En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat sin andel. Det insatskapital medlemmen får utbetalt behandlas som en försäljningsintäkt. Om föreningen inte återbetalar en inbetald insats ska denna beskattas som intäkt i föreningen.
Läs om vilka regler som gäller när en ekonomisk förening upplöses.
En medlem har rätt att säga upp medlemskapet i den ekonomiska föreningen (4 kap. 7 § EFL). I stadgarna får man bestämma att en medlem inte får säga upp medlemskapet förrän efter en viss tid. En medlem får uteslutas ur föreningen, om hen grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen, inte längre deltar i föreningens verksamhet eller inte längre uppfyller de krav som bör ställas på medlemmarna (4 kap. 8 § EFL).
Den formella avgången ur föreningen sker normalt vid utgången av det räkenskapsår som slutar närmast efter en månad sedan medlemmen sagt upp medlemskapet eller uteslutits (4 kap. 9 § EFL).
Enligt EFL har en avgående medlem rätt att få ut sitt insatskapital, om inte stadgarna säger något annat (10 kap. 11 § EFL). Utbetalningen ska göras senast sex månader efter avgången. En avgående medlem har också rätt att få ut sin del av den beslutade vinstutdelningen (13 kap. 2 § EFL). Även denna rätt kan begränsas genom stadgebestämmelser.
En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat sin andel (44 kap. 5 § IL). Vad medlemmen får ut av sitt insatskapital från föreningen behandlas som en försäljningsintäkt, och det som medlemmen har satt in, alternativt betalat för andelen, behandlas som omkostnadsbelopp. Vinsten eller förlusten beskattas sedan som vinst respektive förlust vid försäljning av delägarrätter.
En förening kan besluta om att minska medlemsinsatsernas belopp och därför återbetala en del av insatsen till medlemmen. En sådan återbetalning innebär ingen vinst eller förlust för medlemmen, däremot kommer anskaffningsutgiften för den kvarvarande insatsen att minska med samma belopp som återbetalningen.
En medlems inbetalning av insatskapital till föreningen är ett kapitaltillskott och är därför skattefritt för föreningen. En återbetalning av en insats är för föreningen en återbetalning av bundet eget kapital, och är inte avdragsgill. Om återbetalningen avser en insats som tillgodoförts medlemmen genom en insatsemission kan föreningen däremot normalt få göra avdrag för insatsemissionen vid återbetalningen.
En arbetskooperativ ekonomisk förening kan betala tillbaka en medlemsinsats med högre belopp än insatsens nominella värde (10 kap. 11 § 2 stycket EFL). Det innebär att en medlem kan få del av den värdeökning som skett i föreningen när hen lämnar föreningen.
Till den del det utbetalda beloppet överstiger inbetald insats, eller insats som tillgodoförts medlemmen genom insatsemission, ska det som huvudregel behandlas som lön hos såväl föreningen som medlemmen.
Om utbetalningen görs till en investerande medlem, eller till en medlem för vilken andelen är en tillgång i näringsverksamhet, ska överskjutande belopp istället behandlas som utdelning (42 kap. 19 a § IL).
Om föreningen inte återbetalar en inbetald insats, t.ex. för att det finns stadgebestämmelser om att en avgående eller utesluten medlem under vissa omständigheter inte har rätt att få sin insats återbetald, ska denna beskattas som intäkt i föreningen. Detta gäller också om föreningen inte återbetalar skuldförda återbäringar.
Genom att inte betala tillbaka en inbetald insats till medlemmen har föreningen för egen räkning tillgodogjort sig insatserna, och frigjort sig från förpliktelsen att återbetala insatsen. När föreningens skuld försvinner uppkommer det en intäkt. Det finns inget undantag från beskattning för en sådan intäkt. Den blir därför en skattepliktig intäkt i föreningens rörelse (jfr RÅ 1975 ref. 107).
