OBS: Detta är utgåva 2023.1. Visa senaste utgåvan.
Sidan är ännu inte uppdaterad med ändringar som trätt i kraft 2023. Sidan kommer att uppdateras i samband med att ny lagstiftning träder i kraft den 13 februari.
Vissa skattebefrielser i LSE utgör statligt stöd enligt EU-rätten. För de skattebefrielserna ställs krav på att stödmottagaren ska lämna vissa uppgifter och inte får vara ett företag i ekonomiska svårigheter eller föremål för vissa betalningskrav.
De allmänna reglerna om statligt stöd som Skatteverket lämnar, beskrivs under Statligt stöd. De krav på uppgiftslämnande som gäller för företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare beskrivs under Godkända aktörer.
Vissa skattebefrielser i form av avdrag eller återbetalning i LSE utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden ryms inom EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi (EEAG) samt EU:s gruppundantagsförordningar GBER och FIBER. I LSE finns bestämmelser som föranleds av EU-rättens särskilda regler om statligt stöd. Dessa särskilda regler gäller dels regler om offentliggörande och information på en övergripande webbplats, dels begränsningar till att inte ge statligt stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter eller som är föremål för återbetalningskrav för att man fått statligt stöd som bedömts olagligt.
Med anledning av EU-rättens statsstödsregler finns definitioner i 1 kap. 11 a–13 §§ LSE av begreppen stödordning, stödmottagare, företag utan rätt till statligt stöd och uppgifter om stödmottagare.
De skattebefrielser som finns för bränsle och el och som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget definieras som stödordningar i 1 kap. 11 a § LSE.
I LSE finns totalt 15 stödordningar. Sju av dessa avser enbart skatt på bränsle och sju av dem avser enbart skatt på el. En av stödordningarna, stödordning 8, avser skatt på både bränsle och el. Att en skattebefrielse utgör en stödordning innebär att skattebefrielsen omfattas av EU:s särskilda regler om statligt stöd. Var och en av punkterna 1–15 i 1 kap. 11 a § LSE avser en separat stödordning och kan omfatta flera skattebefrielser.
Stödmottagare för skattebefrielse enligt 1 kap. 11 b § LSE är den som
1. förbrukat bränsle för något av de ändamål som avses i 1 kap. 11 a § 1–5 LSE
2. i Sverige producerat motorbränslet eller fört in motorbränslet till Sverige genom införsel från annat EU-land eller import från tredjeland i fall som avses i 1 kap. 11 a § 6 eller 7 LSE
3. förbrukat el eller bränsle för framställning av värme eller kyla som levererats för något av de ändamål som avses i 1 kap. 11 a § 8 LSE
4. förbrukat el för något av de ändamål som avses i 1 kap. 11 a § 9–15 LSE.
Skattebefrielse som utgör statligt stöd får inte ges till företag utan rätt till statligt stöd. Med företag utan rätt till statligt stöd menas enligt 1 kap. 12 § LSE
Dessa krav gäller vid det tillfälle då stödet anses beviljat. För de aktuella skattestöden bör detta anses inträffa vid den tidpunkt då någon lämnar en skattedeklaration eller ansöker om återbetalning av skatt. Det saknar betydelse om stödmottagaren kommer på obestånd under den tid som förflyter mellan att ansökan om skatteåterbetalning lämnats in och Skatteverket beslutar om återbetalning (jfr prop. 2015/16:159 s. 48 och prop. 2016/17:1 s. 273).
Detta gäller även i de fall då stödmottagaren är någon annan än den skattskyldiga, som kan vara fallet i fråga om skattestöden på biodrivmedelsområdet som administreras genom avdrag (jfr prop. 2015/16:159 s. 44). Detsamma gäller när avdrag görs för skatt på el som förbrukas i vissa verksamheter i de kommuner som avses i 11 kap. 4 § LSE (jfr prop. 2016/17:1 s. 273).
Nytt: 2022-05-23
Genom en ändring av GBER har kommissionen gjort det möjligt att under vissa förutsättningar lämna statligt stöd till företag i ekonomiska svårigheter. Med anledning av det införs det en tillfällig bestämmelse, 1 kap. 12 a § LSE.
