Sekretess till skydd för den enskilda

Beskattningsverksamheten är en egen verksamhetsgren på Skatteverket

Beskattningsverksamheten har organisatoriskt sett en sådan fristående ställning inom Skatteverket att den utgör en självständig verksamhetsgren. Detta har betydelse bl.a. eftersom en sekretessbelagd uppgift hos en självständig verksamhetsgren inte får röjas för en annan självständig verksamhetsgren om det inte är särskilt föreskrivet i lag (8 kap. 2 § OSL).

Skattesekretess

Sekretess enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL gäller för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i en myndighets verksamhet som avser

• bestämmande av skatt
• fastställande av underlag för bestämmande av skatt
• fastighetstaxering.

Med verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt avses verksamhet enligt skatteförfarandelagen (prop. 2010/11:166 s. 275).

Sekretess enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL brukar kallas skattesekretess. Skattesekretessen gäller uppgifter

• om den fysiska eller juridiska person som är föremål för bestämmande av skatt m.m.
• uppgifter som rör annan fysisk eller juridisk person i sådan verksamhet.

Eftersom sekretessen gäller för enskildas förhållanden omfattar bestämmelsen i 27 kap. 1 § första stycket OSL inte uppgifter om

• kommunala företag som jämställs med myndighet enligt 2 kap. 3 § OSL (RÅ 2001 ref. 79)
• en kommun som är part i ett skatteärende (RÅ 2001 not. 161).

Som framgår ovan är uppgift som rör annan fysisk person än den som är föremål för bestämmande av skatt m.m. också sekretessbelagd. Detta gäller emellertid inte för handläggares eller andra anställdas uppgifter som finns i ärendet. Vid tillämpningen av 27 kap. 1 § första stycket OSL är den anställda inte att anse som enskild utan som en representant för myndigheten. Skattesekretessen gäller därför inte uppgifter om handläggare och andra anställda som har deltagit i handläggningen av ärendet. För deras uppgifter kan i stället andra sekretessbestämmelser bli tillämpliga.

Uppgift om att deklaration har inkommit

En uppgift om att en deklaration har kommit in eller inte är en uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden. Uppgiften omfattas därför av skattesekretessen när den förekommer i verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m.

Namnteckning

En skattebetalares underskrift på inkomstdeklarationen är sekretessbelagd. Det beror på att underskriften anses vara ett personligt förhållande i verksamheten som avser bestämmande av skatt (KRNG 1995-02-06, mål nr 440-1995).

Sekretessens styrka

Sekretessen enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL är absolut. Det innebär att det inte behöver finnas någon risk för skada eller men för att en uppgift ska vara sekretessbelagd. Om en uppgift är hänförlig till den verksamhet som avses i bestämmelsen, och inget undantag från sekretessen eller en sekretessbrytande regel är tillämplig, får uppgiften inte lämnas ut.

Vad ingår i begreppet ”skatt”?

Skattesekretessen gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Vad som avses med och jämställs med begreppet skatt i detta sammanhang framgår av 27 kap. 1 § tredje stycket OSL. Det är

• inkomstskatt och annan direkt skatt, t.ex. kupongskatt
• indirekt skatt, t.ex. mervärdesskatt och särskild löneskatt
• arbetsgivaravgift
• prisregleringsavgift och liknande
• avgift enligt lag (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund
• skattetillägg
• återkallelseavgift
• rapporteringsavgift
• plattformsavgift
• förseningsavgift
• expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lag (2004:629) om trängselskatt
• tilläggsavgift enligt lag (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

Vad ingår i begreppet ”bestämmande av skatt och fastställande av underlag för bestämmande av skatt”?

Med begreppen ”bestämmande av skatt och fastställande av underlag för bestämmande av skatt” i 27 kap. 1 § första stycket OSL avses eller jämställs bland annat följande:

• bestämmande av preliminär skatt
• bestämmande av slutlig skatt
• bestämmande av mervärdesskatt och annan indirekt skatt
• ändrad beräkning av avdrag för preliminär skatt
• befrielse från skatt (60 kap. SFL)
• bestämmande av pensionsgrundande inkomst
• ärenden om skattereduktion för rot- och rut-arbeten
• ärenden om skattereduktion för installation av grön teknik
• registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet men saknar ärendekaraktär
• verksamhet att företräda det allmänna som part i skatteprocess i domstol
• vissa dispensärenden, t.ex. avdrag för pensionsförsäkringspremier
• ärenden om beskattning av utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige
• ärenden om förhandsbesked i skattefrågor.

