Schablonintäkten utgår från en statslåneränta och ska endast beräknas för juridiska personer.
En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Statslåneräntan kan vid beräkningen inte vara lägre än 0,5 procent (30 kap. 6 a § första stycket IL).
Ett aktiebolag har beskattningsåret 2 (räkenskapsåret är lika med kalenderår). Vid ingången av det beskattningsåret uppgår avsättningarna som gjorts till periodiseringsfonder till 800 000 kr.
Antag att statslåneräntan var 1,50 procent den 30 november år 1.
Schablonintäkten blir då:
0,015 x 800 000 = 12 000 kr
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån (30 kap. 6 a § andra stycket IL).
Schablonintäkten behandlas på samma sätt som andra intäkter i ett företag. Den kan därmed t.ex. ingå i underlaget för en avsättning till en ny periodiseringsfond. Schablonintäkten bokförs inte i räkenskaperna utan ska läggas till som en tillkommande skattemässig justering i inkomstdeklarationen.
Skatteverket anser att den juridiska person som tar över en periodiseringsfond inte ska beräkna någon schablonintäkt det beskattningsår som övertagandet skett. Det gäller t.ex. när ett aktiebolag tar över en enskild näringsverksamhet.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten normalt justeras i motsvarande mån. Någon justering ska däremot inte göras om en periodiseringsfond helt eller delvis förs över till någon annan under beskattningsåret, t.ex. genom en verksamhetsavyttring (38 kap. 15 § IL). I ett sådant fall ska schablonintäkten för hela beskattningsåret tas upp av den som har fonden vid ingången av beskattningsåret.