Ett företag ska inte anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 1 kap. 12 § LSE, om företaget fick ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020–31 december 2021 men inte befann sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020 (1 kap. 12 a § första stycket LSE).
Bestämmelsen gäller bara de stöd som omfattas av GBER, d.v.s. de stöd som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som avses i 1 kap. 11 a § 1, 2, 4, 6, 7, 12–17 och 19 LSE i den lydelse som gällde den 31 december 2021 (1 kap. 12 a § första stycket LSE). Hänvisningen görs till 11 a § i en tidigare lydelse för att motsvara de ändamål som skattenedsättningar kan lämnas för avseende perioden 1 mars 2020–31 december 2021 (jfr prop. 2021/22:71 s. 16).
Första stycket gäller, enligt 1 kap. 12 a § andra stycket LSE, endast företag som för den angivna perioden gör något av följande:
Första stycket gäller inte företag som har försatts i konkurs vid yrkandet, ansökan eller begäran enligt andra stycket (1 kap. 12 a § tredje stycket LSE).
Bestämmelsen träder i kraft den 1 juli 2022. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet.
Bestämmelsen upphör att gälla den 1 januari 2023. Den upphävda paragrafen gäller fortfarande vid yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 juli 2022–31 december 2022.
När statligt stöd överstiger en viss nivå måste vissa uppgifter offentliggöras på EU-kommissionens webbplats. I LSE finns därför bestämmelser om att företag ska lämna vissa av dessa uppgifter om de fått stöd över vissa beloppsgränser. Dessa beloppsgränser är lägre än de beloppsgränser som gäller för när uppgifter ska offentliggöras på kommissionens webbplats.
I LSE kallas dessa uppgifter för uppgifter om stödmottagare.
Med uppgifter om stödmottagare menas enligt 1 kap. 13 § LSE uppgift om
Nytt: 2022-06-23
Den 1 juli 2022 införs ett utökat uppgiftslämnande för vissa företag.
För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 1 kap. 11 a § 3 och 13 LSE menas med uppgifter om stödmottagare även uppgift om
Med primär jordbruksproduktion menas produktionen av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur (artikel 2.5 ABER).
Hänvisningen till ABER är dynamisk, dvs. avser ABER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (jfr prop. 2021/22:165 s. 18).
Bilaga I till EUF-fördraget | |
---|---|
Av tabellen framgår de varuslag som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget. | |
Nummer i Brysselnomenklaturen |
Varuslag |
Kapitel 1 |
Levande djur |
Kapitel 2 |
Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar |
Kapitel 3 |
Fisk, kräftdjur och blötdjur |
Kapitel 4 |
Mjölk och mejeriprodukter; ägg, naturlig honung |
Kapitel 5 |
|
05.04 |
Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra djur än fiskar |
05.15 |
Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda djur av de slag som avses i kapitel 1 och 3, otjänliga till människoföda |
Kapitel 6 |
Levande växter och alster av blomsterodling |
Kapitel 7 |
Köksväxter m.m. |
Kapitel 8 |
Ätbara frukter, skal av citrusfrukter eller melon |
Kapitel 9 |
Kaffe, te och kryddor med undantag av matte (nr 09.03) |
Kapitel 10 |
Spannmål |
Kapitel 11 |
Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten |
Kapitel 12 |
Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter |
Kapitel 13 |
|
ex. 13.03 |
Pektin |
Kapitel 15 |
|
15.01 |
Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat |
15.02 |
Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier jus härunder inbegripen |
15.03 |
Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda |
15.04 |
Fetter och oljor; även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur |
15.07 |
Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade |
15.12 |
Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor, även raffinerade men icke vidare bearbetade |
15.13 |
Margarin, konstister och annat berett ätbart fett |
15.17 |
Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller animaliska eller vegetabiliska vaxer |