Registrering av representant enligt 5 kap. 2 § SFL

Skatteverket får besluta att en av delägarna i ett enkelt bolag eller ett partrederi ska svara för redovisning och betalning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt samt i övrigt företräda företaget i frågor som rör sådana skatter och avgifter (5 kap. 2 § SFL). Sådana ärenden ingår i verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. och omfattas därmed av skattesekretessen i 27 kap. 1 § första stycket OSL (KRNS 2003-11-28, mål nr 6375-03).

Skalbolagsdeklarationer och säkerheter

Skatteverket kan besluta att säkerhet ska ställas för att skalbolagsbeskattning inte ska ske. Skatteverket anser att skattesekretessen enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL gäller för handlingar och uppgifter i ärenden rörande skalbolagsdeklarationer och de säkerheter som är kopplade till dessa. Säkerhetens storlek bestäms i ett särskilt beslut och även beslutet får anses vara sekretessbelagt.

Vissa uppgifter på ett skattekonto

Vissa uppgifter som registreras på ett skattekonto omfattas av skattesekretessen. För tillämpligheten av bestämmelsen om skattesekretess krävs att uppgiften kan hänföras till verksamhet som avser bestämmande av skatt. Uppgiften måste alltså ha en anknytning till förfarandet för att kunna hänföras dit. Uppgifter om inbetalningar och utbetalningar av skatter och avgifter som sker till följd av beslut i verksamhet som avser bestämmande av skatt är exempel på sådana uppgifter. Registreringen av dessa transaktioner och det saldo som räknas fram efter avstämning av olika poster på skattekontot utgör sådan registerföring med anknytning till förfarandet som förekommer i verksamhet som avser bestämmande av skatt. En uppgift på ett skattekonto omfattas alltså inte automatiskt av skattesekretessen bara på grund av att den registrerats på skattekontot (HFD 2020 ref. 36).

Vad ingår inte i begreppet ”verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m.”?

Det finns ärenden som har anknytning till, men ändå ligger något vid sidan om verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. Sekretessen för dessa ärenden regleras i 27 kap. 2 § OSL.

Förutom dessa ärenden finns det andra ärenden som inte faller inom begreppet verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m.

Kostnadsränta och intäktsränta

Ärenden som gäller kostnadsränta och intäktsränta enligt 65 kap. SFL ingår inte i verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. och omfattas därför inte av skattesekretessen.

Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

Skatteverkets handläggning av ärenden enligt 43 kap. SFL om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning ryms inte inom den verksamhet som avses i 27 kap. 1 § första stycket OSL. Sekretess enligt någon annan bestämmelse i OSL kan inte heller tillämpas på dessa ärenden. Skatteverkets bedömning är därför att de handlingar vars innehåll uteslutande avser ersättningsärendet är offentliga. Om en begäran om ersättning framställs i en handling som i övrigt ingår i beskattningsärendet är enbart de delar som avser ersättningsfrågan offentliga. Detsamma gäller andra handlingar som avser både ersättnings- och beskattningsärendet.

Rådgivning samt frågor och svar

Rådgivningsverksamhet omfattas inte av skattesekretessen i 27 kap. 1 § första stycket OSL då det inte anses som verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. (prop. 1979/80:2 Del A s. 258).

Vissa företag ingår en avsiktsförklaring om s.k. fördjupad samverkan med Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om sekretess för uppgifter som förekommer i ett sådant sammanhang. Högsta förvaltningsdomstolen anser att fördjupad samverkan är en form av kontinuerlig rådgivning. Eftersom rådgivning inte omfattas av det skatteförfarande som regleras i SFL eller någon annan författning med anknytning till skatteförfarandet omfattas uppgifterna i detta sammanhang inte av skattesekretessen enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL (HFD 2013 ref. 48).

