännande från rekonstruktören så länge som rekonstruktionen pågår (2 kap. 15 FrekL). Åsidosätter gäldenären betalningsförbudet inverkar detta dock inte på rättshandlingens giltighet. För de skatter och avgifter som förfaller samma dag som eller efter ansökningsdagen utgör ansökan om rekonstruktion en verksam åtgärd. Företrädaren kan då inte anses ha underlåtit att betala skattefordran på grund av grov oaktsamhet eller uppsåt.
Har skatten eller avgiftens förfallodag passerats när ansökan om företagsrekonstruktion ges in innebär detta inte att en verksam åtgärd har vidtagits, men att någon ansökan om företrädaransvar i normalfallet inte bör göras så länge företagsrekonstruktionen pågår.
Om rekonstruktionen upphör utan att något offentligt ackord kommit till stånd måste företrädaren snarast vidta åtgärder för att få till stånd en avveckling av bolagets skulder (HFD 2015 ref. 58).
Vad snarast innebär i detta sammanhang är inte klarlagt. Viss ledning ger HFD i nämnda dom där domstolen ansåg att en veckas dröjsmål med att ansöka om konkurs efter det att rekonstruktionen upphört inte innebar att företrädaren vidtagit verksamma åtgärder avseende skatter och avgifter som uppkommit innan ansökan om rekonstruktion men förfallit till betalning efter.
För de skatter och avgifter som förfallit till betalning innan ansökan om företagsrekonstruktion har den relevanta förfallodagen passerats. Företrädarens eventuella grova oaktsamhet eller uppsåt ska prövas utifrån dennes agerande fram till förfallodagen. Att rekonstruktionen upphört utan att något offentligt ackord kommit till stånd innebär att Skatteverket kan ansöka om företrädaransvar, om förutsättningar för det föreligger.
Försätts den juridiska personen i konkurs under pågående rekonstruktion är företrädaransvar inte möjligt avseende de skatter och avgifter som uppkommit innan rekonstruktionen inletts men som förfallit därefter. Detta då en verksam åtgärd vidtagits senast på förfallodagen.
Att den juridiska personen försätts i konkurs under pågående rekonstruktion medför inte något hinder mot att därefter ansöka om företrädaransvar avseende de skatter och avgifter som förfallit till betalning innan ansökan om företagsrekonstruktion gjordes. HFD har i RÅ 2009 ref. 72 prövat denna fråga. Bolaget hade i detta mål försatts i konkurs samma dag som företagsrekonstruktionen upphörde. HFD ansåg inte att någon åtgärd vidtagits för att på ett ansvarsbefriande sätt avveckla bolagets skulder.
Skatter och avgifter som uppkommer och förfaller till betalning under rekonstruktionen ska betalas löpande. För dessa fordringar gäller som vanligt att eventuella verksamma åtgärder måste vidtas senast på respektive förfallodag.
Med betalningsinställelse menas att gäldenären informerar samtliga borgenärer om att samtliga skulder som har uppkommit inte kommer att betalas. Syftet är att skapa rådrum för konstruktiva åtgärder och avskärma gäldenären från borgenärernas tryck. Skatteverket anser att en betalningsinställelse som vidtas senast på den relevanta förfallodagen utgör hinder mot företrädaransvar under vissa förutsättningar.
Betalningsinställelsen ska inom tre veckor följas av verksamma åtgärder för att den ska skydda mot företrädaransvar. Dessutom ska betalningsinställelsen vara skriftlig och väldokumenterad, samt vara riktad till samtliga borgenärer. Att företrädaren avser att på sikt avveckla verksamheten innebär inte att någon verksam åtgärd har vidtagits, se RÅ 2007 ref. 48.
Om den juridiska personen ansöker om konkurs eller försätts i konkurs senast på den relevanta förfallodagen utgör det en verksam åtgärd och något ärende om företrädaransvar kan inte inledas.
Om staten genom Skatteverket accepterar ett underhandsackord så kan inte något ärende om företrädaransvar inledas för de skatter och avgifter som omfattas av underhandsackordet. Detta beror på företrädaransvarets accessoriska karaktär.
Av HFD 2015 ref. 19 framgår att det inte finns någon möjlighet att ansöka om företrädaransvar för skatter och avgifter som nedsatts genom ett offentligt ackord.
Om ett offentligt ackord inte betalas på förfallodagen, kan man ansöka om företrädaransvar för den obetalda ackordslikviden. Ansökan kan dock bara omfatta de skatter och avgifter som har förfallit till betalning före det att ansökan om företagsrekonstruktion lämnades in till tingsrätten. För företrädaren är den relevanta ansvarstidpunkten skattens ursprungliga förfallodag, detta förändras inte av att tingsrätten genom beslutet om ackord har fastställt ett senare datum för betalning av skatteskulden för bolaget (se RÅ 2009 ref. 72).
Det händer att betalningen inte sker på förfallodagen utan i stället i början på nästkommande avstämningsperiod. Om en verksam åtgärd, till exempel en konkursansökan, vidtas innan nya skatter förfaller till betalning blir frågan vilka skatter som har betalats? De skatter som kan omfattas av ett eventuellt företrädaransvar eller de skatter som förfallit till betalning efter att en verksam åtgärd vidtagits?
En inbetalning ska fördelas proportionerligt mellan samtliga skatter och avgifter som har registerats under avstämningsperioden (62 kap. 15 § SFL). Detta skulle innebära att inbetalningen som sker i början av avstämningsperioden i första hand ska anses betala de skatter som förfaller efter att den verksamma åtgärden vidtagits.
Men i företrädaransvarshänseende bör det betraktas som att betalning har skett mot de tidigare förfallna skatterna och avgifterna. Detta då betalning skett kort efter förfallodagen och en verksam åtgärd vidtagits innan några nya skatter och avgifter förfallit till betalning. Se även KRSU 2008-12-23, mål nr. 3044-08.