OBS: Detta är utgåva 2021.3. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket registrerar under vissa förutsättningar en kvinna som barnets mor i folkbokföringen när barnet är fött utomlands.

Registrering av mor för ett barn som fötts utomlands

Enligt svenska rättsprinciper ska alltid den kvinna som föder ett barn antas (presumeras) vara barnets mor. Denna princip framgår bland annat av 1 kap. 7 § FB som reglerar fastställande av moderskap efter äggdonation. I Sverige saknas bestämmelser om giltighet av moderskap i internationella förhållanden och därför tillämpas svensk rätt även när barnet är fött utomlands.

Moderskapet måste styrkas med handlingar från födelselandet

För att en kvinna ska kunna registreras som mor till ett barn i folkbokföringen måste uppgiften styrkas med en eller flera godtagbara handlingar från födelselandet. Handlingarna måste vara utfärdade av en behörig myndighet och visas upp i original eller i en bestyrkt kopia.

Ett födelsebevis utfärdat av en behörig myndighet i barnets födelseland styrker normalt att en kvinna är mor till ett barn. I en del fall kan även ett utdrag från civilregistret godtas för att styrka ett moderskap. Ett krav är att födelselandet har en välordnad och säker registrering i civilregister. Skatteverket kan då förutsätta att den kvinna som finns angiven i handlingen är barnets rättsliga mor.

För att en utländsk handling ensam ska kunna styrka att en kvinna är mor till ett barn krävs normalt att födelsen är registrerad i nära anslutning till barnets födelse. En handling som anger att födelsen är registrerad senare än ett år efter födelsen har normalt ett så lågt bevisvärde att den inte ensam styrka att den angivna kvinnan är barnets mor. En handling som inte ensam styrker att en kvinna är mor till ett barn kan emellertid tillsammans med en eller flera andra handlingar styrka moderskapet. De uppvisade handlingarna får i så fall inte innehålla motstridiga uppgifter och de måste tillsammans ha ett betydande bevisvärde (KRSU 2013-11-12, mål nr 472-13).

Vid bedömningen av om en utländsk handling styrker att en kvinna är barnets mor måste hänsyn tas till vilket bevisvärde handlingar från ett visst land har, d.v.s. hur tillförlitliga uppgifterna i en handling kan anses vara. Skatteverket iakttar särskild försiktighet bland annat när det gäller handlingar från länder med oklar lagstiftning eller som har svag kontroll över sina offentliga institutioner. Särskild försiktighet iakttas också när tidigare fall med manipulerade handlingar har uppmärksammats. Handlingar som innehåller brister eller andra avvikelser i förtryckt text eller stämplar kan i regel inte styrka en uppgift. Detsamma gäller handlingar som innehåller betydande oklarheter eller motstridiga uppgifter (RÅ 2000 not 122).

Moderskap kan inte styrkas med DNA-analys

En DNA-analys godtas inte av Skatteverket för att en kvinna ska registreras mor till ett barn. Resultatet av en DNA-analys visar endast på släktskap och inte vem som har fött ett barn (KRNJ 2018-03-26, mål nr 1519-16) .

Fastställelse av mor vid domstol

Om det är oklart vem som är mor till ett barn så kan fastställelsetalan föras vid en svensk domstol (13 kap. 2 § RB). Domstolen kan fastställa att en kvinna är mor till ett barn (NJA 2007 s. 684). När domen har fått laga kraft kan Skatteverket i folkbokföringen registrera kvinnan som mor till barnet från födelsen.

En dom eller ett beslut om fastställelse av moderskap från en utländsk domstol kan inte ligga till grund för att registrera en kvinna som mor i folkbokföringen. I svensk rätt finns det inget stöd för att erkänna utländska domar eller beslut om moderskap.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • Kammarrätten i Jönköping, dom 2018-03-26, mål nr 1519-16 [1]
  • Kammarrätten i Sundsvall, dom 2013-11-12, mål nr 472-13 [1]
  • NJA 2007 s 684 [1]
  • Regeringsrättens årsbok 2000 referat 122 [1]

Lagar & förordningar

  • Föräldrabalk (1949:381) [1]
  • Rättegångsbalk (1942:740) [1]