Även skriftliga frågor och svar är en form av rådgivning som faller utanför det som är att anse som verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. och är därför offentliga (KRNS 2015-02-25, mål nr 9847-14 och KRNS 2015-09-25, mål nr 6737-15). Det har ingen betydelse att rådgivningen respektive frågor och svar har ett nära samband med ett särskilt ärende är sekretessbelagda. Uppgifter som förekommer i sammanhanget rådgivning eller frågor och svar omfattas inte av sekretess.

Tilldelning av organisationsnummer

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis är ärenden rörande tilldelning av organisationsnummer inte hänförliga till verksamhet som avser bestämmande av skatt (RÅ 1996 ref. 82). Uppgifter i dessa ärenden är därför offentliga. Detsamma gäller ärenden om avregistrering av organisationsnummer (KRNS 2015-10-01, mål nr 6802-15

Vad ingår i ”fastighetstaxering”?

Med fastighetstaxering avses verksamhet enligt FTL.

Brottsanmälan

Uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har bifogats en brottsanmälan är sekretessreglerade genom bestämmelserna i 35 kap. 1 § p. 4 OSL. Denna bestämmelse har ett omvänt skaderekvisit vilket innebär att utgångspunkten är att uppgifterna omfattas sekretess.

Sekretessen kan även gälla för det allmännas intresse enligt 18 kap. OSL, och detta även i förhållande till den enskilda själv.

Databassekretess

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som tillförts databasen (27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL). Databassekretessen är absolut och gäller för samtliga uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som ingår och behandlas i beskattningsdatabasen. Vad som utgör beskattningsdatabasen regleras i 2 kap. SdbL.

Skattekontot

Skattekontot är en del av beskattningsdatabasen. Det innebär att uppgifter på ett skattekonto ingår och behandlas i beskattningsdatabasen. Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som finns på ett skattekonto omfattas därmed av databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL.

Beslutsoffentligheten enligt 27 kap. 6 § OSL är tillämplig endast på sådana poster på ett skattekonto som avser beslut varigenom Skatteverket skilt sig från ett beskattningsärende. Sådana poster är exempelvis debiterad preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för viss period, avdragen skatt och slutlig skatt.

Rättsfall: Sekretess för uppgifter på ett skattekonto

Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2020 ref. 36 prövat frågan i vilken utsträckning uppgifter på ett skattekonto omfattas av sekretess. När det gäller skattesekretessen i 27 kap. 1 § första stycket OSL uttalar domstolen följande: En uppgift kan inte anses förekomma i verksamhet som avser bestämmande av skatt enbart genom registreringen av den på ett skattekonto. Uppgiften måste ha en anknytning till förfarandet för att kunna hänföras dit. Vissa av de uppgifter som finns registrerade på ett skattekonto kan hänföras till verksamhet som avser bestämmande av skatt. Sådana uppgifter är exempelvis uppgift om inbetalningar och utbetalningar av skatter och avgifter som sker till följd av beslut i sådan verksamhet. Registreringen av dessa transaktioner och det saldo som räknas fram efter avstämning av olika poster på skattekontot utgör sådan registerföring med anknytning till förfarandet som, även om den saknar ärendekaraktär, typiskt sett förekommer i verksamhet som avser bestämmande av skatt. Alla uppgifter på ett skattekonto kan dock inte anses förekomma i sådan verksamhet och omfattas därför inte heller av skattesekretessen i 27 kap. 1 § första stycket OSL.

När det gäller tillämpligheten av databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL i förhållande till uppgifter på ett skattekonto uttalar Högsta förvaltningsdomstolen följande: Enligt bestämmelsen om databassekretess gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen. Sekretess gäller samtliga uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållande som tillförts databasen. Uppgifter på ett skattekonto ingår och behandlas i beskattningsdatabasen. Uppgifter på kontot som rör den enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden omfattas därför av sekretess enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL.

Sekretessbrytande bestämmelser

Det finns ett undantag från databassekretessen i 27 kap. 6 § OSL och sekretessbrytande bestämmelser i 27 kap. 7 och 8 §§ OSL.

Undantaget i 27 kap. 6 § OSL innebär att uppgifter i där angivna beslut inte omfattas av databassekretessen.