En medlem kan sälja sin andel i den ekonomiska föreningen till någon annan. Då sker inte heller någon återbetalning till den avgående medlemmen. Föreningens förpliktelse att återbetala insatsen finns däremot kvar, men till köparen istället för till den avgående medlemmen. I ett sådant fall uppkommer normalt ingen skattepliktig intäkt för föreningen.
Frågan om en förening kan lösa in respektive förvärva en andel i sig själv eller inte har debatterats i associationsrättslig doktrin (se t.ex. Johansson 2011, Svensk associationsrätt i huvuddrag s. 287 och Mallmén , Lagen om ekonomiska föreningar [30 april 2002, Zeteo], kommentaren till 3 kap. 3 § under rubriken Inlösen av andel m.m.).
Oavsett hur en sådan transaktion ska behandlas associationsrättsligt är Skatteverkets uppfattning att den skatterättsligt ska behandlas som en återbetalning av insatskapital i samband med utträde för såväl föreningen som medlemmen. Om föreningen inte återbetalar hela insatskapitalet bör den del som inte återbetalas behandlas som en skattepliktig intäkt i föreningen, på samma sätt som övriga behållna medlemsinsatser.
Om en medlem deltagit i föreningen med större insats än hen är skyldig att delta med brukar man tala om överinsatser. Även överinsatser ska normalt betalas tillbaka till medlemmen när denna avgår ur föreningen. Överinsatser kan också sägas upp till återbetalning utan att medlemmen avgår ur föreningen (10 kap. 16 § EFL).
Om föreningen inte återbetalar hela överinsatsen så innebär det ur föreningens perspektiv, precis som för övriga inbetalda insatser, att en skuld försvinner och att det därigenom enligt Skatteverkets uppfattning uppkommer en skattepliktig intäkt för föreningen.
En utbetalning efter beslut om minskning av medlemsinsatsernas belopp ska behandlas på samma sätt som återbetalning av medlemsinsatserna i allmänhet (10 kap. 17 § EFL).
Den som innehar ett förlagsandelsbevis har rätt att få förlagsinsatsen inlöst, d.v.s. återbetald, tidigast efter fem år från tillskottet (11 kap. 4 § EFL). Normalt krävs uppsägning för att förlagsinsatsen ska lösas in, men man kan även föreskriva i stadgarna att förlagsinsatser ska lösas in vid en viss tidpunkt utan föregående uppsägning. Insatsens storlek är det belopp som löses in (11 kap. 5 § EFL).
Förlagsandelar utgör andelar i en ekonomisk förening. Detta innebär att de också kan utgöra näringsbetingade andelar för sådana ägare som kan inneha näringsbetingade andelar. Eftersom det är det belopp man satt in som återbetalas uppkommer ingen vinst. Däremot kan det uppstå en förlust om föreningens kapital inte räcker för att återbetala hela insatskapitalet. En sådan förlust blir inte avdragsgill om förlagsandelen är en näringsbetingad andel.
Om föreningen inte återbetalar hela förlagsinsatsen så innebär det ur föreningens perspektiv, precis som för övriga inbetalda insatser, att en skuld försvinner och att det därigenom enligt Skatteverkets uppfattning uppkommer en skattepliktig intäkt för föreningen.
Om föreningen betalat tillbaka medlemsinsatser, och återbetalningen står i strid med bestämmelserna i 10 kap. EFL är mottagaren skyldig att betala tillbaka beloppet med ränta till föreningen (10 kap. 18 § EFL). Dessutom kan alla som varit med i beslutet om återbetalning bli solidariskt ersättningsskyldiga gentemot föreningen om det skulle fattas pengar vid återbetalningen (10 kap. 19 § EFL).
Reglerna om återbäringsskyldighet och solidariskt ansvar i 10 kap. 18-19 §§ EFL tillämpas också om föreningen löst in förlagsandelar och inlösen har skett i strid med bestämmelserna i 11 kap. EFL (11 kap. 7 § EFL)