Kapitel 16 |
Varor av kött och fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur |
Kapitel 17 |
|
17.01 |
Bet- och rörsocker i fast form |
17.02 |
Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung; sockerkulör |
17.03 |
Melass, även avfärgad |
17.05 (*) |
Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, aromatiserade eller färgade, utom fruktsaft med tillsats av socker, oavsett mängd |
Kapitel 18 |
|
18.01 |
Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade |
18.02 |
Kakaoskal och kakaoavfall |
Kapitel 20 |
Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar |
Kapitel 22 |
|
22.04 |
Druvmust i jäsning, även druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol |
22.05 |
Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol |
22.07 |
Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och mjöd |
ex 22 08 (*) ex 22 09 (*) |
Etylalkohol, denaturerad eller ej, oavsett styrka, som är framställd av jordbruksprodukter som finns uppräknade i bilaga I, utom likörer och andra sprithaltiga drycker och sammansatta alkoholhaltiga beredningar (så kallade ”koncentrerade extrakt”) för framställning av drycker |
22.10 (*) |
Ättika |
Kapitel 23 |
Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel |
Kapitel 24 |
|
24.01 |
Råtobak samt avfall av tobak |
Kapitel 45 |
|
45.01 |
Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen; även som korkavfall |
Kapitel 54 |
|
54.01 |
Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall av lin, rivna varor härunder inbegripna |
Kapitel 57 |
|
57.01 |
Mjuk hampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder inbegripna |
(*) Numret tillagt genom artikel 1 i Europeiska ekonomiska gemenskapens råds förordning nr 7a av den 18 december 1959 (EGT nr 7, 30.1.1961, s. 71/61). |
Flera av de skattebefrielser för bränsle som regleras i LSE omfattas av reglerna om statligt stöd. De bestämmelser som har införts i LSE om stödordningar, stödmottagare, företag utan rätt till statligt stöd och uppgifter om stödmottagare gäller därför i vissa fall vid avdrag och återbetalning av skatt på bränsle.
Av följande tabell framgår vilka skattebefriade användningsändamål avseende bränsle som omfattas av reglerna om statligt stöd. Det gäller de ändamål som anges i 1 kap. 11 a § 1–8 LSE. För respektive bestämmelse framgår den EU-rättsliga statsstödsgrunden. Av tabellen framgår också om skattebefrielsen kan åstadkommas via avdrag eller återbetalning.
Stödordning |
Skattebefriade användningsändamål1 |
Bestämmelse i LSE |
EU-rättslig statsstödsgrund |
Avdrag |
Återbetalning |
1 |
Tillverkningsindustri samt värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar inom EU ETS2 |
6 a kap. 1 § 8 och 11 a |
GBER |
X |
X |
2 |
Annan värmeproduktion inom EU ETS |
6 a kap. 1 § 11 b |
GBER |
X |
X |
3 |
Dieselbränsle för drift av skepp och vissa båtar samt vissa fordon inom jordbruk och skogsbruk |
6 a kap. 2 a § första stycket 1 |
GBER |
X |
X |
4 |
Dieselbränsle för drift av skepp och vissa båtar samt vissa fordon inom vattenbruk |
6 a kap. 2 a § första stycket 2 |
FIBER |
X |
X |
5 |
Biogas och biogasol som bränsle för uppvärmning |
6 a kap. 2 c § |
EEAG |
X |
X |
6 |
Flytande biodrivmedel |
7 kap. 3 a och 3 b §§ |
EEAG |
X |
|
7 |
Biogas och biogasol som motorbränsle |
7 kap. 4 § |
EEAG |
X |
|
8 |
Framställning av värme eller kyla |
9 kap. 5 § (utgör stödordning tillsammans med 9 kap. 5 a §) |
GBER |
X |
1 De skattebefriade användningsändamålen anges översiktligt i tabellen, för exakt omfattning se respektive bestämmelse i LSE.
2 EU:s system för handel med utsläppsrätter
I de flesta fall är det den som förbrukat bränslet för ett skattebefriat ändamål som är stödmottagare (1 kap. 11 b § 1 och 3 LSE).
För sådan skattebefrielse som ges för flytande biodrivmedel, biogas eller biogasol som motorbränsle är det istället producenten eller den som fört in eller importerat motorbränslet till Sverige som är stödmottagare (1 kap. 11 b § 2 LSE).
