För fysiska personer beskattas löpande avkastning på aktier i inkomstslaget kapital. Den löpande avkastningen består vanligtvis av utdelning av kontanta medel, men det kan även vara frågan om utdelning av aktier eller andra värdepapper. Särskilda regler gäller utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag.
Mer information om de grundläggande reglerna finns i avsnittet löpande beskattning.
Den vanligaste formen av utdelning grundar sig på aktiebolagets vinst enligt den fastställda balansräkningen och delas ut i förhållande till ägarnas innehav av aktier. Beslut om utdelning fattas regelmässigt på bolagsstämman. Utdelning betalas vanligen ut i pengar, men även värdehandlingar som obligationer eller aktier i andra bolag kan förekomma, däremot inte i aktier i det utdelande bolaget.
I de flesta fall sker utdelningen genom att bolagsstämman beslutar att ett visst belopp per aktie ska lämnas till aktieägaren. Om aktieägaren på annat sätt får en förmån från bolaget utan motprestation brukar detta benämnas förtäckt utdelning. Ofta består denna i att bolaget låter aktieägaren förvärva egendom utan ersättning eller mot en ersättning som understiger ett marknadsmässigt pris.
Börsnoterade aktiebolag är anslutna till Euroclear Sweden AB:s (tidigare VPC AB) kontobaserade aktiesystem. Sådana bolag kallas avstämningsbolag. För att vara berättigad till utdelning ska man vara införd som aktieinnehavare i aktieboken på avstämningsdagen. Bolag, vilkas utdelning sker mot kupong, kallas kupongbolag. Utdelningen från ett avstämningsbolag sker inte mot kupong. För avstämningsbolag administreras utbetalningen av utdelningsbeloppet av Euroclear.
För fysiska personer beskattas löpande avkastning på aktier i inkomstslaget kapital. Den löpande avkastningen består vanligtvis av utdelning av kontanta medel, men det kan även vara frågan om utdelning av aktier eller andra värdepapper.
Vid utdelning från ett aktiebolag sker beskattning, oavsett om utdelningen är öppen eller förtäckt. Beskattning sker även då andra tillgångar än kontanter delas ut.
Överföring av annan egendom än pengar till aktieägarna behandlas skattemässigt på samma sätt som kontanta utbetalningar. Denna egendom värderas normalt utifrån marknadsvärdet vid utdelningen (61 kap. 2 § IL).
I 42 kap. IL finns även flera undantag från huvudprincipen att utdelningar är skattepliktiga.
Utdelning från ett aktiebolag innebär att en del av bolagets kapital överförs till aktieägarna. Så kan vara fallet när ett bolag utan ersättning låter aktieägarna till underpris förvärva aktier i annat bolag. Det sker då en förmögenhetsöverföring från bolaget till dess aktieägare. I sådana fall brukar aktieägarna tilldelas inköpsrätter, vilka ger aktieägarna rätt till förvärv av redan existerade aktier i det andra bolaget (RÅ 1989 ref. 101).
Ett bolag kan även dela ut teckningsrätter till deltagande i nyemission i annat bolag. Värdet av sådana teckningsrätter betraktas som utdelning.
Det föreligger ingen utdelning när aktieägare får delta i fond- eller nyemission i det egna bolaget. Då sker nämligen ingen förmögenhetsöverföring från bolaget, utan emissionen medför endast en utspädning av det egna kapitalet i bolaget. Detsamma gäller vid en split. Vid split fördelas befintligt eget kapital på ett större antal aktier och aktieägaren har då inte fått någon förmån.
Vid nyemission av aktier föreligger vanligen företrädesrätt till teckning för de gamla aktieägarna. Denna teckningsrätt kan antingen användas för teckning av nya aktier i bolaget eller också säljas. Utnyttjande av teckningsrätter leder inte till beskattning. Säljs teckningsrätten sker däremot beskattning enligt reglerna om kapitalvinst.