Enligt 27 kap. 7 § 2 OSL hindrar sekretessen i 27 kap. 1 § OSL inte att uppgifter lämnas ut enligt föreskrifterna i SdbL. Av 2 kap. 5 § SdbL framgår att vissa uppgifter får lämnas ut till enskild från beskattnings­databasen om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilda eller någon närstående lider men. Bestämmelsen innebär att en menprövning ska göras innan ett utlämnande sker. Eftersom det ska göras utifrån ett kvalificerat rakt skaderekvisit är det en stark presumtion för att uppgifterna är offentliga.

Möjligheten att lämna ut uppgifter med stöd av 2 kap. 5 § SdbL avser följande uppgifter.

1. namn och personnummer
2. organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § SFL
3. registrering enligt SFL samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer
4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person
5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter
6. slag av näringsverksamhet
7. beslut om likvidation eller konkurs
8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2022:156) om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt
9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt
10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet.

I de fall en begäran enligt 2 kap. 5 § SdbL inte avser en namngiven person är det av avgörande betydelse att de uppgifter som kommer att lämnas ut inte på något sätt - varken direkt eller indirekt - röjer sekretessbelagda uppgifter.

Adressuppgift för fysisk person

Beskattningsverksamheten får ha direktåtkomst till adressuppgifter i folkbokföringsdatabasen (2 kap. 8 § första stycket FdbL). Uppgift om adress för en fysisk person får dock inte lämnas ut från beskattningsdatabasen. Som framgår av 2 kap. 5 § SdbL är detta inte en sådan uppgift som kan lämnas ut med stöd av den bestämmelsen.

Folkbokföringsuppgifter som är elektroniskt tillgängliga för beskattningsverksamheten genom direktåtkomst omfattas av databassekretessen enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL när uppgifterna ingår och behandlas i beskattningsdatabasen (11 kap. 8 § OSL).

Deklarationsombud

Uppgift som är registrerad i beskattningsdatabasen om vem som är eller har varit deklarationsombud är sekretessbelagd med stöd av 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Uppgiften omfattas inte av den sekretessbrytande bestämmelsen i 2 kap. 5 § SdbL och kan därför inte lämnas ut till tredje man.

Registrering till frivillig mervärdesskatteskyldighet

Det finns en möjlighet för fastighetsägare att begära s.k. frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. ML för uthyrning av fastighet. Registreringen till frivillig mervärdesskatteskyldighet i beskattningsdatabasen är sekretessbelagd enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Registreringen omfattas dock av den sekretessbrytande regeln i 2 kap. 5 § SdbL och är därför normalt sett offentlig.

Huvudman för en mervärdesskattegrupp

Skatteverket kan besluta att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp efter en ansökan av de beskattningsbara personer som önskar ingå i gruppen (5 kap. 3 § SFL och 6 a kap. 4 § ML). Den grupphuvudman som utses ska redovisa, lämna skattedeklaration och betala den mervärdesskatt som hänför sig till mervärdesskattegruppens verksamhet och i övrigt företräda gruppen i frågor som rör sådan skatt.

Registreringen av en grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp i beskattningsdatabasen är sekretessbelagd enligt databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Grupphuvudmannens registreringsnummer för mervärdesskatt och det särskilda registreringsnummer som Skatteverket tilldelar mervärdesskattegruppen är dock ett sådant särskilt registrerings- eller redovisningsnummer som avses i 2 kap. 5 § 3 SdbL. Dessa uppgifter är därför som regel offentliga. Uppgiften om vilka bolag som ingår i en mervärdesskattegrupp omfattas däremot inte av 2 kap. 5 § SdbL eftersom bolagen inte ska registreras till mervärdesskatt (7 kap. 1 § SFL). En sammanställning av de företag som tillhör en viss mervärdesskattegrupp kan därför inte lämnas ut (KRNS 2010-03-01, mål nr 7163-09).

Undantag från sekretessen för vissa beslut

I beskattningen förekommer det många olika slags beslut. Vilken typ av beslut det handlar om har betydelse i sekretesshänseende. Beslut som bestämmer skatt är offentliga enligt 27 kap. 6 § OSL. Det finns även beslut i vissa särskilda ärendetyper som är offentliga enligt 27 kap. 2 § tredje stycket OSL.