Med producent eller importör förstås den aktör som producerar eller importerar det färdiga motorbränslet. Med det färdiga motorbränslet avses t.ex. etanolbränslet E85, biogas som uppgraderats till fordonsgas etc. Det kan också vara den som framställer bensin eller dieselbränsle med en viss andel låginblandat biodrivmedel. Stödmottagare är alltså inte den aktör som producerat eller importerat t.ex. etanol som i ett senare led används för tillverkning av E85 (jfr prop. 2015/16:159 s. 41–42).
För sådan skattebefrielse som ges för förbrukning av bränsle vid framställning av värme eller kyla som levererats för ett skattebefriat ändamål, är det den som förbrukat bränslet som är stödmottagare (1 kap. 11 b § 3 LSE).
En skattskyldig får göra avdrag enligt 7 kap. 3 a, 3 b och 4 §§ LSE för skatt på den andel av ett motorbränsle som framställts av biomassa endast om uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare (7 kap. 3 c § 3 LSE och 7 kap. 4 § andra stycket 2 LSE).
Stödmottagare för befrielse från skatt på biodrivmedel kan vara någon annan än den som i egenskap av skattskyldig gör avdrag för skatt på den beståndsdel av ett motorbränsle som framställts av biomassa.
För andra stöd på bränsleskatteområdet än de som ges för biodrivmedel är det i samtliga fall där stödet uppkommer genom avdrag i en punktskattedeklaration frågan om en förbrukning av bränsle som gjorts av den skattskyldiga själv. Stödbeloppets storlek är alltså detsamma som det avdraget, vilket innebär att någon särskild fördelning på stödmottagare inte behövs i dessa fall (prop. 2015/16:159 s. 60). För dessa stöd finns det därför inte någon motsvarande uttrycklig reglering i LSE om att uppgift ska lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.
Kraven för uppgiftslämnande vid återbetalning av skatt på bränsle skiljer sig åt beroende på vilken stödordning som är aktuell.
Den som ansöker om återbetalning av skatt på bränsle enligt 9 kap. 2 § LSE med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 LSE eller med stöd av 6 a kap. 2 a § eller 2 c § LSE, ska lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet (9 kap. 2 § andra stycket LSE).
Sökanden ska enligt 15 a § FSE för respektive stödordning ange
Skyldigheten att lämna dessa uppgifter gäller, enligt 9 kap. 2 § andra stycket LSE, enbart om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst
Nytt: 2022-06-23
Den 1 juli 2022 sänks beloppsgränsen för stödmottagare som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet till 15 000 euro. Punktlistan ovan har uppdaterats.
Den som ansöker om återbetalning av skatt på bränsle enligt 9 kap. 5 § LSE är skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare (9 kap. 8 § tredje stycket LSE).
Sökanden ska enligt 15 b § första stycket FSE för respektive stödordning ange
Om bränsle eller el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden ska uppgifterna avse den region respektive det verksamhetsområde där förbrukningen motsvarar den största andelen av stödmottagarens skattenedsättning. Motsvarande gäller om både bränsle och el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden (15 b § andra stycket FSE).
Skyldigheten att lämna dessa uppgifter gäller enbart om den sammanlagda nedsättningen inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret (9 kap. 8 § fjärde stycket LSE). Observera att skattebefrielsen enligt 9 kap. 5 § LSE utgör en stödordning tillsammans med skattebefrielsen enligt 9 kap. 5 a § LSE (jfr 1 kap. 11 a § LSE).
Flera av de skattebefrielser för el som regleras i LSE omfattas av reglerna om statligt stöd. De bestämmelser som har införts i LSE om stödordningar, stödmottagare, företag utan rätt till statligt stöd och uppgifter om stödmottagare gäller därför i vissa fall vid avdrag och återbetalning av energiskatt på el.
Av följande tabell framgår vilka skattebefriade ändamål avseende el som omfattas av reglerna om statligt stöd. Det gäller de ändamål som anges i 1 kap. 11 a § 8–15 LSE. För respektive bestämmelse framgår den EU-rättsliga statsstödsgrunden. Av tabellen framgår också om skattebefrielsen kan åstadkommas via avdrag eller återbetalning.