Vid fondemission sker en överföring av disponibla medel till bundet eget kapital och aktieägarna får nya aktier i förhållande till sitt tidigare innehav av moderaktier. Om moderaktiernas antal inte är jämnt delbart med antalet nya aktier, utfärdas fondaktierätter för rätt till överskjutande antal nya aktier. En fondaktierätt kan antingen säljas eller också – efter köp av ytterligare fondaktierätter – användas för att få ytterligare nya aktier. Beskattning sker inte heller vid fondemission. Efter en sådan emission har aktieägaren lika stor andel av bolaget som före fondemissionen, men andelen är fördelad på ett större antal aktier. Säljs fondaktierätten sker däremot beskattning enligt reglerna om kapitalvinst.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2004 not. 139 behandlat frågan om omvandlingsrätter. Ett bolag avsåg att sätta ner rösträtten på sina A-aktier och ge ut omvandlingsrätter till A- aktieägarna som skulle ge dem en rätt att omvandla B-aktier till A-aktier. Domstolen kom fram till att någon utdelningsbeskattning inte skulle ske på grund av detta. Omvandlingsrätterna ska behandlas som delägarrätter.
Aktieägarspridning innebär att ett bolag A mot ersättning låter ett bolag B, vars aktie på kort sikt ska listas på en handelsplats, använda bolaget A:s aktieägarbok för att sprida sina aktier. Bolaget B, som vill noteras, kan på olika sätt utöka antalet aktieägare till önskad nivå. Ett sätt är att aktieägarna i bolag A får aktier utan kostnad i bolag B. Ett annat sätt är att på speciella villkor erbjuda bolag A:s aktieägare att teckna aktier i bolag B.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked om s.k. aktiespridning. En aktieägare i ett bolag, som på grund av sitt innehav fått aktier genom aktiespridning, ska anses ha fått dessa aktier genom utdelning (RÅ 2006 not. 148).
Aktiespridningen i detta fall gick till på det sättet att aktiebolag C mot ersättning medverkade till att huvudaktieägare i det externa bolaget D överförde en del av sina aktier till aktieägarna i AB C. Aktierna i det externa bolaget fördelades bland AB C:s aktieägare i förhållande till deras aktieinnehav. Aktieägarna i AB C var skyldiga att ta emot de aktier som AB C åtagit sig att sprida, utan att betala något för dem.
Om aktieägare får teckna aktier till underpris i ett bolag på grund av innehav av aktier i ett annat bolag och det senare bolaget mot ersättning medverkar till aktieägarspridning, anser Skatteverket att aktieägaren ska beskattas för denna förmån som utdelning. Värdet av utdelningen är skillnaden mellan det pris som allmänheten fått betala och det pris aktieägaren fått betala.
Det finns vissa undantag när det gäller utdelningsbeskattning, se nedan under Lex ASEA.
Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till gjorda inköp (rabatt), försäljningar (pristillägg) eller liknande, är skattefri, om den enbart innebär minskning i levnadskostnaderna (42 kap. 14 § IL, RÅ 1983 1:52).
Utnyttjande av företrädesrätt, på grund av innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening, att teckna vinstandelsbevis eller kapitalandelsbevis, beskattas inte (42 kap. 15 § IL).
Om ett svenskt moderbolag delar ut samtliga aktier i ett helägt dotterbolag till sina aktieägare, kan denna utdelning i vissa fall bli skattefri (42 kap. 16 § IL). Detta ger en möjlighet för ett bolag att dela upp sin verksamhet på två olika bolag, utan skattekonsekvenser för aktieägarna.
Bestämmelserna tillämpas även då moderbolaget inte är svenskt, men hör hemma i ett EES-land eller annan stat med vilken Sverige har ett avtal om informationsutbyte (42 kap. 16 a § IL).
Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att beskattningen av utdelning av andelar i dotterbolag ska skjutas upp.
För att en utdelning ska vara skattefri enligt Lex Asea krävs bland annat att utdelningen av aktierna i dotterbolaget görs i förhållande till innehavet av aktier i moderbolaget. Detta kan ofta leda till att en aktieägare, förutom hela aktier, också får en andel i en aktie som säljs för hans räkning. Skatteverket anser att detta inte innebär att skattefriheten förloras.
Bestämmelserna gäller för alla skattskyldiga oavsett förvärvssätt. Om den skattskyldige förvärvat den ursprungliga aktien till följd av sin anställning och beskattats för värdet av detta förvärv som inkomst av tjänst saknar betydelse. Skattefrihet föreligger ändå för den utdelade aktien.
