Identitetskort

Identitetskort för folkbokförda

Den som har fyllt 13 år och är folkbokförd i Sverige kan ansöka om identitetskort hos Skatteverket (1 § IdL och 2 § IdF). Kortet gäller i högst fem år (8 § IdF). Det ska lämnas ut till sökanden personligen (9 § IdF).

Ansökan

Den som ansöker om ett identitetskort ska normalt inställa sig personligen hos Skatteverket och lämna in en skriftlig ansökan som undertecknas vid inlämnandet. Kravet på undertecknande gäller dock inte för den som inte kan skriva sitt namn (3, 4 och 16 §§ IdF). Ansökan ska göras på en av Skatteverket fastställd blankett (2§ SKVFS 2009:14). Den sökande måste också ha betalat en ansökningsavgift innan hen lämnar in ansökan.

Vid ansökningstillfället tas en digital bild av sökandens ansikte. Om det finns synnerliga skäl kan sökanden i stället lämna in ett välliknande fotografi (2 § 1 IdL). Även sökandens längd ska kontrolleras vid detta tillfälle (7 § SKVFS 2009:14).

Om sökanden har ett tidigare utfärdat identitetskort ska detta som huvudregel lämnas in för makulering i samband med en ny ansökan (6 § IdF). Om sökanden har behov av sitt gamla kort under handläggningstiden ska hen lämna in det för makulering när det nya kortet lämnas ut (15 § IdF).

En ansökan ska avslås om sökanden inte uppfyller kraven i 1 § IdL. Detsamma gäller om sökanden inte har avhjälpt brister gällande kraven i 2 § IdL (4 § IdL).

Sökanden ska styrka sin identitet

Sökanden ska i samband med ansökan styrka sin identitet och övriga personuppgifter (2 § 2 och 3 § IdL). Det finns olika möjligheter för sökanden att göra detta:

• Med en godtagbar identitetshandling.
• Med en skriftlig försäkran från en intygsgivare.
• Med andra officiella handlingar utfärdade av myndigheter eller organisationer som Skatteverket gör en sammanvägd bedömning av.

För personer med uppehållstillstånd kan identiteten styrkas med de uppgifter som har registrerats för uppehållstillståndet.

Godtagbar identitetshandling

I första hand ska sökanden visa upp en godtagbar identitetshandling. Handlingen ska vara giltig och den kan vara någon av följande handlingar (3-4 §§SKVFS 2009:14):

• Identitetskort utfärdat av Skatteverket
• Vanligt svenskt pass
• Svenskt nationellt identitetskort
• Svenskt körkort
• Svenskt tjänstekort utfärdat av statlig myndighet
• SIS-märkt företagskort, tjänstekort eller identitetskort.
• EU-pass utfärdat från och med den 1 september 2006.
• Pass utfärdat av Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz från och med den 1 september 2006.
• Nationellt identitetskort för EU-medborgare utfärdat från och med den 2 augusti 2021 enligt de krav som framgår av 1 § 3 SKVFS 2021:9.

Pass utfärdat av Storbritannien före landets utträde ur EU, dvs. till och med den 31 januari 2020, betraktas som ett EU-pass vid tillämpningen av Skatteverkets föreskrifter om id-kort.

Intygsgivare

Om sökanden inte har en godtagbar identitetshandling kan uppgifterna i stället styrkas med en skriftlig försäkran av en intygsgivare på en av Skatteverket fastställd blankett (3 § andra stycket och 6 § SKVFS 2009:14). Intygsgivaren ska känna personen väl och ha någon av följande relationer till sökanden (5 § SKVFS 2009:14):

• vårdnadshavare
• barn eller barnbarn över 18 år
• förälder
• hel- eller halvsyskon över 18 år
• mor- eller farförälder
• make eller sambo
• familjehemsförälder
• god man eller förvaltare
• arbetsgivare som sökanden har varit anställd hos i minst ett år

• tjänsteman vid en kommunal eller statlig myndighet som har en yrkesmässig relation till sökanden.

Intygsgivaren ska även uppfylla följande krav (6 § SKVFS 2009:14):

• styrka sin identitet med en godtagbar identitetshandling
• vara närvarande vid ansökan
• styrka sin relation till sökanden.

Sammanvägd bedömning

Om sökanden inte kan styrka sin identitet och övriga personuppgifter med en godtagbar identitetshandling eller genom en intygsgivare, får sökanden åberopa andra officiella handlingar utfärdade av myndigheter eller organisationer. Skatteverket ska då göra en sammanvägd bedömning av om dessa styrker sökandens identitet och övriga personuppgifter (3 § tredje stycket SKVFS 2009:14).

Personer med uppehållstillstånd

Om sökanden har uppehållstillstånd i Sverige ska hen anses ha styrkt sin identitet om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om personens uppehållstillstånd, om inte särskilda skäl talar emot det. Sökanden ska ange om hen vill styrka identiteten på detta sätt (3 § IdL).

Bestämmelsen innebär en presumtion för att uppgifterna som ligger till grund för personens uppehållstillstånd även utgör godtagbar grund för identitetsbedömningen i id-kortsärendet (prop. 2015/16:28 s. 54).

De uppgifter som ska stämma överens enligt 3 § IdL är sådana uppgifter som anges i 13 § andra stycket utlänningsdataförordningen (2016:30) (7 § IdF).