Stödordning |
Skattebefriade användningsändamål1 |
Bestämmelse i LSE |
EU-rättslig statsstödsgrund |
Avdrag |
Återbetalning |
8 |
Framställning av värme eller kyla |
9 kap 5 och 5 a §§ |
GBER |
X |
|
9 |
Tillverkningsprocessen i industriell verksamhet |
11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 § |
GBER |
X |
X |
10 |
Datorhall |
11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 § |
GBER |
X |
X |
11 |
Vissa kommuner för vissa ändamål |
11 kap. 9 § första stycket 8 |
GBER |
X |
|
12 |
El framställd från förnybara källor |
11 kap. 10 § |
GBER |
X |
|
13 |
Yrkesmässig jordbruks- och skogsbruksverksamhet |
11 kap. 12 § |
GBER |
X |
|
14 |
Yrkesmässig vattenbruksverksamhet |
11 kap. 12 a § |
FIBER |
X |
|
15 |
Landström |
11 kap. 12 b § |
GBER |
X |
1 De skattebefriade användningsändamålen anges översiktligt i tabellen, för exakt omfattning se respektive bestämmelse i LSE.
Den som förbrukat el för framställning av värme eller kyla som levererats för vissa återbetalningsberättigande ändamål är stödmottagare (1 kap. 11 b § 3 LSE). Även den som har förbrukat el för något av de ändamål som avses i 1 kap. 11 a § 9–15 LSE är stödmottagare (1 kap. 11 b § 4 LSE).
Den som yrkar avdrag för skatt på el och enligt 11 kap. 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 11 kap. 10 § LSE är skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare. Den som yrkar avdrag enligt 11 kap. 9 § första stycket 8 LSE måste även lämna uppgift om stödets fördelning mellan stödmottagare (11 kap. 17 § första stycket LSE).
Den som yrkar avdrag ska enligt 15 b § första stycket FSE för respektive stödordning ange
Om bränsle eller el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden ska uppgifterna avse den region respektive det verksamhetsområde där förbrukningen motsvarar den största andelen av stödmottagarens skattenedsättning. Motsvarande gäller om både bränsle och el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden (15 b § andra stycket FSE).
För avdrag enligt 11 kap. 10 § LSE gäller skyldigheten att lämna dessa uppgifter gäller enbart om det sammanlagda stödet inom stödordningen för en stödmottagare överstiger 15 000 euro under kalenderåret. För övriga stöd är den gränsen 50 000 euro (11 kap. 17 § andra stycket LSE).
Den som ansöker om återbetalning av skatt på el enligt 9 kap. 5 § eller 5 a § LSE är skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare (9 kap. 8 § tredje stycket LSE). Detsamma gäller den som ansöker om återbetalning enligt 11 kap. 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § LSE (11 kap. 17 § första stycket LSE).
Sökanden ska enligt 15 b § första stycket FSE för respektive stödordning ange
Om bränsle eller el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden ska uppgifterna avse den region respektive det verksamhetsområde där förbrukningen motsvarar den största andelen av stödmottagarens skattenedsättning. Motsvarande gäller om både bränsle och el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden (15 b § andra stycket FSE).
För återbetalning enligt 12 a § LSE (och 12 § LSE fr.o.m. 1 juli 2022) gäller skyldigheten att lämna dessa uppgifter endast om det sammanlagda stödet inom stödordningen för en stödmottagare överstiger 15 000 euro under kalenderåret. För övriga stöd är den gränsen 50 000 euro (9 kap. 8 § fjärde stycket LSE och 11 kap. 17 § andra stycket LSE).
Nytt: 2022-06-23
Den 1 juli 2022 sänks beloppsgränsen för stödmottagare som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet till 15 000 euro. Hänvisningen till 12 § LSE har lagts till i stycket ovan.
De belopp i euro som anges i LSE ska för varje kalenderår omräknas enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (1 kap. 16 § LSE).
Enligt eurons växelkurs den 1 oktober 2021 som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning motsvaras 1 euro av 10,1538 svenska kronor. Detta innebär att för 2022 motsvaras 15 000 euro av 152 307 kronor, 50 000 euro av 507 690 kronor och 200 000 euro av 2 030 760 kronor.