Andra användningsändamål

Vissa industriella processer m.m.

Skattebefrielsen är 100 procent för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränsle som förbrukas

1. för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning
2. i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl
3. i annat fall än som avses i a eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning.

Skattebefrielsen för dessa förbrukningsändamål omfattar alla skattepliktiga bränslen (6 a kap. 1 § 1 LSE).

Vid t.ex. kemiska industriella processer kan det uppstå gas eller värme som biprodukt. Detta påverkar inte skattebefrielsen för det för processen nödvändiga insatsbränslet. Det kan däremot leda till att den gas som uppstår kan bli skattepliktig om den förbränns.

Bestämmelserna om skattebefrielse för bränslen som förbrukas i vissa industriella processer m.m. är anpassade till den gemenskapsrättsliga ram som gäller enligt artikel 2.4 b första och andra strecksatserna i energiskattedirektivet (prop. 2006/07:13 s. 125).

Annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

Skattebefrielsen för bränslen som förbrukas för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning regleras i 6 a kap. 1 § 1 a LSE.

Vad gäller begreppet motorbränsle framgår det inte av lagtext eller förarbeten att ett bränsle ska användas i en viss typ av motor, för att det ska anses vara ett motorbränsle. Det är därför fråga om ett motorbränsle då en bränsleprodukt används i motorer på exempelvis bilar, lastbilar, båtar, skepp, luftfartyg eller i stationära motorer.

Med uppvärmning avses att ett bränsle används i syfte att åstadkomma en uppvärmning, t.ex. av bostäder eller i en industriell process (jfr KRSU 2005-09-05, mål nr 2030-04).

Exempel: bränsle som används som råvara

Bränsle som används som råvara vid tillverkning av olika produkter, t.ex. isoleringsmaterial, kemiska produkter eller sprängämnen används för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Skattebefrielse kan därmed medges med stöd av 6 a kap. 1 § 1 a LSE.

Exempel: bränsle som förbrukas i facklor för belysning utomhus

Bränsle som förbrukas i facklor utomhus i syfte att åstadkomma belysning anses förbrukas för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Skattebefrielse kan därmed medges med stöd av 6 a kap. 1 § 1 a LSE.

Exempel: bränsle som förbrukas vid vissa brandövningar och brandförsök

Bränsle som förbränns vid brandövningar och brandförsök i syfte att orsaka ett brandförlopp utan att det finns något syfte att åstadkomma en uppvärmning och utan att den uppkomna värmen tas tillvara, anses förbrukas för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Skattebefrielse kan därmed medges med stöd av 6 a kap. 1 § 1 a LSE. Detta överensstämmer med kammarrättens uppfattning (jfr KRSU 2005-09-05, mål nr 2030-04).

Exempel: bränsle som förbrukas för att värma upp en övningsanläggning för rökdykning

När bränsle förbränns för att värma upp en övningsanläggning för rökdykning är syftet med förbränningen att åstadkomma en uppvärmning och skattebefrielse kan därför inte medges med stöd av 6 a kap. 1 § 1 a LSE.

Exempel: bränsle som förbrukas vid termisk gradning

Inom industrin används ibland termisk gradning - en process där grader på material, t.ex. järn, mässing, zink eller plast, tas bort genom förbränning i en sluten kammare. Vid termisk gradning fylls kammaren med en gasblandning. Gasen antänds sedan med ett tändstift för att orsaka en explosion som medför att värme utvecklas extremt snabbt. I denna process förbränns bränslet i syfte att åstadkomma en uppvärmning och skattebefrielse kan därför inte medges för bränslet med stöd av 6 a kap. 1 § 1 a LSE.

Metallurgisk process

Skattebefrielsen för bränslen som förbrukas i metallurgiska processer regleras i 6 a kap. 1 § 1 b LSE. Skattebefrielsen omfattar alla skattepliktiga bränslen. Den metallurgiska processen omfattar, förutom processen mellan sintertillverkning och göt, ämnen eller gjutgods även den fortsatta bearbetningen av göt, ämnen och gjutgods i värmnings- och värmebehandlingsugnar. Detta innebär att även valsverkens bränsleanvändning är skattebefriad. Även formning och behandling ryms inom begreppet metallurgisk process. En förutsättning för skattebefrielsen är dock att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller att dess inre fysikaliska struktur förändras. Bränsle som enbart används för torkning ska beskattas (prop. 2006/07:13 s. 84–86).

Det framgår inte av förarbetena vad som avses med ugn. I brist på närmare anvisning av vad som avses med ugn kan ordets allmänspråkliga innebörd ge viss vägledning. I Svenska akademiens ordbok definieras ugn som ett slutet rum (utgörande del i eldstadskonstruktion) av tegel, järn, plåt och dylikt avsett för uppvärmning, tillagning, bearbetning av något och uppvärmt genom förbränning eller el. Skatteverket anser att en öppen härd, t.ex. i en ässja, utan någon som helst överbyggnad inte kan anses vara en ugn i den mening som avses i 6 a kap. 1 § 1 b LSE.

