Försäkringsförmedling

Vad är försäkringsförmedling?

Enligt bestämmelsen i 10 kap. 32 § ML undantas tillhandahållande av tjänster som görs av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar från skatteplikt. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 135.1 a i mervärdesskattedirektivet.

Även andra förmedlare av försäkringar än försäkringsmäklare kan utföra en förmedlingstjänst som är undantagen från skatteplikt. Det kan här vara fråga om t.ex. återförsäljare av varor som förmedlar en försäkring som avser den sålda varan. Av avgörande betydelse är att avsikten med tjänsten är att ett försäkringsavtal sluts mellan huvudmannen och en försäkringstagare.

EU-domstolen har uttalat att två villkor ska vara uppfyllda vid denna bedömning. För det första ska tjänsten ha anknytning till försäkringstransaktioner. För det andra ska tjänsten tillhandahållas av en försäkringsmäklare eller försäkringsagent. Detta kräver att det finnas något slags förhållande mellan den som utför förmedlingen av försäkringen och försäkringsgivaren samt mellan denna försäkringsförmedlare och försäkringstagaren. Detta förhållande kan vara indirekt, om försäkringsförmedlaren är en underentreprenör till försäkringsmäklaren eller försäkringsagenten. Dessutom krävs att tjänsteleverantörens verksamhet omfattar vissa väsentliga aspekter som är kännetecknande för en försäkringsagents verksamhet, såsom att hitta potentiella kunder och sammanföra dessa med försäkringsgivaren i syfte att få till stånd avtal. Ett företags förmedling av tilläggsgarantier inom ramen för sin huvudsakliga verksamhet som bestod i försäljning av hushållsapparater och andra artiklar på området för informationsteknologi och telekommunikation ansågs vara tjänster med anknytning till försäkringstransaktioner som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter (C-695/19, Rádio Popular).

Omfattningen av undantaget för försäkringsförmedling

För att undantaget för försäkringsförmedling ska gälla ska det vara frågan om tjänster som utförs av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar. För att bedöma om det är fråga om en förmedlingstjänst eller en annan tjänst kan liknande resonemang användas som gäller vid bedömningen av begreppet förmedling rörande aktier, värdepapper, m.m.

Följande kriterier uppställs för att undantaget ska vara tillämpligt:

• Tjänsten ska ha samband med förmedling av försäkring.
• Tillhandahållaren ska stå i kontakt med både försäkringsgivare och försäkringstagare, men indirekt förhållande till någon av parterna räcker.

Tjänsten ska ha samband med förmedling av försäkring

För att tjänsten ska ha samband med förmedling av försäkring ska syftet vara att försäkringsbolaget och försäkringstagaren ska sluta ett försäkringsavtal. Försäkringsförmedlaren eller försäkringsagenten ska söka upp kunder och sammanföra dessa med försäkringsgivaren för att ingå försäkringsavtal.

Undantaget ansågs tillämpligt på tillhandahållanden som avsåg försäljning av försäkringar. Vidare var det tillämpligt på tillhandahållanden som avsåg besiktningar som utfördes antingen som underlag för premiesättningen m.m. eller som avsåg en bedömning av om ett tillfredsställande försäkringsavtal förelåg. Besiktningar som utfördes i rent skadeförebyggande syfte och sådan skadereglering som avsåg sanering och reparation för att åtgärda en viss typ av skada omfattades däremot inte av undantaget och var därför skattepliktiga (RÅ 1995 not. 105).

Om syftet med tjänsten är att sluta försäkringsavtal mellan försäkringsbolaget och en försäkringstagare kan även telefonförsäljning av försäkringar omfattas av undantaget (SRN 1999-06-18). Det saknar således enligt Skatteverkets bedömning betydelse på vilket sätt försäljningen görs. Det avgörande är syftet med tjänsten.

Skadereglering anses inte utgöra undantagen försäkringsförmedling. Detta framgår av C-40/15, Aspiro, C-8/01, Taksatorringen och RÅ 2009 not. 80. Vidare har backoffice­verksamhet inte ansetts ha de väsentliga inslag som är kännetecknande för en försäkringsagents verksamhet, såsom att söka upp kunder och att sammanföra dessa med försäkringsgivaren (C-472/03, Arthur Andersen, punkt 36).

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt olika situationer där det inte har ansetts vara undantagen försäkringsförmedling. Administrationsavtal med försäkringsgivare med inslag av försäkringsförmedling har ansetts som ett enda sammansatt tillhandahållande av administrativ karaktär (HFD 2015 not. 33). Tillhandahållande av en fondförsäkring i form av en färdig fondportfölj skulle ses som en rådgivningstjänst (RÅ 2005 not. 115). Undantaget har inte heller ansetts omfatta tjänster i form av anvisning av placeringar respektive omplaceringar av försäkringskapital till visst försäkringsbolags värdepappersfonder (RÅ 2004 not. 234).

Skatterättsnämnden har lämnat förhandsbesked i ärenden där man ansåg att det inte var fråga om undantagen försäkringsförmedling. I ett ärende var det fråga om tillhandahållande av ett tekniskt system för elektronisk hantering av ansökningar om krediter och försäkringar. Detta ansågs vara en teknisk tjänst, inte en undantagen förmedlingstjänst (SRN 35-18/I). En bilåterförsäljares ersättning från en bilverkstad för s.k. bärgningsförsäkring ansågs inte undantagen från skatteplikt (SRN 2006-08-18). Slutligen ansågs en placeringstjänst av fondförsäkring vara en analys- och rådgivningstjänst (SRN 1998-05-14). Skatteverket delar nämndens bedömning i dessa ärenden.

Tillhandahållaren ska stå i kontakt med både försäkringsgivare och försäkringstagare

För att det ska vara fråga om sådana tjänster med anknytning till försäkringstransaktioner som utförs av förmedlare av försäkringar ska den som utför tjänsten stå i kontakt med både försäkringsgivaren och försäkringstagaren och dessutom ha sakkunskap på området. Det får inte vara tjänster som någon gör i försäkringsbolagets ställe. Det avgörande är den faktiska verksamheten och inte den eventuella behörigheten att binda försäkringsgivaren. Denna slutsats kan dras av målen C-472/03 Arthur Andersen, C-8/01 Taksatorringen och RÅ 2005 ref. 80.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en banks tjänster som bestod i att erbjuda sina kunder försäkringar utgjorde försäkringsförmedling. Provisionen från försäkringsbolaget var beroende av att ett försäkringsavtal faktiskt ingicks och banken var inte själv part i de försäkringsavtal som kunden ingick med försäkringsbolaget. Genom att via hemsidan sammanföra sina kunder med försäkringsbolaget fick bankens tillhandahållande anses uppfylla kriterierna för förmedlingsverksamhet (HFD 2015 ref. 29).

Indirekt förhållande till någon av parterna räcker

Undantaget från skatteplikt för tjänster med anknytning till försäkrings- och återförsäkringstransaktioner är tillämpligt även vid ett indirekt förhållande till parterna. Undantaget omfattar således även sådana tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller försäkringsagenter som endast står i ett indirekt förhållande till någon av parterna genom en annan huvudagents förmedling (C-124/07, Beheer).