Utdelningen är skattefri även för mottagare som inte äger aktierna i det utdelande bolaget, dvs. för person som köpt rätten till utdelning, överlåtit aktierna men behållit rätten till utdelning eller som fått utdelningsrätten i gåva.
Om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger, ska utdelningsbeskattning ske (RÅ 1989 ref. 101).
Huvudregeln är att en utdelning som skiljer sig åt mellan olika aktieslag i samma bolag beskattas som utdelning, d.v.s. något som till sin karaktär är vederlagsfritt (RÅ 1997 ref. 81 och RÅ 2007 not. 129). Det kan dock vara så att den del av utdelningen som inte utgår till alla aktieägare kan anses vara en ersättning för något, exempelvis för en arbetsprestation. En sådan ersättning ska inte beskattas som utdelning då den inte är vederlagsfri (se t.ex. RÅ 2000 ref. 56). I RÅ 1998 ref. 19 behandlades en riktad utdelning som en ersättning för indragna aktier. I HFD 2020-01-08 mål nr 4432-19 fann dock inte Högsta förvaltningsdomstolen skäl att ge den riktade utdelningen en annan verklig innebörd skattemässigt än utdelning.
Den ersättning som andelsägaren får från det övertagande företaget vid en partiell fission anses som utdelning från det överlåtande företaget. Om ersättningen lämnas i form av andelar i det övertagande företaget är utdelningen skattefri (42 kap. 16 b § IL). Utdelning i kontanter beskattas som sedvanlig utdelning.
Tidpunkten för beslut om utdelning är avgörande för vem som är skattskyldig.
Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras (42 kap. 12 § IL). I avstämningsbolag är den berättigad till utdelning som på avstämningsdagen var införd som aktieinnehavare i aktieboken eller i den s.k. mandatförteckningen. Utdelningen kan av naturliga skäl inte betalas ut på avstämningsdagen, utan kommer i allmänhet till mottagarna först några dagar senare.
Skatteverket anser att i inkomstslaget kapital ska utdelning på aktier i ett avstämningsbolag tas upp till beskattning det beskattningsår då utdelningen har utbetalats och därmed mottagits av aktieägaren. För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats.
När en bolagsstämma fattar beslut om utdelning får aktieägarna en fordran på bolaget. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att när aktieägaren i ett kupongbolag fått en rättighet att begära utbetalning av den beslutade utdelningen ska utdelningen anses disponibel för aktieägaren. Detta även om det vid tillfället inte finns likvida medel tillgängliga för omedelbar utbetalning i det utdelande bolaget. Se rättsfallskommentaren HFD, mål nr 7394-21, beskattningstidpunkt för utdelning.
Har det fattats beslut om viss utbetalningstidpunkt på bolagsstämman gäller denna dag. När tillgångar, t.ex. värdepapper, delas ut, får utdelningen anses tillgänglig för lyftning den dag aktieägarna får tillgång till värdepappret eller den dag värdepappret blir registrerat på innehavaren (hos Euroclear Sweden AB, tidigare VPC AB).
I fråga om aktier i kupongbolag är i normalfallet den som innehar utdelningskupong berättigad att lyfta utdelningen.
När utdelningsbeskattning sker på grund av att aktieägarna fått ett bindande erbjudande om att köpa egendom från bolaget till underpris, anses beskattningstidpunkten vara den dag aktieägarna utnyttjar sin rätt. Om inköpsrätten i stället säljs, är det den dag man får försäljningslikviden som utlöser utdelningsbeskattning.
Skatteverket anser att om ett beslut om utdelning klandras och upphävs på civilrättsliga grunder ska aktieägarna inte beskattas för utdelningen. Detta gäller under förutsättning att bolaget aldrig har betalat ut utdelningen eller att aktieägaren betalar tillbaka en utbetald utdelning (se Skatteverkets ställningstagande Återtagande av utdelning).