Rättsfall om att styrka identiteten

Nedan redovisas olika exempel på bedömningar av styrkande av identitet vid ansökan om identitetskort.

Svenskt pass där giltighetstiden har passerat styrker inte identiteten

Sökanden visade till styrkande av sin identitet upp ett svenskt pass där giltighetstiden hade gått ut närmare fem månader före ansökan. Eftersom passet inte var giltigt var det inte en godtagbar identitetshandling enligt Skatteverkets föreskrifter. Kammarrätten ansåg att en identitetshandling som inte är godtagbar inte ensam kan styrka sökandens identitet. Avsikten bakom bestämmelsen med sammanvägd bedömning måste vara att ytterligare officiella handlingar ska åberopas för att identiteten hos den sökande, vid en sammanvägd bedömning, ska anses styrkt (KRNS 2013-01-09, mål nr 1830-12).

Tyskt nationellt id-kort styrker inte identiteten

Sökanden hade enligt kammarrätten inte styrkt sin identitet enbart genom att visa upp ett tyskt nationellt identitetskort. Utländska nationella identitetskort finns inte med i uppräkningen av godtagbara identitetshandlingar i Skatteverkets föreskrifter om identitetskort. För att bestämmelserna om sammanvägd bedömning ska kunna tillämpas hade sökanden behövt åberopa ytterligare officiella handlingar (KRNS 2013-01-09, mål nr 3225-12).

Id-handling som inte är godtagbar enligt Skatteverkets föreskrifter styrker inte identiteten

Sökanden åberopade ett icke-biometrisk norskt pass utfärdat 2005 till styrkande av sin identitet. Handlingen är inte en godtagbar identitetshandling enligt Skatteverkets föreskrifter. Kammarrätten ansåg att en id-handling som inte är godtagbar inte ensam kan styrka sökandens identitet. Det krävs ytterligare officiella handlingar för att kunna göra en sammanvägd bedömning enligt föreskrifterna. (KRNS 2013-01-09, mål nr 2492-12).

Tyska myndigheter borde ha kontaktats före en sammanvägd bedömning av tyska handlingar

En tysk medborgare visade vid ansökan om identitetskort upp ett giltigt tyskt icke-biometriskt pass, ett giltigt tyskt körkort och ett ogiltigt tyskt identitetskort. Kammarrätten ansåg att Skatteverket inom ramen för samarbetet mellan EU-länder borde ha vänt sig till relevant tysk myndighet för att verifiera de åberopade handlingarnas äkthet och kontrollera om de innehöll uppgifter om en registrerad och etablerad identitet avseende sökanden. Därefter borde Skatteverket ha gjort en sammanvägd bedömning av om de åberopade handlingarna styrkte sökandens identitet och övriga personuppgifter (KRNS 2016-04-25, mål nr 8888-15).

Sambo kunde vara intygsgivare trots kort tid som sammanboende

Trots att sökanden vid tidpunkten för ansökan om identitetskort endast hade varit sammanboende med sin sambo i 10 veckor ansåg kammarrätten med hänsyn till omständigheterna i målet att de redan efter denna tid var att betrakta som sambor och att de kände varandra väl. Sambon ansågs därmed ha styrkt sökandens identitet genom sitt intygande (KRNS 2017-06-12, mål nr 6677-16).

Sökande under 18 år

Om sökanden är under 18 år krävs ett skriftligt medgivande från vårdnadshavare om det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda ett identitetskort (5 § IdF).

Rättsfall: inte synnerliga skäl när vårdnadshavaren är registrerad som en aldrig folkbokförd relation

Att en vårdnadshavare är registrerad som en aldrig folkbokförd relation gav enligt kammarrätten inte stöd för att det fanns synnerliga skäl för att utfärda identitetskort utan den vårdnadshavarens medgivande (KRNS 2014-06-18, mål nr 109-14).

Återkallelse

Ett identitetskort ska återkallas om någon av följande förutsättningar är uppfyllda (6 § IdL):

• det fanns hinder mot att utfärda identitetskortet vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarandet består
• någon väsentlig uppgift som framgår av identitetskortet är felaktig eller inte längre gäller
• någon annan än den som identitetskortet är utställt på förfogar över kortet.

Kortinnehavaren eller den som förfogar över kortet är skyldig att på begäran av Skatteverket överlämna det återkallade kortet till verket. Detsamma gäller om kortet finns hos en annan myndighet (10 § IdF). Ett återkallat identitetskort ska makuleras (15 § IdF).

Rättsfall: namnändring registrerad efter beslut om utfärdande av id-kort kan inte ligga till grund för reklamation

Sökanden lämnade in en ansökan om byte av efternamn till folkbokföringen efter det att hon hade ansökt om ett identitetskort. Kammarrätten ansåg att en namnändring i folkbokföringen, som är registrerad efter Skatteverkets beslut om att utfärda ett id-kort, inte kan ligga till grund för reklamation. Enligt folkbokföringsdatabasen bar sökanden vid ansökningstillfället det efternamn som angavs i ansökan om id-kort och uppgifterna var godkända av sökanden. Dessa uppgifter låg till grund för tillverkningen av kortet. Ett beslut om att utfärda ett id-kort gäller omedelbart (KRNS 2015-09-22, mål nr 6905-14).

Kompletterande information

• Beslut om identitetskort.
• Överklagande av beslut om identitetskort.
• Ömsesidig uppgiftsskyldighet mellan Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och verksamheten med identitetskort.
• Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14).