Beslut som bestämmer skatt är offentliga

Beslut som innebär att skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms och beslut där underlag för bestämmande av skatt fastställs är offentliga (27 kap. 6 § OSL). Exempel på beslut som är offentliga är

• beslut om slutlig skatt
• beslut om skatteavdrag
• beslut om arbetsgivaravgifter
• beslut om mervärdesskatt
• beslut om punktskatt
• beslut om fastighetstaxering.

Även domar från förvaltningsdomstolarna i vilka skatt bestäms och som tas in i ett beskattningsärende är offentliga eftersom de utgör beslut. Ett exempel på detta är en dom från förvaltningsrätten om höjning av inkomst av tjänst. Domar från allmänna domstolar i t.ex. brottmål blir däremot inte offentliga när de tas in i ett beskattningsärende eftersom en brottmålsdom inte är ett beslut om bestämmande av skatt.

När blir ett beslut offentligt?

Beslut om slutlig skatt fattas i flertalet fall genom automatiserad behandling. Besluten förses med ett ”lås” - en teknisk spärr - så att de inte senare kan ändras på annat sätt än genom ett omprövningsbeslut eller genom ändrad debitering. När låsning har skett kan beskattningsuppgifterna sägas ingå i en upprättad handling. När Skatteverket avviker från en inkomstdeklaration skrivs i de flesta fall beslutet på en pappersbaserad eller elektronisk handling. Den särskilda beslutshandlingen blir allmän när den expedieras.

Det är först när ett beslut har blivit en allmän handling som det måste lämnas ut till den som begär att få ta del av det.

Beslutet som sådant är offentligt

Det är bara själva beslutet som sådant som är offentligt. I de fall besluten fattats genom automatiserad behandling är det de beslutade uppgifterna, d.v.s. de låsta uppgifterna, som utgör beslutet. Uppgifter som finns i ett offentligt beslut är ofta sekretessbelagda i andra sammanhang, t.ex. i ett ärende (NJA 2003 s. 447). Om man exempelvis hämtar uppgifter om skattskyldiga ur offentliga skattebeslut och sammanställer uppgifterna i ny handling för att användas i beskattningsverksamheten är uppgifterna i den nya handlingen sekretessbelagda (27 kap. 1 § OSL).

Vad ingår i ett beslut?

Ett beslut består av själva avgörandet och motiveringen. Besluts­offentligheten innebär att båda delarna blir offentliga.

Att tänka på när ett beslut utformas

Om ett förslag till beslut eller något annat dokument omnämns i ett beslut, innebär det inte att hela den nämnda handlingen kommer att ingå i beslutet och därmed omfattas av beslutsoffentligheten. Om förslaget till beslut eller en annan handling tas in som en bilaga till beslutet kommer den däremot att ingå i beslutet och bli offentlig.

En noggrann bedömning måste göras när ett beskattningsbeslut utformas. Beslutet ska uppfylla kravet på beslutsmotivering i 32 § FL samtidigt som det inte ska innehålla fler uppgifter än de som åberopas till stöd för beslutet. Om det t.ex. är ett förslag till beslut som ligger till grund för beslutet ska endast de uppgifter i förslaget som är nödvändiga för att motivera beslutet tas med. Uppgifter om ägarförhållanden, verksamhet och andra kringuppgifter är många gånger inte nödvändiga för den sakfråga som behandlas i beslutet. Sådana uppgifter ska därför inte tas med. Det är ofta direkt olämpligt att använda sig av allt som står i ett förslag till beslut genom att konvertera detta till ett beslut när själva beslutet skrivs.

Vissa beslut är sekretessbelagda

Vissa beslut är uttryckligen undantagna från beslutsoffentligheten (27 kap. 6 § OSL). Dessa beslut är

• förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga
• beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden
• prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Ett beslut om trängselskatt är delvis sekretessbelagt. Sekretess gäller för uppgift om vilken betalstation eller kontrollpunkt som bilen har passerat och tidpunkten för denna passage (27 kap. 6 § andra stycket OSL). Detta beror på att enskilda ska skyddas från obehörig kartläggning.

En del beslut är sekretessbelagda eftersom de inte innebär att skatt bestäms eller att underlag för bestämmande av skatt fastställs. Detta gäller bl.a. för

• avskrivningsbeslut
• avvisningsbeslut
• beslut om anstånd med lämnande av deklaration
• beslut om godkännande eller återkallelse som godkänd aktör enligt LAS, LTS och LSE, LSKE, LSNP och LSP t.ex. upplagshavare, lagerhållare, frivilligt skattskyldig, skattebefriad förbrukare 
• beslut om att godkänna eller återkalla representant vid distansförsäljning enligt LAS, LTS och LSE
• beslut om jämkning av säkerhet enligt LAS, LTS och LSE
• beslut om medgivande eller återkallelse enligt 2 kap. 9 § LSE
• beslut om storlek på säkerhet för skalbolag
• beslut om frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. ML för uthyrning av fastighet
• beslut om befrielse för stiftelser, ideell föreningar eller registrerade trossamfund från skyldighet att lämna särskild uppgift enligt 33 kap. 4 § SFL.

Rättsfall: beslut om godkännande som upplagshavare

Vid prövning av ansökningar och beslut om godkännande som upplagshavare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt fattar Skatteverket i praktiken ett beslut om den sökande ska omfattas av ett uppskovsförfarande. Ett sådant beslut kan enligt kammarrättens mening närmast jämföras med ett beslut i ett dispensärende och ansågs inte utgöra ett beslut varigenom skatt bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Det är därför undantaget från beslutsoffentligheten i 27 kap. 6 § OSL (KRNS 2012-05-08, mål nr 1553-12).

Skattereduktion för rot- och rutarbeten samt för installation av grön teknik

Skattereduktion kan medges med en del av arbetskostnaden för s.k. rot- och rutarbeten om vissa förutsättningar är uppfyllda. Skattereduktion kan även medges med en del av arbets- och materialkostnaden för installation av grön teknik.

Det är utföraren av tjänsten som ansöker om köparens avdrag och det är även utföraren som begär utbetalning från Skatteverket.

När köparen eller någon annan frågar gäller sekretess för uppgift om att en begäran om utbetalning har kommit in till Skatteverket. Detta gäller även att ett beslut om utbetalning har fattats. En skriftlig begäran om utbetalning från utföraren till Skatteverket är sekretessbelagd.

Beslut om utbetalning till utföraren för rot- och rutarbete samt för installation av grön teknik innehåller uppgift om köparens preliminära skattereduktion. Denna uppgift är sekretessbelagd. Undantagen för beslut enligt 27 kap. 6 § OSL kan inte tillämpas här, eftersom detta inte är ett beslut där skatt bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs.

En köpare har enligt 34 § FL rätt att efter begäran ta del av ett beslut om utbetalning till utföraren i och med att köparen har rätt att överklaga detta beslut. Då Skatteverket har att följa FL:s bestämmelser är ett utlämnande som sker med stöd av denna bestämmelse att se som ett sådant nödvändigt utlämnande som medför att det sekretessbelagda beslutet, efter begäran, kan lämnas ut med stöd av 10 kap. 2 § OSL.

Uppgift om en fastighets ägare

Skatteverket anser att uppgift om en fastighets ägare är sekretessbelagd. Uppgift om en fastighets ägare ingår inte i fastighetstaxeringsbeslutet. Ägare av en fastighet delges fastighetstaxeringsbeslutet genom att en underrättelse skickas ut. Underrättelsen anses inte ingå i själva fastighetstaxeringsbeslutet (1 kap. 1 § FTL). Fastighetstaxeringsbeslutet är kopplat till fastigheten och inte till dess ägare. Eftersom ägaruppgiften inte ingår i fastighetstaxeringsbeslutet blir den inte heller offentlig med stöd av 27 kap. 6 § OSL. Även uppgift om adress till en fastighet är sekretessbelagd men den blir offentlig om den skrivs ut i beslutet om fastighetstaxering. Observera att ett utdrag ur fastighetstaxeringsregistret inte är samma sak som själva beslutet om fastighetstaxering.

Andra uppgifter som visserligen kan finnas med i deklarationen men som inte är en del av själva fastighetstaxeringen får däremot enligt Skatteverkets bedömning anses vara en del av den tidigare ägarens personliga förhållanden och omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § OSL. Detta kan t.ex. vara en uppgift avseende den tidigare ägaren vilken är lämnad som en övrig upplysning, namn och personnummer på den tidigare ägaren samt adress, telefonnummer och andra eventuella kontaktuppgifter. Dessa uppgifter ska då maskeras vid ett utlämnande till den nuvarande ägaren.

Rättsfall: fastighet som har bytt ägare

När en fastighet har bytt ägare har sekretesskyddet för fastighetsdeklarationen inte ansetts gälla i förhållande till den nya ägaren av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen anser att den fasta egendomen upphör att vara en del av den tidigare ägarens personliga eller ekonomiska förhållanden genom att hen har sålt den. Domstolen anser vidare att det är uppgifter om själva fastigheten, d.v.s. uppgifterna som ingår i fastighetstaxeringen, som upphör att vara en del av den tidigare ägarens personliga och ekonomiska förhållanden i och med att ägaren säljer den (RÅ 1986 ref. 163).

Uppskov för kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid avyttring av privatbostad kan under vissa förutsättningar medges vid bostadsbyte. Detta sker genom att ett uppskovsbelopp fastställs vid avyttringen av privatbostaden (ursprungsbostaden). Detta uppskovsbelopp tas upp till beskattning senast när den nya bostaden (ersättningsbostaden) säljs. Bestämmelserna om uppskovsbelopp finns i 47 kap. IL. Uppskov med sådan beskattning av kapitalvinst är inte ett beslut i formell mening och det är därför inte offentligt.

Beslut om återkallelse av behörighet som deklarationsombud

I SFL finns bestämmelser om deklarationsombud (6 kap. 4–8 §§ SFL). Ett ärende om återkallelse av behörighet som deklarationsombud får anses ha en sådan anknytning till verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. att det faller under tillämpligheten av skattesekretessen i 27 kap. 1 § första stycket OSL. Ett beslut om återkallelse av deklarationsombud är dock inte ett beslut om bestämmande av skatt m.m. och undantas därför inte från sekretess (27 kap. 6 § OSL) (KRNS 2015-03-13, mål nr 1344-15).

Sekretess för vissa ärendetyper

I 27 kap. 2 § OSL finns bestämmelser om sekretess för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som förekommer i vissa ärenden som har anknytning till, men ändå ligger något vid sidan om, den verksamhet som regleras i 27 kap. 1 § första stycket OSL. Ordet skatt i 27 kap. 2 § OSL har samma betydelse som i 27 kap. 1 § OSL.

Revision och annan kontroll

Sekretess gäller i särskilda ärenden om revision eller annan kontroll beträffande skatt eller säkringsåtgärd i samband med sådan kontroll (27 kap. 2 § första stycket 1 OSL). Med ”särskilt ärende” avses skattekontroll m.m. som inte ingår som ett led i ett ärende om bestämmande av skatt eller liknande utan är ett fristående förfarande.

Som exempel på ärenden som omfattas av 27 kap. 2 § 1 OSL kan nämnas

• revision enligt 41 kap. SFL
• skattekontroll för vissa branscher enligt 42 kap. SFL
• bevissäkring enligt 45 kap. SFL.

Sekretessen gäller även för beslut i ärenden som omfattas av 27 kap. 2 § första stycket 1 OSL, t.ex. beslut om revision (27 kap. 2 § tredje stycket OSL).

Kompensation för eller återbetalning av skatt

Sekretess gäller i ärenden om kompensation för eller återbetalning av skatt när återbetalningen utgör ett självständigt ärende (27 kap. 2 § första stycket 2 OSL). T.ex. avses ärenden enligt förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. Besluten i dessa ärenden är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 1 OSL).

Anstånd

Sekretess gäller i ärenden om anstånd med betalning av skatt enligt 63 kap. SFL (27 kap. 2 § första stycket 3 OSL). Besluten i dessa ärenden är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 1 OSL).

Kassaregister

Sekretess gäller i ärenden om kassaregister enligt SFL (27 kap. 2 § första stycket 4 OSL). Beslut om att medge undantag från skyldigheter som gäller kassaregister enligt 39 kap. 9 § SFL och beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. SFL är däremot offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 2 och 3 OSL).

Ärenden om dokumentationsavgift

Sekretess gäller i ärenden om dokumentationsavgift enligt 49 b kap. SFL (27 kap. 2 § första stycket 5 OSL). Besluten i dessa ärenden är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 4 OSL).

Plattformsärenden

Sekretess gäller i ärenden enligt lagen (2022:1682) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och lagen (2022:1681) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar. (27 kap. 2 § första 6 OSL).

Personalliggare

Personalliggare ska föras i vissa verksamheter och vid kontrollen får det ske en avstämning av dessa uppgifter (39 kap. SFL). Ärenden om kontroll av personalliggare är sekretessbelagda med stöd av 27 kap. 2 § första stycket 1 OSL. Även beslut om kontrollbesök är sekretessbelagda (27 kap. 2 § tredje stycket OSL). Kontrollavgift ska tas ut i vissa fall (50 kap. SFL). Beslut om kontrollavgift är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 3 OSL).

Uppgifter i borgenärsarbetet

Beträffande Skatteverkets borgenärsarbete är det i sekretesshänseende viktigt att skilja på om uppgiften ingår i handläggningen av ett ärende enligt BorgL eller i annan handläggning, t.ex. enligt SFL.

Grunden för Skatteverkets borgenärsarbete utgörs bl.a. av bestämmelser i BorgL som innebär att Skatteverket mera generellt ska företräda staten som borgenär beträffande sådana fordringar som handläggs som allmänna mål. Sekretess gäller i ärenden enligt BorgL för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilda eller någon närstående till denne lider skada eller men (27 kap. 2 § andra stycket OSL). Sekretessen gäller alltså med ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att utgångspunkten är att sekretess gäller för uppgiften. Följande ärendetyper räknas upp i BorgL:

• ackord
• nedsättning av fordran
• skuldsanering och F-skuldsanering
• konkurs
• likvidation
• företagsrekonstruktion
• företrädaransvar
• ansökan om boutredningsman
• förlängning av preskription av skattefordringar
• borgenärsutredning.

Beslut i ärenden enligt BorgL är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 1 OSL). Med beslut avses slutliga beslut och sådana meddelas av Skatteverket i följande ärenden:

• ackord
• nedsättning av fordran.

Även domstolsbeslut som tillförs ansöknings- och bevakningsärenden, t.ex. konkursärenden, är offentliga.

Skatteverket har ytterligare borgenärsuppgifter som grundas på andra författningar, t.ex. SFL, SFF och UB. Ärenden i borgenärsarbetet som inte berörs av BorgL är t.ex.

• ärenden om betalningssäkring
• återkallelse av godkännande för F-skatt
• betalningsanstånd.

Kravverksamhet

För uppgifter inom skattebetalningsområdet måste man för varje slag av ärende eller verksamhet föra en bedömning av sammanhanget i vilket uppgifterna förekommer. Vilken sekretess som gäller för uppgifterna beror på sammanhanget.

För uppgifter i den verksamhet på Skatteverket som skulle kunna kallas kravverksamhet, d.v.s. indrivning av tidigare beslutade skatter och avgifter, råder ingen sekretess enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL. Detta innebär att t.ex. uppgift om betalningsuppmaningar och uppgift om huruvida skatt har betalts in inte omfattas av sekretess enligt den bestämmelsen. Om sådana uppgifter förekommer på ett skattekonto omfattas de dock av databassekretessen enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL.

Dödsbodelägares ansvar för obetalda skatter och avgifter

Ärenden rörande ansvar för dödsbo för skatt som skulle ha betalts av den avlidne eller av boet regleras inte särskilt i SFL. Skatteverket anser dock att en dödsbodelägare kan göras ansvarig för obetalda skatter och avgifter hos dödsboet med stöd av reglerna om företrädaransvar i 59 kap. 12–15 §§ SFL. Sekretess gäller därför för uppgifter i dessa ärenden (27 kap. 2 § andra stycket OSL), men besluten är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket OSL).

• Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn.
• Hur fungerar en sekretessbestämmelse?