Skulle aktieägaren avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl är utgångspunkten att utdelningen ska beskattas eftersom den har varit disponibel. En återbetalning får behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget. Detta gäller dock inte om det rör sig om en korrigering av en beloppsmässigt felaktig utdelning eller liknande (se Skatteverkets ställningstagande Återtagande av utdelning).
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att om en person skänker bort rätten till framtida utdelning på aktier innan den blir tillgänglig för lyftning, ska han inte beskattas för utdelningen (RÅ 2006 ref. 45). Förutsättningen är att gåvan är definitiv och att den ges bort innan givaren kan disponera utdelningen. Gåvan är definitiv när den civilrättsligt är fullbordad. För s.k. avstämningsbolag finns regler i aktiebolagslagen som anger att gåvan är fullbordad genom att utdelningen registreras på gåvotagaren i en särskild förteckning. Ges gåvan innan bolagsstämman fattar beslut om utdelning, har gåvan skett innan utdelningen kan disponeras. Läs även om försäljning av rätt till ränta.
I en senare dom har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att en aktieägare som gett bort rätten till framtida utdelning på kvalificerade aktier i fåmansföretag inte heller ska beskattas för utdelningen. Detta under förutsättning att utdelningen ges bort innan den kan disponeras. I sin motivering hänvisade domstolen till RÅ 2006 ref. 45 och menade att samma princip för beskattning ska gälla för utdelning från avstämningsbolag som för utdelning från fåmansföretag eller företag som inte är avstämningsbolag (RÅ 2009 ref. 68 och HFD 2011 ref. 24). Högsta förvaltningsdomstolen utgår från att utdelningen till gåvomottagaren betalas ut mot överlämnande av utdelningskupong (HFD 2011 ref. 24).
Aktieägare som säljer rätten till utdelning beskattas som inkomst av kapital (42 kap. 1 § IL ).
Den som förvärvar rätten ska ta upp utdelningen minskat med utgiften för rätten (42 kap. 13 § IL).
Om rätt avser utdelning vid flera tillfällen ska utgiften fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen ska göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större än utdelningsintäkten ska den överskjutande delen räknas av från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet avser rätt till utdelning under obestämd tid ska minskningen fördelas på tio år om det inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.
Om den förvärvade rätten överlåts vidare ska ersättningen, minskad med vad som betalats vid förvärvet tas upp.
Utdelning från utländska aktier ska räknas om till svenska kronor. Valutakursen den dag utdelningen blir disponibel ska användas. Denna tidpunkt sammanfaller ofta med den dag beloppet krediteras aktieinnehavarens konto.
Utdelning på andelar i ett utländskt bolag beskattas på samma sätt som utdelning på svenska andelar. Utdelning från europabolag jämställs med aktieutdelning och utdelning från EGTS (Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete) och SCE-förening (Europakooperativ) ses som utdelning från en ekonomisk förening.
Om en obegränsat skattskyldig fysisk person får utdelning från utlandet, får utbetalarstaten ofta beskatta utdelningen enligt sina interna regler. Om Sverige har ett skatteavtal med det andra landet och personen har hemvist i Sverige enligt skatteavtalet, är den skatt som tas ut av källstaten begränsad till viss procent av utdelningens bruttobelopp. Om utländsk skatt har betalats kan avdrag ges för skatten från den utländska inkomsten i inkomstslaget kapital (42 kap. 2 § IL som hänvisar till 16 kap. 18–19 §§ IL). Om viss del av utdelningen ska beskattas i inkomstslaget tjänst p.g.a. reglerna om fåmansföretag kan avdrag ges för skatten i inkomstslaget tjänst (12 kap. 1 § tredje stycket IL som hänvisar till 16 kap. 18–19 §§ IL). Personen kan också ha rätt till avräkning av den utländska skatten mot den svenska skatten på den utländska inkomsten.
Vid ombildning av en ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag utskiftas aktierna i bolaget till medlemmarna i föreningen. Värdet av de utskiftade aktierna ska under vissa förutsättningar inte beskattas (nedan). Vid tillämpning av reglerna ska ett utländskt bolag som hör hemma inom EES och som motsvarar en svensk ekonomisk förening behandlas som en sådan. Ett utländskt bolag inom EES, som motsvarar ett svenskt aktiebolag, ska behandlas som ett sådant (42 kap. 20 a § IL).