Skattebefrielsen omfattar bränsle som förbrukas i metallurgiska processer. Detta gäller även om det som en biprodukt uppstår gas och värme som kan användas på annat sätt än i den metallurgiska processen.

Skatteverket anser att skattebefrielsen enligt 6 a kap. 1 § 1 b LSE även omfattar det bränsle som förbrukas i ugnen under den tid som ugnen av någon av följande anledningar inte innehåller något material:

• ugnen värms upp inför att material ska placeras i ugnen
• materialet har tagits ut ur ugnen efter genomgången process och nytt material har ännu inte placerats i ugnen.

Exempel på metallurgiska processer

Följande processer är exempel på metallurgiska processer:

• Värmebehandling av material, t.ex. stål eller tillverkningsdelar, i en härdugn när det ingående materialet genom uppvärmning i ugnen förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras
• Värmebehandling av bake-hardening stål vid s.k. bake-hardening som är en efterföljande värmebehandling vid pulverlackering, när det ingående materialet genom uppvärmning i ugnen förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras
• Smältning av råmaterial som t.ex. tackjärn, skrot, legeringar och restprodukter i en ugn för att få fram ett gjutgods.

Förbrukningen i ugnarna i dessa processer omfattas därmed av skattebefrielsen.

Om värmebehandlingen vid pulverlackeringen inte medför att det ingående materialet genom uppvärmningen i ugnen förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras omfattas förbrukningen i ugnen inte av skattebefrielsen. 

Dubbel användning

Skattebefrielse medges även i andra fall än som anges i 6 a kap. 1 § 1 a eller 1 b LSE, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning (6 a kap. 1 § 1 c LSE). I sådana fall skattebefrias hela den bränslemängd som används i processen. Det avgörande för att skattefrihet ska ges för den totala bränsletillförseln är att det bränsle som tillsätts processen kan anses användas där både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning (prop. 2006/07:13 s. 83).

Exempel på när användning av energiprodukter enligt energiskattedirektivet ska anses som dubbel användning är t.ex. kemisk reduktion, elektrolys och metallurgiska processer (prop. 2006/07:13 s. 83). Observera dock att skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 1 c LSE endast medges för förbrukning som inte omfattas av skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1 a (annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning) eller 1 b (metallurgiska processer under vissa förutsättningar) LSE.

Tåg eller annat spårbundet färdmedel

För bränsle som förbrukas i tåg eller annat spårbundet färdmedel medges befrielse från 100 procent av energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten (6 a kap. 1 § 2 LSE). Skattebefrielsen omfattar dock inte bensin och högbeskattad olja och inte heller bränsle som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ LSE och som beskattas på samma sätt (6 a kap. 1 § 2 och 5 § LSE).

Beteckningen spårbundet färdmedel bör täcka samtliga fordon som är inrättade för färd på skenor (jfr prop. 1994/95:54 s. 124). Skattebefrielsen berör främst järnvägs- och lokaltrafikföretag, men även t.ex. industrier med interna spår och hamnar med spårbundna kranar omfattas.

Framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

Alla bränslen är helt befriade från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt när de förbrukas vid framställning av energiprodukter och andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren (6 a kap. 1 § 6 LSE).

Framställning av energiprodukter

Skattebefrielsen enligt 6 a kap. 1 § 6 LSE omfattar bränsle som förbrukas för framställning av alla energiprodukter. Skattebefrielsen omfattar alltså även bränsle som förbrukas vid framställning av energiprodukter som inte är skattepliktiga enligt vare sig 2 kap. 1 § LSE eller 2 kap. 3 § LSE.

Framställning av biogas genom rötning av organiskt material

Skatteverket anser följande beträffande framställning av biogas.

Framställning av biogas genom rötning av organiskt material i särskilda rötkammare eller på deponier utgör framställning av en energiprodukt i den mening som avses i 6 a kap. 1 § 6 LSE. En förutsättning för att det i dessa fall ska kunna anses vara fråga om framställning av en energiprodukt är att biogasen tas tillvara. Förutsättningen att den framställda biogasen ska tas till vara kan vara uppfylld även om viss bortfackling av biogas sker vid anläggningen.

Förbehandling innan rötning samt efterbehandling av framställd biogas

Vissa moment i den förbehandling som sker på anläggningsområden där biogas framställs genom att organiskt material rötas har ett så nära samband med framställningen av biogas i rötkammaren att el eller bränsle som förbrukas vid dessa moment förbrukas vid framställning av en energiprodukt.

Viss efterbehandling av den framställda biogasen som sker på anläggningsområden där biogas framställs genom att organiskt material rötas har ett så nära samband med framställningen av biogas i rötkammaren att el eller bränsle som förbrukas vid sådan efterbehandling förbrukas vid framställning av en energiprodukt.

El respektive bränsle som förbrukas vid förbehandling eller efterbehandling på annan plats än det anläggningsområde där rötningen av materialet sker förbrukas inte vid framställning av en energiprodukt.

Moment som har ett nära samband med framställningen av biogas i rötkammare

Följande vanligt förekommande förbehandlingsmoment som sker på det anläggningsområde där avloppsslam eller annat organiskt material rötas har ett så nära samband med framställningen av biogas i rötkammaren att el eller bränsle som förbrukas vid dessa moment förbrukas vid framställning av en energiprodukt.

När biogas framställs genom att organiskt material rötas vid ett avloppsreningsverk:

• inpumpning av slam, polymerer m.m. till slamförtjockare innan rötkammare samt den behandling som sker i slamförtjockaren
• inpumpning till rötkammare.

När biogas framställs genom att organiskt material rötas vid en annan typ av anläggning än ett avloppsreningsverk:

• hantering av avfall som inkommit till anläggningen för att rötas genom exempelvis avlägsnande av förpackningar eller malning och sönderdelning av organiskt material.

El eller bränsle som förbrukas vid avlägsnande av rötrester från rötkammare förbrukas vid framställning av en energiprodukt.

El eller bränsle som förbrukas för uppgradering av framställd biogas på det anläggningsområde där avloppsslam eller annat organiskt material rötas förbrukas vid framställning av en energiprodukt.

Moment som saknar ett nära samband med framställningen av biogas i rötkammare

När det gäller framställning av biogas där el eller bränsle förbrukas i verksamhet eller i moment som saknar ett nära samband med framställningen av biogas i rötkammaren, förbrukas elen eller bränslet inte vid framställning av en energiprodukt.

Följande är exempel på verksamheter respektive moment som saknar ett nära samband med rötningsprocessen i rötkammaren:

• rening av avloppsvatten i ett avloppsreningsverk
• rejekthantering av t.ex. förpackningar efter att dessa avskilts vid förbehandlingen av material som ska rötas
• omhändertagande av slam från rötkammaren efter rötningen för t.ex. användning som biogödsel.

El eller bränsle som förbrukas för att komprimera biogas till ca 220 bars tryck, eller för spetsning av biogas förbrukas inte vid framställning av en energiprodukt. Det utgör ett naturligt led i distributionen av biogas när denna spetsas med tillsatser som gasol för att kunna distribueras med naturgas i gasnät. På motsvarande sätt utgör den komprimering av biogas till ca 220 bars tryck, som ibland görs för att underlätta distributionen av gasen eller användning av gasen i fordonstankar ett naturligt led i distributionen eller försäljningen av gas som drivmedel till fordon.

Framställning av andra produkter än energiprodukter

Skattebefrielsen gäller även för bränsle som förbrukas för framställning av andra produkter än energiprodukter. Till skillnad från vad som är fallet vid framställning av energiprodukter gäller i dessa fall som villkor för skattebefrielsen att skatteplikt för de framställda produkterna ska ha inträtt för tillverkaren. Som exempel på sådana andra produkter som är skattepliktiga kan nämnas vissa alternativa drivmedel som ska beskattas enligt 2 kap. 4 § LSE när de förbrukas som motorbränsle.

Sodapannor och lutpannor

Samtliga bränslen som förbrukas i sodapannor eller i lutpannor är skattebefriade avseende svavelskatt. Bestämmelsen aktualiseras endast i de fall skattebefrielsen inte följer av tidigare punkter i samma paragraf (6 a kap. 1 § 9 LSE).

Med sodapannor avses de särskilda pannor inom skogsindustrin i vilka främst restprodukter från sulfatmassaproduktionen förbränns för kemikalieåtervinning och energiändamål. Motsvarande typ av pannor finns inom sulfitmassaindustrin och brukar benämnas lutpannor.

Processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller

Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller är skattebefriad under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras. Samtliga skattepliktiga bränslen omfattas av skattebefrielsen som omfattar energi-, koldioxid- och svavelskatt (6 a kap. 1 § 10 LSE).

Cirka 2 000 företag omfattas av skattebefrielsen varav ett 20-tal företag svarar för en stor del av branschens totala energiförbrukning. Bland delbranscherna som omfattas kan nämnas tillverkning av cement, kalk, glas, mineralull, tegel, expanderad lera, betongvaror och keramik. Bränslen används i stor utsträckning i energikrävande högtemperaturprocesser. Den största delen av energiinsatsen går till bränning i roterugnar respektive schaktugnar (prop. 2006/07:13 s. 88).

Av förarbeten framgår att avgörande för om skattefrihet ska medges eller inte bör vara att bränslet används inom ramen för en process där framställning sker av de angivna produkterna. Även kalkframställning i skogsindustrins mesaugnar och inom stål- och sockerindustrierna bör alltså omfattas av skattebefrielsen.

Skattebefrielsen gäller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller att dess inre fysikaliska struktur förändras. Bränsle som enbart används för torkning bör alltså även i fortsättningen beskattas. Detta kan t.ex. vara fallet vid separat torkning av den kalk och märgelstensblandning som utgör huvudråmaterialet för cementframställning respektive torkning av kol innan detta används som bränsle i ugnarna. Motsvarande gäller för framställning av kalk. Förutsättningarna för effektivisering av bränsleanvändning för torkbehov anses vara bättre än i ugnsprocesserna i vilka kemiska och fysikaliska förändringar sker. Vidare uppnås härigenom en enhetlig skattemässig behandling av torkning, som ofta förekommer inom många skilda industriella områden (prop. 2006/07:13 s. 89).