Koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

Förutsättningar för koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

Koncernbidrag mellan ett moderföretag och ett helägt dotterföretag regleras i 35 kap. 3 § IL. Bestämmelsen är uttömmande och reglerar även när ett helägt dotterföretag lämnar koncernbidrag till ett moderföretag. För att koncernbidrag ska kunna lämnas med avdragsrätt måste samtliga villkor som räknas upp i lagrummet vara uppfyllda:

1. varken givaren eller mottagaren får vara ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen, eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,
3. dotterföretaget ska vara helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
4. mottagaren får inte ha hemvist i en utländsk stat enligt ett skatteavtal, utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,
5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till får inte vara undantagen från beskattning enligt ett skatteavtal, och
6. om koncernbidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget gäller dessutom att koncernbidraget bara får dras av om eventuell utdelning från dotterföretaget är skattefri för moderföretaget under det aktuella beskattningsåret.

Villkoren förklaras nedan.

Undantag: privatbostadsföretag och investmentföretag m.m. (punkt 1)

Privatbostadsföretag och investmentföretag kan inte vara givare eller mottagare av koncernbidrag (35 kap. 3 § 1 IL). Anledningen är att beskattningen av dessa två företagstyper sker enligt särskilda regler. Privatbostadsföretag är enligt 39 kap. 25 § IL undantagna från skattskyldighet för inkomst av fastighetsförvaltning. För investmentföretag gäller särskilda regler för kapitalvinster på värdepapper och lämnade utdelningar, enligt 39 kap. 14 § IL.

Även företag som är godkända för tonnagebeskattning beskattas enligt särskilda regler. Här har dock lagstiftaren valt en annan lösning som innebär att dessa företag alltid ska beskattas för koncernbidraget vid sidan av den särskilt beskattade delen av verksamheten, 39 b kap. 14 § IL.

För skattesubjekt som t.ex. livförsäkringsföretag som primärt beskattas enligt AvPL, gäller, enligt RÅ 2006 not. 40, mål nr 4792-05, ytterligare en annan lösning. Denna lösning innebär att givaren bara får avdrag i den utsträckning mottagaren tar upp koncernbidraget till inkomstbeskattning.

Bidraget ska redovisas öppet och för samma beskattningsår (punkt 2)

Både givaren och mottagaren ska redovisa bidraget i inkomstdeklarationen för beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (35 kap. 3 § 2 IL). Bestämmelsen har tillkommit för att förhindra att koncernens vinster ständigt skjuts framåt i tiden genom överföringar. Du kan läsa mer om bestämmelsen under Öppen och samtidig redovisning av koncernbidrag i inkomstdeklarationen.

Dotterföretaget ska vara helägt under hela beskattningsåret (punkt 3)

Dotterföretaget ska ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet (35 kap. 3 § 3 IL). Eftersom ett nybildat bolag inte bedrivit verksamhet tidigare kan ett moderföretag ge koncernbidrag till, eller ta emot koncernbidrag från, ett nybildat dotterföretag redan under året för bildandet. Detsamma gäller för koncernbidrag till eller från ett förvärvat dotterföretag det år förvärvet skett, under förutsättning att dotterföretaget varit vilande. Trots lagtextens utformning krävs inte att en faktisk verksamhet kommit igång redan under förvärvsåret (prop. 2008/09:40 s. 22 f.).

Avsikten med villkoret är att förhindra att ett vinstrikt företag ska kunna köpa andelar i ett förlustföretag och genom koncernbidrag kvitta resultaten mot varandra. Villkoret innebär att ett företag med kalenderår som räkenskapsår måste ha förvärvat dotterföretaget senast den 31 december föregående år för att ett koncernbidrag ska kunna ges med rättslig verkan.

Konsekvensen av regeln är att när ett företag byter koncerntillhörighet så uppstår ett räkenskapsår under vilket företaget varken kan ge eller ta emot koncernbidrag.

I RÅ 2006 ref. 58 prövades om kravet på att dotterföretaget ska ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår kunde anses vara uppfyllt. Enligt aktieöverlåtelseavtalet övergick äganderätten till aktierna vid en senare tidpunkt än den dag då avtalet tecknades. Ny styrelse i dotterföretaget skulle utses den dag då äganderätten till aktierna övergick. Äganderätten till aktierna ansågs ha övergått till köparen vid den tidpunkt som parterna avtalat om.

Dotterföretag i likvidation

Att ett dotterföretag trätt i likvidation är inget hinder mot att ge och ta emot koncernbidrag med avdragsrätt för givaren, eftersom dotterföretaget under likvidationen ägs av moderföretaget. Däremot kan koncernbidrag inte ges det år dotterföretaget upplöses, eftersom dotterföretaget då inte har varit helägt under moderföretagets hela beskattningsår. Se även Generella förutsättningar för koncernbidrag.

Enligt ett förhandsbesked som inte har överklagats har ett utländskt dotterföretags fasta driftställe i Sverige kvar avdragsrätten för koncernbidrag till sitt svenska moderföretag även det år som det fasta driftstället upphör, under förutsättning att dotterföretaget är hemmahörande inom EES (SRN 2010-03-31, dnr 147-09 D)

Mottagaren får inte ha sin hemvist i en utländsk stat (punkt 4)

Mottagaren får inte ha hemvist i en utländsk stat enligt ett skatteavtal, utom i sådana fall som avses i 35 kap. 2 a § andra meningen IL (35 kap. 3 § 4 IL). Du kan läsa mer om 35 kap. 2 a § IL på sidan Internationella förhållanden.

Syftet med bestämmelsen är att förhindra avdragsrätt i det fall då mottagarens hemvist ändras på grund av ett skatteavtal, t.ex. om den verkliga ledningen flyttas till den andra staten och någon beskattning av koncernbidraget inte kan ske hos det mottagande företaget. Undantag gäller för ett svenskt företag som anses ha sin hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och som är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget är hänförligt till.

Näringsverksamheten får inte vara undantagen från beskattning (punkt 5)

Näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till får inte vara undantagen från beskattning i Sverige genom ett skatteavtal (35 kap. 3 § 5 IL). Systemet med koncernbidrag bygger på att den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till beskattas i Sverige.

Bidrag från dotterföretag till moderföretag (punkt 6)

När bidraget lämnas från ett dotterföretag till ett moderföretag krävs, förutom att samtliga ovanstående villkor ska vara uppfyllda, att moderföretaget var frikallat från skattskyldighet för eventuell utdelning från dotterföretaget under beskattningsåret (35 kap. 3 § 6 IL). Regeln har tillkommit för att förhindra att koncernbidrag används för att kringgå regler som innebär att utdelning kedjebeskattas. Det innebär att det inte finns någon möjlighet att lämna koncernbidrag från ett dotterföretag till ett moderföretag när andelarna i dotterföretaget utgör lagertillgångar för moderföretaget. Så är exempelvis fallet om moderföretaget bedriver en byggnadsrörelse och dotterföretaget en fastighetsförvaltande verksamhet.