En obegränsat skattskyldig fysisk person kan i vissa fall beskattas för en utländsk juridisk persons inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet, s.k. CFC-beskattning (39 a kap. IL). Om personen har beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet, ska utdelning från den utländska juridiska personen inte beskattas i inkomstslaget kapital (42 kap. 22 § IL).
Vissa stater har infört interna regler för att lindra ekonomisk dubbelbeskattning av bolagsvinst. Lättnaden kan till exempel läggas på bolagsnivå genom att bolaget medges avdrag för utdelning. På delägarnivå kan utdelningen beskattas lindrigare eller inte alls genom att aktieägarna t.ex. från sin skatt på utdelningen får räkna av hela eller del av den skatt som bolaget har betalat på utdelningen. Vilket belopp som ska beskattas i Sverige respektive vilket belopp som ska anses vara betald utländsk skatt måste bedömas från fall till fall eftersom utformningen av skattelättnaderna varierar från land till land.
Det finns en särskild reglering som behandlar utbetalningar från en utländsk stat inom ramen för ett system för nedsättning av skatten på utdelning, s.k. skattetillgodohavande (42 kap. 24 § IL). Bakgrunden till denna specialregel är vissa länders system för lindring av beskattning av utdelningar. Skattelindringen liknar skattelättnaden som beskrivits ovan, men de som inte har hemvist i källstaten får i stället ett visst belopp utbetalt av källstaten för att täcka hela eller delar av den skatt som träffar utdelningen från ett bolag i källstaten.
En sådan utbetalning från en utländsk stat kan enligt svenska interna regler inte ses som utdelning och Sverige kan därmed inte beskatta den med stöd av de vanliga reglerna. Genom den särskilda regleringen ska dock en sådan utbetalning ses som utdelning och svensk skatt beräknas på summan av utdelningen och utbetalningen från den utländska staten (42 kap. 24 § IL). Från den svenska skatten medges avräkning för den utländska källskatten med de begränsningar som finns i eventuellt skatteavtal.
Om en fysisk person är obegränsat skattskyldig i Sverige, men har hemvist i annat land som Sverige har skatteavtal med, är personen skattskyldig i Sverige för bl.a. sina utdelningar enligt svenska interna regler, men Sveriges beskattningsrätt kan begränsas av skatteavtal. Det gör att det i inkomstslaget kapital kan finnas både inkomster där Sveriges skatteuttag är begränsat p.g.a. skatteavtal, och andra inkomster, utgifter och kapitalförluster. För att skatteuttaget ska bli rätt måste det i dessa fall beräknas hur stor del av skatten på inkomst av kapital som belöper på den inkomst där det finns en begränsning av skatteuttaget. Information om hur detta går till finns på sidan Begränsa skatteuttaget i källstaten.
Ett aktiebolag kan upplösas genom lividation, konkurs, fusion eller fission. Utskiftade belopp i samband med upplösning av ett aktiebolag hanteras inom kapitalvinstsystemet.
Som utdelning anses däremot utbetalning till aktieägare vid minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden, om minskningen genomförs utan indragning av aktier. Detta gäller såväl svenskt aktiebolag som utländsk juridisk person (42 kap. 17 § IL).
Vid ombildning av en ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag utskiftas aktierna i bolaget till medlemmarna i föreningen. Värdet av de utskiftade aktierna ska inte beskattas, under förutsättning att följande krav är uppfyllda:
värdet av det som skiftas ut utöver aktier får inte överstiga 5 procent av aktiernas kvotvärde (42 kap. 20 § IL).
Om de utskiftade aktierna har karaktär av lager hos mottagaren gäller särskilda regler. Reglerna tillämpas också på vissa utländska motsvarigheter (42 kap. 20 a § IL).
Vad som skiftas ut till en medlem i den överlåtande föreningen vid en fusion eller en fission ska inte heller behandlas som utdelning (42 kap. 21 § IL). Andelarna i den överlåtande föreningen anses i stället avyttrade (44 kap. 8 § IL). Till den del utskiftat belopp avser mottagna andelar i den övertagande föreningen, kan reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas.